För de barn som behöver vårdas utanför det egna hemmet är placering i familjehem den vanligaste insatsen. Familjehemsplacering är en insats som påverkar, förutom det berörda barnet, barnets omgivande nätverk. När ett beslut är fattat att ett barn skall placeras utanför det egna hemmet, skall socialsekreterare undersöka barnets befintliga nätverk och överväga om barnet kan familjehemsplaceras hos en anhörig eller annan närstående, enligt 6 kap. 5§ SoL. Syftet med denna studie var att med utgångspunkt i 6 kap. 5§ SoL dels studera hur socialsekreterare i Värmlands län arbetar med nätverksplacering av barn. Dels att studera socialsekreterarnas inställning till nätverksplacering av barn. Denna studie genomfördes med en kvantitativ metod, genom en webbenkät som skickades ut till alla socialsekreterare i Värmlands län som arbetar med placering av barn. Urvalet bestod av 100 socialsekreterare varav 62 svarade på enkäten, vilket gav en svarsfrekvens på 62 procent. Analysen gjordes genom univariata och bivariata analyser. Resultatet i denna studie visar bland annat att de flesta av socialsekreterarna i denna studie har en positiv inställning till nätverksplaceringar, att det finns brister i socialsekreterarnas kunskap om vad som står i bestämmelsen 6 kap. 5§ SoL, samt att det finns brister i dokumentationen om och hur ett övervägande enligt bestämmelsen 6 kap. 5§ SoL har gjorts. Resultatet i denna studie bekräftar till stora delar tidigare forskning. Dock motsäger resultatet i studien den tidigare forskningen som visar på en skeptisk inställning till nätverksplacering av barn. I studien framkommer att majoriteten av socialsekreterarna i Värmlands län har en positiv inställning till nätverksplacering av barn.

Studiens syfte är att undersöka socialsekreterares erfarenhet av nätverksplaceringar. Empirin söker besvara upplevelsen av stödet till nätverkshem, hur de verktyg som finns att tillgå kommer till användning i arbetet samt vilka begränsningar och möjligheter som finns i stödet till nätverkshem. Studien har en kvalitativ forskningsansats. Empirin bygger på semistrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare. Intervjupersonerna valdes ut genom snöbollsurval. Teoretiskt perspektiv valdes med hänsyn till nätverkets komplexitet och i förhållande till valt problemområde. Empirin redovisades med hjälp av tidigare forskning inom området och analyserades med ett systemteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att socialsekreterare upplever att stödet till nätverkshem är bristfälligt till följd av hög arbetsbelastning och pressad tidsram. Socialsekreterarna uppvisade en positiv inställning till nätverkshem samt en önskan om starkare skydd kring barnen under placeringstiden. / <p>2015-06-03</p>

<p>Då ett barn ska beredas vård utanför det egna hemmet har socialtjänsten en skyldighet att enligt SoL 6:5 överväga om barnet kan placeras i det befintliga nätverket. Syftet med denna C-uppsats var att med utgångspunkt i SoL 6:5 undersöka socialsekreterares konstruktion av begreppet ”överväga” och hur de går tillväga vid sitt övervägande. Resultatet visar att inga uttalade rutiner fanns på socialsekreterarnas arbetsplatser, vilket resulterade i individuellt utformade överväganden. Övervägandet baserades ofta på personliga värderingar och ibland på forskningskunskap och rättskällor. Även samtalsklimatet på arbetsplatsen, konflikt mellan förälder och nätverk samt socialsekreterarens samarbete med föräldrarna påverkade socialsekreterarens konstruktion. För att besvara frågeställningarna tillämpades en rättsvetenskaplig metod där kvalitativa intervjuer genomfördes med fyra socialsekreterare inom barn- och ungdomsenheter i Stockholm. Studiens resultat analyserades utifrån en hermeneutisk forskningsansats. Analysverktygen var socialkonstruktivistisk teori samt kognitiv teori.</p>

Då ett barn ska beredas vård utanför det egna hemmet har socialtjänsten en skyldighet att enligt SoL 6:5 överväga om barnet kan placeras i det befintliga nätverket. Syftet med denna C-uppsats var att med utgångspunkt i SoL 6:5 undersöka socialsekreterares konstruktion av begreppet ”överväga” och hur de går tillväga vid sitt övervägande. Resultatet visar att inga uttalade rutiner fanns på socialsekreterarnas arbetsplatser, vilket resulterade i individuellt utformade överväganden. Övervägandet baserades ofta på personliga värderingar och ibland på forskningskunskap och rättskällor. Även samtalsklimatet på arbetsplatsen, konflikt mellan förälder och nätverk samt socialsekreterarens samarbete med föräldrarna påverkade socialsekreterarens konstruktion. För att besvara frågeställningarna tillämpades en rättsvetenskaplig metod där kvalitativa intervjuer genomfördes med fyra socialsekreterare inom barn- och ungdomsenheter i Stockholm. Studiens resultat analyserades utifrån en hermeneutisk forskningsansats. Analysverktygen var socialkonstruktivistisk teori samt kognitiv teori.

Studien syftade till att belysa vad socialsekreterare anser vara avgörande för beslutet att placera barn inom nätverket. Fem socialsekreterare på socialtjänstens enhet för barn och unga runt om i Sverige intervjuades i en kvalitativ intervjustudie. Den tematiska analysen visade att det saknas specifika riktlinjer för nätverksplacering men att man uttrycker sig ha ett nätverksorienterat arbetssätt, vilket i studien analyseras utifrån systemteori. Faktorer som avgör beslutet att placera barn inom nätverket visar sig vara bland annat, orsak till placering, nätverkets egenskaper och arbetsbelastning. Barn bedöms enligt socialsekreterarna inte ha förmåga att på grund av lojalitet till föräldrarna välja vart de ska placeras, vilket påverkar barns delaktighet i utredningen. Placering av barn inom nätverket visas vara ovanligt och det nätverksorienterade arbetet försvåras på grund av organisatoriska hinder. Resultatet visar att nätverksplacering är att föredra då både barn, föräldrar och socialsekreterare känner sig mer trygga än vid placering i främmande familjehem. / This study aims to highlight what social workers consider to be crucial for placement within network care. The study was conduted with qualitative interviews with five social workers at the social services in Sweden. The thematic analysis showed that there are no specific guidelines for network-oriented work but social workers nevertheless state that their mode of operation is network-oriented based on system theory. Factors that determine placement within network care are; reason for placement, network characteristics and workload. The study shows that children are not expected to be able to choose their placement due to loyalty to their parents and this affects children ́s participation in the investigation. Placement of children within network care appears unusual and network-oriented work is complicated due to organizational barriers. The result shows that preferred placement is within network care as both children, parents and social workers feel more secure compared to placement in foster care.