Den biologiska mångfalden i skogen minskar. För att Sverige ska nå dagens miljömål “Levande skogar” och “Ett rikare växt och djurliv” behöver skogsområden med höga naturvärden bevaras och ges möjlighet att utvecklas. I Götaland är ädellövskog en av de biotoper som hyser flest hotade arter. År 1987 genomfördes en ädellövskogsinventering i Uddevalla kommun. Denna är en grundläggande del i dagens kartläggning av kommunens naturvärden, trots att det hänt mycket inom naturvården och inventeringsmetodiken sedan dess. . I detta arbete återinventerades 16 slumpvis utvalda bestånd från tidigare inventering i kommunen. Detta för att se hur dåtidens bedömningar av naturvärden stämmer överens med dagens, samt för att se vad som har hänt i bestånden över tid. Resultaten visade att mer än hälften av de återinventerade bestånden fick en ändrad naturvärdesklassning. Flertalet av dessa bestånd hyser högre värden än vad som dokumenterades i tidigare inventering. Jämförs resultaten med den senaste sammanställningen av kommunens kända naturvärden år 2020 stämmer resultaten bättre överens. Samtidigt visar min undersökning  att fler bestånd hyser högre naturvärden än sammanställningen, samt att vissa obemärkt har förlorat värden i och med mänskliga ingrepp som mindre avverkningar. Bestånden som ökat i klassning bestod helt eller delvis av ekskog och det var främst förekomst av naturvårdsarter av mossor och lavar som bidrog till de höjda klassningarna. Detta arbete visar att en helt ny ädellövskogsinventering med uppdaterad kunskap om naturvårdsarter och spridningsbiologi vore önskvärt för att få ett mer korrekt underlag över kommunens naturvärden. Genom att lokalisera värdefulla bestånd kan dessa bevaras, skyddas och utvecklas.

No description available.

The forest area in which this biotope survey was executed is located east of Mjälahult, in the county of Hylte. East of the area lies the lake Stora Allgunnen, which is part of the main catchment area of Nissan and contains perch, bream, pike, whitefish and pike-perch. The examined forest is a deciduous forest consisting of beech and oak, with elements of birch, rowan, hazel, spruce, and pine. There are signs that the forest was formerly used as a pasture, with old stone walls surrounding the entire area and an old road crossing the middle of the forest. The area consists of a lot of moss-covered stones, stone cairns, dead wood, beard lichens and signs from great spotted woodpecker. The main purpose of this biotope survey is to evaluate biotopes that are of value for biodiversity, in order to protect valuable nature. This biotope survey has been executed according to the national Swedish standard for biodiversity surveys (SS 199000:2014), with an addition for value elements. During the inventory, four different biotopes were identified - mixed forest, beach forest, mixed swamp forest and noble deciduous forest. Two biotopes were identified as biotopes of considerable biotope value - mixed swamp forest and noble deciduous forest. The third biotope - beach forest was identified as a biotope of certain biotope value. Parts of the area - mixed forest, was identified as a biotope of no considerable biotope value. Even though only two of four biotopes have a considerable biotope value, the objects that have a significant value cover large areas of the forest, which raises interest in preserving and protecting the entire forest in the long term, considering that it will promote biodiversity in the future. / Ögärdet skog ligger öster om Mjälahult i Hylte kommun. Öster om skogen ligger sjön St. Allgunnen, vilken ingår i Nissans huvudavrinningsområde och där man bland annat kan hitta abborre, braxen, gädda, sik och gös. Den inventerade skogen är en ädellövskog som består av bok och ek, med inslag av björk, rönn, hassel, gran och tall. Det finns tecken på att området förr har använts som betesskog med gamla stenmurar som inhägnar området. Det finns även tydliga tecken på en gammal väg som korsar den nuvarande grusvägen och in i skogen. Området består av mycket mossbeklädda stenar, stenrösen, död ved, skägglavar och spår från större hackspett. Det huvudsakliga syftet med denna biotopinventering är att värdera biotoper som är utav värde för biologisk mångfald, samt för att utveckla ett skydd för dessa biotoper. Arbetet är utfört enligt SIS standard (SS 199000:2014), med tillägg värdeelement. Under inventeringen identifierades fyra olika biotoper – blandskog, strandskog, blandsumpskog och ädellövskog. Två biotoper identifierades med ett påtagligt biotopvärde, vilka var ädellövskog och blandsumpskog. Den tredje biotopen som identifierades var strandskog, vilken bedömdes ha ett visst biotopvärde. Delar av området identifierades även till biotopen blandskog, vilka bedömdes ha ett obetydligt biotopvärde. De värdeelement som påträffades täcker stora ytor av skogen och har ett högt naturvärde, vilket ger upphov till ett intresse att bevara och skydda skogen långsiktigt med förutsättning att den i framtiden kan gynna biologisk mångfald.

