<p>Nätverk är ett av de mest centrala begrepp som diskuterats under de senaste decennierna och även i dagsläget pratas det mycket om nätverk. Det handlar om olika former av nätverk där du kan knyta kontakter som kan komma att få betydelse i både ditt arbets- och privatliv. Syftet med att använda ordet nätverk är oftast för att förmedla att det finns en gruppering av deltagare som är sammanlänkade med varandra på något vis. Vårt syfte med den här studien var att identifiera varför chefer och ledare i Varberg anser att det är betydelsefullt att medverka i ett nätverk samt hur de använder sig av sina syntetiska och organiska nätverk i praktiken. Vi har också undersökt om behovet av att nätverka har ökat och vad det i så fall beror på. Vår intention var att belysa de centrala grundstenarna som krävs för att skapa ett väl fungerande syntetiskt nätverk.För att vi skulle få en helhetsblid när vi utförde denna studie valde vi att utgå från två olika synsätt på nätverk: Syntetiska/organiserade nätverk kännetecknas av att någon sätter ihop en grupp aktörer som går samman för att nå ett mål, en tydlig grupp med tydliga gränser för vilka som är med, det kan gälla både erfarenhetsutbyte och samverkan i någon form. Organiska/personliga nätverk är oorganiserade och spontant framväxande, de bygger på att det finns flera utbytesrelationer. Dessa nätverk är mycket lösare och kan ibland vara så svåra att identifiera att inte ens alla deltagare vet att de tillhör nätverket. Utifrån vårt syfte och våra frågeställningar har vi genomfört sex stycken halvstrukturerade forskningsintervjuer med chefer och ledare i Varberg, dessa är medlemmar i ekonomi- och personalnätverk som drivs av Kompetensutveckling Varberg. Vår studie visar att behovet av att medverka i syntetiska nätverk inte har ökat rent generellt i samhället, men respondenterna var överens om att deras eget behov har ökat.</p>

Nätverk är ett av de mest centrala begrepp som diskuterats under de senaste decennierna och även i dagsläget pratas det mycket om nätverk. Det handlar om olika former av nätverk där du kan knyta kontakter som kan komma att få betydelse i både ditt arbets- och privatliv. Syftet med att använda ordet nätverk är oftast för att förmedla att det finns en gruppering av deltagare som är sammanlänkade med varandra på något vis. Vårt syfte med den här studien var att identifiera varför chefer och ledare i Varberg anser att det är betydelsefullt att medverka i ett nätverk samt hur de använder sig av sina syntetiska och organiska nätverk i praktiken. Vi har också undersökt om behovet av att nätverka har ökat och vad det i så fall beror på. Vår intention var att belysa de centrala grundstenarna som krävs för att skapa ett väl fungerande syntetiskt nätverk.För att vi skulle få en helhetsblid när vi utförde denna studie valde vi att utgå från två olika synsätt på nätverk: Syntetiska/organiserade nätverk kännetecknas av att någon sätter ihop en grupp aktörer som går samman för att nå ett mål, en tydlig grupp med tydliga gränser för vilka som är med, det kan gälla både erfarenhetsutbyte och samverkan i någon form. Organiska/personliga nätverk är oorganiserade och spontant framväxande, de bygger på att det finns flera utbytesrelationer. Dessa nätverk är mycket lösare och kan ibland vara så svåra att identifiera att inte ens alla deltagare vet att de tillhör nätverket. Utifrån vårt syfte och våra frågeställningar har vi genomfört sex stycken halvstrukturerade forskningsintervjuer med chefer och ledare i Varberg, dessa är medlemmar i ekonomi- och personalnätverk som drivs av Kompetensutveckling Varberg. Vår studie visar att behovet av att medverka i syntetiska nätverk inte har ökat rent generellt i samhället, men respondenterna var överens om att deras eget behov har ökat.

