<p>Syftet med denna uppsats är att göra en undersökning om vilka faktorer som påverkar användares närvarokänsla första gången de använder sig av en inneslutande virtuell miljö. De inneslutande VR tekniker vi har valt att fokusera på är Computer Automatic Virtual Environment (Cave) och Head Mounted Display (HMD).</p><p>Forskaren Carrie Heeter beskriver tre typer av närvaro och forskarna Wallace Sadowski och Kay Stanney räknar upp faktorer som de påstår påverkar användarens närvarokänsla.</p><p>Vår frågeställning är vilka likheter eller skillnader det finns mellan våra testpersoners svar och Sadowski och Stanneys faktorer. Vi intervjuade och genomförde ett test med tre testpersoner i en Computer Automatic Virtual Environment baserat på två program. Vi valde även att intervjua två experter om vilka faktorer de ansåg påverkade deras närvarokänsla första gången de använde sig av en HMD.</p><p>Första programmet som testpersonerna fick pröva på var Cuevadefuego som bestod av tredimensionella bilder till skillnad från det andra programmet, Crayoland, som bestod av tvådimensionella bilder. Intervjufrågorna till testpersonerna och experterna baserades på frågor som handlade om experternas och testpersonernas reaktioner och intryck relaterat till deras närvarokänsla och vad de trodde det var som påverkade deras närvarokänsla.</p><p>Resultatet av intervjuerna och testet är att det finns likheter mellan de faktorer som testpersonerna anser påverkar deras närvarokänsla och med Sadowski och Stanneys faktorer men inga direkta skillnader.</p>

Syftet med denna uppsats är att göra en undersökning om vilka faktorer som påverkar användares närvarokänsla första gången de använder sig av en inneslutande virtuell miljö. De inneslutande VR tekniker vi har valt att fokusera på är Computer Automatic Virtual Environment (Cave) och Head Mounted Display (HMD). Forskaren Carrie Heeter beskriver tre typer av närvaro och forskarna Wallace Sadowski och Kay Stanney räknar upp faktorer som de påstår påverkar användarens närvarokänsla. Vår frågeställning är vilka likheter eller skillnader det finns mellan våra testpersoners svar och Sadowski och Stanneys faktorer. Vi intervjuade och genomförde ett test med tre testpersoner i en Computer Automatic Virtual Environment baserat på två program. Vi valde även att intervjua två experter om vilka faktorer de ansåg påverkade deras närvarokänsla första gången de använde sig av en HMD. Första programmet som testpersonerna fick pröva på var Cuevadefuego som bestod av tredimensionella bilder till skillnad från det andra programmet, Crayoland, som bestod av tvådimensionella bilder. Intervjufrågorna till testpersonerna och experterna baserades på frågor som handlade om experternas och testpersonernas reaktioner och intryck relaterat till deras närvarokänsla och vad de trodde det var som påverkade deras närvarokänsla. Resultatet av intervjuerna och testet är att det finns likheter mellan de faktorer som testpersonerna anser påverkar deras närvarokänsla och med Sadowski och Stanneys faktorer men inga direkta skillnader.

This paper investigates problems connected to measuring presence in virtual environments through analyzing an investigation about what importance the level of detail has for the sense of presence. This is done by performing an experiment, testing participants’ sense of presence in two versions of one scenario where one has a high level of details and one has a low level of details. To measure the participants’ level of presence two methods were used, one subjective method and one objective method. The result of the experiment showed that the level of details doesn’t have a significant importance for the sense of presence which surprised both us and our employer. A problem found surrounding the measuring of presence was that there are different levels of presence which in turn require different methods of measurement. The challenge lies in identifying what kind of presence you want to measure and then base the method on that. Subjective presence requires subjective measures and objective presence require objective measures. Also, it is possible that presence may not always be the thing to measure when it comes to user experience in a virtual environment. The purpose of the virtual environment needs to be identified before one can decide whether the sense of presence is relevant or not. When virtual reality is used in commercial purposes there are probably other aspects that are more important than the user’s sense of presence.

