Naturvärdesinventering (NVI) görs inför exploatering av naturmiljöer som en del i bevarande- och förstärkningsarbetet av den biologiska mångfalden. I Sverige har en standard för utförandet av NVI tagits fram. Studien gjordes på uppdrag av Trafikverket, beställare av NVI och Boreal Partner AB, potentiell ny utförare av NVI. Syftet var att jämföra olika grupper av utförarorganisationers NVI-rapporter för att utröna av vilka och på vilket sätt högts kravefterlevnad uppnås. Vidare skulle en redovisningsmall för att optimera kravefterlevnaden föreslås. Beskrivningarna av arbetssätt var för få och övergripande för att kunna användas för att utveckla ett arbetssätt för en ny utförare. Skillnaderna mellan gruppernas kravefterlevnad visade sig vara små till följd av variationer inom grupperna. Att vara väl insatt i standarden visade på högre och jämnare kravefterlevnad. Den föreslagna redovisningsmallen utgår från standardens krav och ska underlätta redovisning med hög kravefterlevnad och vara till nytta för så väl beställare som utförare.

The forest area in which this biotope survey was executed is located east of Mjälahult, in the county of Hylte. East of the area lies the lake Stora Allgunnen, which is part of the main catchment area of Nissan and contains perch, bream, pike, whitefish and pike-perch. The examined forest is a deciduous forest consisting of beech and oak, with elements of birch, rowan, hazel, spruce, and pine. There are signs that the forest was formerly used as a pasture, with old stone walls surrounding the entire area and an old road crossing the middle of the forest. The area consists of a lot of moss-covered stones, stone cairns, dead wood, beard lichens and signs from great spotted woodpecker. The main purpose of this biotope survey is to evaluate biotopes that are of value for biodiversity, in order to protect valuable nature. This biotope survey has been executed according to the national Swedish standard for biodiversity surveys (SS 199000:2014), with an addition for value elements. During the inventory, four different biotopes were identified - mixed forest, beach forest, mixed swamp forest and noble deciduous forest. Two biotopes were identified as biotopes of considerable biotope value - mixed swamp forest and noble deciduous forest. The third biotope - beach forest was identified as a biotope of certain biotope value. Parts of the area - mixed forest, was identified as a biotope of no considerable biotope value. Even though only two of four biotopes have a considerable biotope value, the objects that have a significant value cover large areas of the forest, which raises interest in preserving and protecting the entire forest in the long term, considering that it will promote biodiversity in the future. / Ögärdet skog ligger öster om Mjälahult i Hylte kommun. Öster om skogen ligger sjön St. Allgunnen, vilken ingår i Nissans huvudavrinningsområde och där man bland annat kan hitta abborre, braxen, gädda, sik och gös. Den inventerade skogen är en ädellövskog som består av bok och ek, med inslag av björk, rönn, hassel, gran och tall. Det finns tecken på att området förr har använts som betesskog med gamla stenmurar som inhägnar området. Det finns även tydliga tecken på en gammal väg som korsar den nuvarande grusvägen och in i skogen. Området består av mycket mossbeklädda stenar, stenrösen, död ved, skägglavar och spår från större hackspett. Det huvudsakliga syftet med denna biotopinventering är att värdera biotoper som är utav värde för biologisk mångfald, samt för att utveckla ett skydd för dessa biotoper. Arbetet är utfört enligt SIS standard (SS 199000:2014), med tillägg värdeelement. Under inventeringen identifierades fyra olika biotoper – blandskog, strandskog, blandsumpskog och ädellövskog. Två biotoper identifierades med ett påtagligt biotopvärde, vilka var ädellövskog och blandsumpskog. Den tredje biotopen som identifierades var strandskog, vilken bedömdes ha ett visst biotopvärde. Delar av området identifierades även till biotopen blandskog, vilka bedömdes ha ett obetydligt biotopvärde. De värdeelement som påträffades täcker stora ytor av skogen och har ett högt naturvärde, vilket ger upphov till ett intresse att bevara och skydda skogen långsiktigt med förutsättning att den i framtiden kan gynna biologisk mångfald.

