Syftet med mitt arbete är att undersöka vad slöjdlärare och lärare som undervisar i historia på grundskolan, skolår 3-6, anser om samarbete mellan det teoretiska ämnet historia och det praktiska ämnet slöjd. Undersökningen svarar på frågorna: Kan grundskolans historie- och slöjdlärare samarbeta för att levandegöra historieämnet? Hur skulle ett gränsöverskridande arbete mellan historia och slöjd med syfte att levandegöra historien se ut? Om det finns, hur ser det ut? Genom kvalitativa intervjuer samt en enkel enkät till textillärarlistan, ett forum för textillärare, har jag fått svar på vilka möjligheter och hinder som uppstår eller kan uppstå för att samarbete mellan historia och slöjd ska komma till, men undersökningen ger även en bild över hur det ser ut med samarbete i stort. Olika erfarenheter eller brist på erfarenheter ger också en bild om hur det ser ut på olika skolor, vilket överensstämmer med den nationella utredning som gjorts 2003. Jag har använt mig av litteratur, avhandlingar och styrdokument som handlar om historieämnet, slöjdämnet, olika samarbeten, temaarbeten och annat som va-rit relevant för min undersökning. Många pedagoger vittnar om bra idéer och om både små och stora projekt som förekommit som engångsföreteelser, utan att bidra till uppföljning eller praxis som arbetsmetod eller förmedling på de olika skolorna. Slöjdlärare förmedlar olika tekniker och hantverk med historisk bakgrund utan att belysa det historiska perspektivet. Sammanfattningsvis saknas det, på de undersökta grundskolorna, en medveten drivkraft att levandegöra historien. Intresse, tid, ekonomi, schemaläggning, brist på planering och direktiv från skolledningen ses som de största hindren både för samarbete över gränserna och i arbetet att levandegöra historien. Litteraturen ger exempel på samarbete mellan skola och museivärl-den som ett led i att levandegöra historien. Stora, dyra projekt, inte alltid realistiska för varje skola, men dock en inspiration till levande historieundervisning i klassrummet.