<p>Frivilliga avsättningar av skog med höga naturvärden är en viktig del för att nå Miljömålet ”Levande skogar”. Det finns dock tveksamheter om de naturvårdsbiologiska kvalitéerna i dessa avsättningar. Syftet med denna studie var därför att undersöka om den skog som avsätts frivilligt av privata skogsägare är den skogsmark som har de högsta naturvärdena på fastigheten. Vidare studerades också markägarens naturvårdskunnande, utbildningsnivå och attityd till naturvård. Detta kan påverka viljan att avsätta skog frivilligt, hur långsiktig avsättningen blir samt kvalitén på avsättningarna. Studien består av inventeringar på sex skogsfastigheter i Östergötland med frivilliga avsättningar, samt en enkätstudie till skogsägare. Det visade sig att skogsägarna i huvudsak avsatte de bestånd med högst naturvärde på fastigheten. Tre bestånd (en lövskog, en tallskog samt en källmiljö) av totalt 59 hyste högre naturvärde än de frivilligt avsatta. De avsatta skogarnas hade lägre virkestäthet än produktionsbestånden och bestod i större utsträckning av lövskog. Majoriteten av skogsägarna avsatte skogen långsiktigt för kommande generationer. När skogsägarna fick rangordna syftet med sin skogsfastighet prioriterades virke i första hand, naturvård värderades betydligt lägre. En mätning av kunskaper i tillämpad ekologi och artkännedom visade att skogsägarnas kunskaper i regel var bristfälliga när det gällde igenkänning av indikatorarter samt viktiga trädslag för artbevarande. Majoriteten av de som var negativa till att göra frivilliga avsättningar kunde tänka sig att ändra åsikt vid ”skälig ersättning”. Mer omfattande studier behövs för att avgöra om mina resultat var representativa och om de frivilliga avsättningarna verkligen hyser fastighetens högsta naturvärden och lever upp till miljömålet levande skogar.</p> / <p>Voluntarily protected forests with high nature conservation value are an important part of fulfilling the environmental objective "Sustainableforests". The aim of this study was to evaluate if the voluntarily protected forests are those with the highest conservation value for threatened species¹ on the estate. Another purpose was to investigate the knowledge in applied ecology among small-scale foresters, their educational level and attitudes towards conservation. The study contains inventories at six different estates in the county of Östergötland and a query targeted to small-scale forest owners. The foresters in my study set aside the areas with the highest conservation values on the estate with few exceptions. Three areas (one deciduous forest, one pine forest and a well) out of 59 had a higher conservation value than the areas set aside voluntarily. The voluntarily protected forests had less timber density than the productive areas and contained more deciduous forest. A majority of the foresters voluntarily protected forests where intended to remain for future generations. As part of my study the foresters also got to rank the purpose of the forest estate. Timber got the highest rank while nature conservation got a considerable lower rank. A measurement of the small-scale forester's knowledge in applied ecology and indicator species showed that their knowledge often was inadequate regarding indicator species. A majority of those negative to voluntary forest conservation areas on their own estate were willing to change view if they were given adequate economic compensation.</p><p>1 according to the Swedish Red list</p>

Frivilliga avsättningar av skog med höga naturvärden är en viktig del för att nå Miljömålet ”Levande skogar”. Det finns dock tveksamheter om de naturvårdsbiologiska kvalitéerna i dessa avsättningar. Syftet med denna studie var därför att undersöka om den skog som avsätts frivilligt av privata skogsägare är den skogsmark som har de högsta naturvärdena på fastigheten. Vidare studerades också markägarens naturvårdskunnande, utbildningsnivå och attityd till naturvård. Detta kan påverka viljan att avsätta skog frivilligt, hur långsiktig avsättningen blir samt kvalitén på avsättningarna. Studien består av inventeringar på sex skogsfastigheter i Östergötland med frivilliga avsättningar, samt en enkätstudie till skogsägare. Det visade sig att skogsägarna i huvudsak avsatte de bestånd med högst naturvärde på fastigheten. Tre bestånd (en lövskog, en tallskog samt en källmiljö) av totalt 59 hyste högre naturvärde än de frivilligt avsatta. De avsatta skogarnas hade lägre virkestäthet än produktionsbestånden och bestod i större utsträckning av lövskog. Majoriteten av skogsägarna avsatte skogen långsiktigt för kommande generationer. När skogsägarna fick rangordna syftet med sin skogsfastighet prioriterades virke i första hand, naturvård värderades betydligt lägre. En mätning av kunskaper i tillämpad ekologi och artkännedom visade att skogsägarnas kunskaper i regel var bristfälliga när det gällde igenkänning av indikatorarter samt viktiga trädslag för artbevarande. Majoriteten av de som var negativa till att göra frivilliga avsättningar kunde tänka sig att ändra åsikt vid ”skälig ersättning”. Mer omfattande studier behövs för att avgöra om mina resultat var representativa och om de frivilliga avsättningarna verkligen hyser fastighetens högsta naturvärden och lever upp till miljömålet levande skogar. / Voluntarily protected forests with high nature conservation value are an important part of fulfilling the environmental objective "Sustainableforests". The aim of this study was to evaluate if the voluntarily protected forests are those with the highest conservation value for threatened species1 on the estate. Another purpose was to investigate the knowledge in applied ecology among small-scale foresters, their educational level and attitudes towards conservation. The study contains inventories at six different estates in the county of Östergötland and a query targeted to small-scale forest owners. The foresters in my study set aside the areas with the highest conservation values on the estate with few exceptions. Three areas (one deciduous forest, one pine forest and a well) out of 59 had a higher conservation value than the areas set aside voluntarily. The voluntarily protected forests had less timber density than the productive areas and contained more deciduous forest. A majority of the foresters voluntarily protected forests where intended to remain for future generations. As part of my study the foresters also got to rank the purpose of the forest estate. Timber got the highest rank while nature conservation got a considerable lower rank. A measurement of the small-scale forester's knowledge in applied ecology and indicator species showed that their knowledge often was inadequate regarding indicator species. A majority of those negative to voluntary forest conservation areas on their own estate were willing to change view if they were given adequate economic compensation. 1 according to the Swedish Red list