The aim of the study was to investigate natural values and the occurrence of pendulous lichens species in two areas located in subalpine coniferous woodland in Tärnaby, Västerbotten county in northern Sweden. The two areas have similar geology, hydrology and vegetation. Area A is affected by forestry, whilst area B isn’t. Forestry is one of the biggest threats to woodland species because it causes habitat fragmentation a loss of habitat. Pendulous lichens are most occurring in old growth forests where natural processes have been left undisturbed. Therefore, red-listed pendulous lichens are often used as a nature value indicator for identifying old-growth forests. In each study area, five sample areas was studied. In each sample area, a nature value assessment and an inventory of pendulous lichen species and red-listed pendulous lichen species was performed. In area A, three species of pendulous lichen where found, and five species were found in area B. In area B, two of the species found were Alectoria sarmentosa and Bryoria nadvornikiana, both listed as NT in the IUCN red list. In area A, no red listed species were found. Results also showed a higher natural value in the area not affected by forestry, area B, than in area A. The natural values and occurrence of pendulous lichen and red-listed pendulous lichen was higher in area B than in area A. The cause of the differences can’t be identified by this study, but the effect of forestry is probably one of the causes.

Biodiversity surveys conducted by consulting firms generate valuable biodiversity data. However, the full potential of this data remains untapped without proper structuring and integration into a collaborative network of shared data. This thesis addresses the lack of studies exploring data management in biodiversity surveys and the specific requirements for data structuring. The objective of this Bachelor’s thesis is to introduce the concepts of data management in biodiversity surveys and collaborative data sharing, which have gained scientific popularity due to advancements in data-driven technologies and growing public interest in environmental sustainability. Using a qualitative and exploratory approach based on the Design Science Research paradigm, this research draws general conclusions on data management practices in biodiversity surveys and identifies the requirements for new data standards. The findings of this thesis serve as a starting point for ongoing efforts toward establishing a standardised structure for biodiversity survey data. Such a structure would enable meaningful insights through data-driven technologies and facilitate integration into a collaborative network of shared data. By addressing the gap in understanding data management and data standards in biodiversity surveys, this research contributes to the effective utilization of biodiversity data, ultimately supporting the achievement of sustainability goals. / Naturvärdesinventeringar utförda av konsultfirmor i Sverige genererar en betydande mängd biodiversitetsdata. För att utnyttja värdet av denna data fullt ut är strukturerad hantering och öppen samverkan och delning av data inom öppna data-ekosystem avgörande. Genom att organisera och standardisera datan på ett enhetligt sätt blir den mer användbar och kan bidra till att uppnå globala och nationella hållbarhetsmål. Trots behovet finns det brist på studier som fokuserar på datahantering vid Naturvärdesinventeringar och specifikt specificerar kraven för strukturerad hantering av data. Detta kandidatarbete introducerar ämnet datahantering från Naturvärdesinventeringar samt delning av data inom öppna data-ekosystem. Dessa ämnen har blivit alltmer populära inom forskningen på grund av framstegen inom datadrivna teknologier och det ökande allmänna intresset för miljömässig hållbarhet. Med en kvalitativ och utforskande metod baserad på Design Science Research-paradigmet drar denna forskning generella slutsatser om god praxis för datahantering vid Naturvärdesinventeringar samt identifierar krav som behöver uppfyllas för att kunna dela datan inom öppna data-ekosystem. Resultaten av detta arbete utgör en grund för fortsatt arbete mot att etablera en standardiserad struktur för biodiversitetsdata från Naturvärdesinventeringar. En sådan struktur skulle möjliggöra djupare insikter genom datadrivna teknologier samt underlätta integreringen av data inom öppna data-ekosystem. Genom att belysa kunskapsbristen inom datahantering och datastandarder vid Naturvärdesinventeringar bidrar detta arbete till en effektivare användning av biodiversitetsdata och stödjer därmed arbetet med att uppnå hållbarhetsmålen.