HTC Sweden AB är ett företag som tillverkar slipmaskiner för golv, vars huvudkontor är beläget i Söderköping. Under de senaste två åren har HTC Sweden AB genomfört stora förändringar vilket i det stora hela har bidragit till ökade produktionsvolymer. Företaget har beslutat om ett nytt processval för att kunna möta den ökade efterfrågan genom att implementera en produktionslina. Studiens mål är att ta fram ett förslag på produktionslinans utformning och hur monteringens operationer skall balanseras. Detta görs utifrån att besvara tre frågeställningar, med syftet om att uppnå ett effektivt flöde i produktionen genom jämna takttider. För att kunna utföra linjebalanseringen krävs kunskap om operationernas sekvens samt tiden för att utföra respektive operation. Därför har ett aktivitetsnätverk utformats genom insamling av sekundärdata, i form av monteringsbeskrivningar och tidigare utförda tidsstudier, observationer i monteringen och intervjuer med personal på HTC Sweden AB. Utifrån aktivitetsnätverket har olika förslag på linjebalanseringar genomförts för att sedan analysera dessa med hjälp av tre utvärderingsindex. Genom att minimera utvärderingsindexen resulterar detta i det bästa förslaget gällande linjebalansering. I studien resulterar linjebalanseringsförslag 2 och 4 i de lägsta värdena. Förslagen innebär att chassi kommer före sliphuvud i monteringsordningen, där skillnaden mellan förslagen är att slutmonteringen sker på två olika vis. Det förslag som HTC rekommenderas att implementera är förslag 4. Förbättringsförslag angående implementeringen av den nya produktionslinan i jämförelse med den nuvarande monteringen har fastställts. Detta gäller även rekommendationer för att göra produktionslinan så effektiv som möjligt och därmed kunna möta den ökade efterfrågan. Innan produktionslinan skall implementeras måste HTC genomföra vidare studier, som bland annat omfattas av linjebalansering och nätverksplanering av resterande modeller. Därefter måste materialförsörjningen planeras för samtliga modeller som skall ingå i den kommande produktionslinan.

This study explores the development of a Western firm's subsidiary in the Ukraine and sets out to contribute to the theoretical development about the managing of subsidiaries in the Post-Soviet market. The cross-institutional approach to analyse the subsidiary has been adopted to explore influence from the institutional setting of the parent firm and from local institutions. In the theoretical framework, special attention is directed to studies analysing the challenges that Western firms encounter when operating in the Post-Soviet market. Institutional theory therefore serves as a framework for theories on market entries, networks and management transfers.The empirical study is based on a case study conducted in connection to a training project for local employees of a Western firm's subsidiary operating in the Ukraine. Besides being a source of inspiration, the training project provided good access to respondents and insights about the challenges that the subsidiary faced.The analysis shows that the introduction of the Western firm's management in the subsidiary reflects in the local employees' forming of identities. A clear pattern is that local employees' development of identities in line with the Western firm's norms is supported by socialisation in settings dominated by the Western firm. A setting dominated by conflicts between Western and local norms, in contrast, resulted in developments of conflict identities. The analysis of the subsidiary's managing of influences from the local institutional setting indicates that this concerned filtering. Striking was that the subsidiary was successful in managing influences when the filtering conditions were characterised by consonance. Looking into aspects making the filtering of external influences difficult, the analysis points out barter trade and local actors' boundary spanning towards authorities in the Ukrainian society as aspects creating dissonances and vacuum. Thus, influences characterised by dissonance and/or vacuum made it particularly difficult for the subsidiary to manage these influences.One of the major contributions of this thesis is the cross-institutional approach to analyse developments in a subsidiary in the Post-Soviet market. By applying this approach the study suggests that the managing of a cross-institutional setting concerns both internal and external boundary spanning. Of vital importance for the internal boundary spanning are issues influencing local employees' forming of a 'we' with the Western firm's representatives. The standpoint is that this concerns local employees' identity identification, which is a new perspective on management transfers towards a subsidiary in the Post-Soviet market. Concerning the managing of external boundary spanning, the study points towards the importance of observing local actors' ways of dealing with dissonances and vacuum in local networks. / digitalisering@umu