I denna studie undersöks fondstorlekens inverkan på prestation i form av avkastning. Dagens ekonomier utmärks av hög volatilitet och innehåller många perioder av upp- och nedgångar, vilket påverkar valet av investering. Sverige är bäst på fondsparande i världen på så sätt att störst andel av befolkningen sparar i fonder, där aktiefonder är populärast. Vi frågar oss i denna uppsats om storleken av en aktiefond även kan vara något man bör ta hänsyn till i sitt val av fonder. Genom att undersöka 26 svenska aktiefonder i perioder av upp- och nedgångar på den svenska marknaden under åren 2000-2011 och jämföra deras prestation inbördes och mot index, så utreder vi om storlek har betydelse. Vi utför även korrelationsanalyser mellan avkastning och fyra utvalda variabler; fondförmögenhet, antal innehav, andel topp 10 innehav och standardavvikelse, för att se om det kan finnas ett samband. Vi visar slutligen utifrån vår undersökning att storlek av en aktiefond bör tas en viss hänsyn till i valet av fond, den är dock inte avgörande. Många faktorer spelar in i valet, inte minst bland aktiefonder, men om allt annat är lika så säger våra resultat att fondens antal innehav och koncentrationen av dessa bör ges extra hänsyn.

Syftet med denna undersökning är att belysa och analysera de breda effekterna av flykting- förläggningen i Svappavaara under dess verksamma tid 1987–1995. Däribland hur den togs emot i lokalsamhället, men även dess roll för upprätthållandet av arbetstillfällen, bostäder och samhällsfunktioner i och med den ekonomiska nedgång som drabbade Svappavaara med gruvkrisen, och föranledde till behovet av alternativa näringar såsom flyktingförläggningen. Undersökningen utgår från de teoretiska begreppen ekonomiska upp- och nedgångar samt platsanknytning, vilka används som analytiska redskap genom denna historiska fallstudie med vissa inslag av rumslig metod. Undersökningens slutsatser pekar på flyktingförläggningen som en stor bidragande faktor till att Svappavaara kunde behålla arbetstillfällen, befolkning, bostäder och samhällsfunktioner när krisen slog till. Lokalsamhället tog varmt emot flykting- förläggningen och flyktingarna som integrerades väl i samhället och bidrog med liv och rörelse i bygden, till minskad arbetslöshet, till att mängder av bostäder inte längre behövde rivas, och slutligen till att Svappavaara överlevde krisen. / This study aims to highlight and analyze the multifaceted effects of the refugee facility in Svappavaara during its operative time between 1987 and 1995. It illustrates how the local community received the refugee facility and its role in the maintenance of jobs, housing, and municipal services with the economic downturn that hit Svappavaara as part of the mining crisis, which led to the need for alternative industries such as the refugee facility. The study is based on the theoretical concepts of booms and busts, and place attachment, which are used as analytical tools throughout this historical case study including some elements of spatial method. The study's conclusions point to the refugee facility as a major contributing factor to Svappavaara being able to maintain jobs, population, housing, and community functions when the crisis hit. The local community warmly welcomed the refugee facility and the refugees who integrated well into the community and contributed to the activity in the area, to reduced unemployment, the fact that many homes no longer needed to be demolished, and finally to Svappavaara surviving the crisis.