<p>Då ockultism i aktuella massmediala sammanhang har ökat de senaste åren har även en ökning av personer som medverkar med sin problematik ökat i massmedia. Forskning på hur massmedia påverkar människor i denna utsatta situation är näst intill obefintligt och har med hjälp av den allmänna debatten börjat ta fart inom andra kategorier inom massmedia, t.ex. barns psykologiska påverkan av att medverka i massmedia. Således finns behov av framtida forskning på hur media påverkar människor som medverkar öppet med sin problematik.</p><p>Denna uppsats tillsammans med min B-uppsats <em>Ockultism i media – En jungiansk analys av ockultismens terapeutiska funktioner </em>har belyst detta fenomen ur ett religionspsykologiskt perspektiv och visat på att det kan finnas psykologiska och terapeutiska dysfunktioner ur ett jungianskt perspektiv som kan komma att inverka negativt på de personer som medverkar i program som <em>Det Okända</em>. Min förhoppning är att framtida forskning tar vid och belägger människors psykologiska påverkan ytterligare inom detta område för att eventuellt få fram en förändring av massmedias agerande genom att t.ex. ge medverkande personer professionell hjälp under och efter deras medverkan i massmedia.</p><p>Det finns även en intressant aspekt att ta i beaktande när det gäller ockultismen betraktad som ett terapeutiskt redskap, vilket även skulle kunna belysas ur ett religionshistoriskt perspektiv. Främst är det dock intressant att se huruvida människor kan bli hjälpta av ockultism som terapeutiskt redskap ur ett långsiktigt perspektiv och då se hur dessa resultat står sig i jämförelse med vetenskapligt erkända terapeutiska metoder.</p> / <p>The category “occultism” in current mass media puts people who experience problems in the spotlight. The purpose of this essay is that on the basis of analytical psychology and the paper <em>Ockultism i media – En jungiansk analys av ockultismens terapeutiska funktioner [Occultism in media: A jungian analysis of the therapeutic functions of occultism] </em>(J. Hertzberg 2009)<em> </em>highlight the psychological functions and dysfunctions of occultism in television for the percipient. Furthermore to clarify the therapeutic purposes of these phenomena when they are treated by the media. The conclusion in this paper is that it reveals more psychological dysfunctions than functions and that the therapeutic purposes found in current occultism in mass media becomes invalid from a jungian perspective.</p>

Då ockultism i aktuella massmediala sammanhang har ökat de senaste åren har även en ökning av personer som medverkar med sin problematik ökat i massmedia. Forskning på hur massmedia påverkar människor i denna utsatta situation är näst intill obefintligt och har med hjälp av den allmänna debatten börjat ta fart inom andra kategorier inom massmedia, t.ex. barns psykologiska påverkan av att medverka i massmedia. Således finns behov av framtida forskning på hur media påverkar människor som medverkar öppet med sin problematik. Denna uppsats tillsammans med min B-uppsats Ockultism i media – En jungiansk analys av ockultismens terapeutiska funktioner har belyst detta fenomen ur ett religionspsykologiskt perspektiv och visat på att det kan finnas psykologiska och terapeutiska dysfunktioner ur ett jungianskt perspektiv som kan komma att inverka negativt på de personer som medverkar i program som Det Okända. Min förhoppning är att framtida forskning tar vid och belägger människors psykologiska påverkan ytterligare inom detta område för att eventuellt få fram en förändring av massmedias agerande genom att t.ex. ge medverkande personer professionell hjälp under och efter deras medverkan i massmedia. Det finns även en intressant aspekt att ta i beaktande när det gäller ockultismen betraktad som ett terapeutiskt redskap, vilket även skulle kunna belysas ur ett religionshistoriskt perspektiv. Främst är det dock intressant att se huruvida människor kan bli hjälpta av ockultism som terapeutiskt redskap ur ett långsiktigt perspektiv och då se hur dessa resultat står sig i jämförelse med vetenskapligt erkända terapeutiska metoder. / The category “occultism” in current mass media puts people who experience problems in the spotlight. The purpose of this essay is that on the basis of analytical psychology and the paper Ockultism i media – En jungiansk analys av ockultismens terapeutiska funktioner [Occultism in media: A jungian analysis of the therapeutic functions of occultism] (J. Hertzberg 2009) highlight the psychological functions and dysfunctions of occultism in television for the percipient. Furthermore to clarify the therapeutic purposes of these phenomena when they are treated by the media. The conclusion in this paper is that it reveals more psychological dysfunctions than functions and that the therapeutic purposes found in current occultism in mass media becomes invalid from a jungian perspective.