Ägarlägenheter är en upplåtelseform som bygger på tredimensionell fastighetsindelning. Denmöjliggjordes i svensk lagstiftning år 2009 med syftet att bidra till en mångfaldig bostadsmarknad,samt erbjuda fastighetsägaren större frihet att förfoga över den egna bostaden. Upplåtelseformen ärvanlig utomlands, men har inte fått något större genomslag i Sverige. I dagsläget präglas den svenska ekonomin av inflation och snabba räntehöjningar. Denna rapportundersöker därför hur ekonomisk nedgång påverkar olika aktörers inställning till ägarlägenheter. Föratt kunna dra slutsatser kring detta identifieras faktorer som kan påverka den ekonomiska risken förbanker, privatpersoner och byggherrar, samt hur riskerna kan motverkas genom juridiska åtgärder.Med ekonomisk risk menas i denna rapport värdeutvecklingen på marknadens objekt, det vill sägarisken för minskad eller utebliven avkastning kopplat till lönsamhet. Resultatet bygger på intervju- och litteraturstudier. Slutsatsen som dras är att det kan identifieras fleramöjliga riskfaktorer som påverkar lönsamheten för aktörerna. Informationsbrist bland marknadensaktörer leder bland annat till begränsad efterfrågan, och därmed lägre lönsamhet för byggherrar.Finansieringsmöjligheterna för köp och byggnation av ägarlägenheter är också begränsade, vilketidentifieras som en risk för privatpersoner och byggherrar som riskerar sämre lånevillkor. Bristfälligakrav på en ekonomisk underhållsplan för samfällighetsföreningar utgör en risk för banker ochprivatpersoner då det blir svårt att förutspå framtida utgifter. Studien kommer därför fram till attytterligare lagkrav på ekonomiska underhållsplaner bör införas. För att minska ekonomiska risker medägarlägenheter identifieras även behov av lagstiftning som möjliggör ombildning av det befintligabostadsbeståndet till ägarlägenheter. Dessutom bör det ställas krav på kommuner att nyttjamarkanvisning i större omfattning, för att gynna upplåtelseformen. Slutligen dras slutsatsen att dagensekonomiska nedgång kan leda till att aktörerna ställer sig mer positiva till ägarlägenheter. Detta tillföljd av att höjda räntor synliggör risker med andra upplåtelseformer och gör hushållen merriskmedvetna. Utifrån detta är det möjligt att den ekonomiska nedgången resulterar i att ägarlägenheterökar i popularitet. / Condominium ownership (sv. ägarlägenheter), is a model based on three-dimensional propertydivision, where the apartments are regarded as property units and are owned individually.The concept was introduced in Swedish law in 2009. The purpose was to contribute to a diversehousing market and offer the owner, in principle, freedom to dispose of his own home. Thecondominium ownership model is common internationally but has not had any major impact inSweden. Today, the Swedish economy is characterized by inflation and rapidly increasing interest rates.Therefore, this report aims to examine how economic instability affects the attitude of various actorstoward condominium ownership. To conclude, factors are identified that can affect the financial riskfor banks, individuals, and developers, as well as how these can be counteracted by legal measures. Inthis report, economic risk is measured as volatility and profitability. The study concludes that several possible risk factors can be identified that affect profitability when itcomes to investing in condominium ownership apartments. Lack of information leads, among otherthings, to limited demand and thus lower profitability for real estate developers. The financingpossibilities for purchasing and constructing condominium ownership apartments are also limited,which is identified as a risk for customers and developers who risk higher interest rates. Inadequaterequirements for a financial maintenance plan pose a risk for banks and individuals as it becomesdifficult to predict future expenses. The study, therefore, identifies a need for additional legalrequirements on financial maintenance plans to be introduced. To reduce financial risks, a need forlegislation is also identified that enables the conversion of the existing housing stock intocondominium ownership apartments. In addition, there should be a requirement that municipalities useland instructions in a more efficient way to favor the condominium ownership model. Finally, it isconcluded that today's economic instability can lead to actors taking a more positive view ofcondominium ownership. This results from increased interest rates making risks with other housingalternatives visible and making households more aware of the risks. Based on this, the economicdownturn may result in the condominium ownership model increasing in popularity.

<p>The local wind band in Lilla Edet, <em>Lilla Edets Musikförening</em>, springs from work and activities in the late 19:th century. Since then, the band has developed from a brass sextet to mixed wind band. It has been an appreciated contribution to the society on festive occasions. Yet, it seems like the band more and more has lost it´s useful purpose. Also, the recruiting of new members has ceased, as the music school has trouble with attracting pupils to learn to play wind instruments.</p><p>The reasons for this reduced interest are more then one. One aspect can be lack of atten-tion to the genre in music education, both in the music school and in the regular school. It may also be due to the media not showing enough of the wind music. That this genre, in many purposes, has been replaced by today´s popular music also makes the average Swede unaware of it´s qualities.</p><p>There are, however, places where the wind music tradition is stronger. This can, for example, come from special wind instrument education at an early age. It can also be due to the local band playing a prominent part in the society.</p><p>To help a languishing band activity, the band itself must cooperate with the music school and the society. All parts must do what they can to make sure the business stays alive.</p> / <p>Lilla Edets Musikförening har sitt ursprung ur föreningslivet i slutet av 1800-talet. Musik-kåren har sedan dess utvecklats från mässingssextett till blandad blåsorkester. Den har uppskattats och haft sin givna plats vid högtider i, och i många fall utanför, kommunen. Dock har musikföreningens funktion i samhället med åren successivt blivit mindre befintlig. Därtill har rekryteringen av nya medlemmar avstannat, i takt med att musikskolan lockar färre och färre elever till att spela blåsinstrument.</p><p>Anledningarna till detta minskande blåsmusikintresse kan dels vara brist på uppmärksamhet på genren i musikundervisningen, både i musikskolan och i den vanliga skolan, dels kan det vara att blåsmusiken syns för lite i media. Att blåsmusiken, som underhållnings- och funktionsmusik, ersatts av dagens populärmusik, gör också att kunskapen om blåsmusiken är liten hos medelsvensken.</p><p>Dock finns platser där blåsmusiktraditionen är starkare. Detta kan t.ex. komma sig av att man satsar på särskild blåsundervisning i tidig ålder, eller att musikkårsverksamheten har en väldigt framträdande och självklar roll i samhället.</p><p>För att en tynande musikkårsverksamhet ska överleva krävs insatser från både musikkåren själv, musikskolan och kommunen. Alla parter måste samverka och vara beredda att satsa för att trygga verksamhetens framtid.</p>

The local wind band in Lilla Edet, Lilla Edets Musikförening, springs from work and activities in the late 19:th century. Since then, the band has developed from a brass sextet to mixed wind band. It has been an appreciated contribution to the society on festive occasions. Yet, it seems like the band more and more has lost it´s useful purpose. Also, the recruiting of new members has ceased, as the music school has trouble with attracting pupils to learn to play wind instruments. The reasons for this reduced interest are more then one. One aspect can be lack of atten-tion to the genre in music education, both in the music school and in the regular school. It may also be due to the media not showing enough of the wind music. That this genre, in many purposes, has been replaced by today´s popular music also makes the average Swede unaware of it´s qualities. There are, however, places where the wind music tradition is stronger. This can, for example, come from special wind instrument education at an early age. It can also be due to the local band playing a prominent part in the society. To help a languishing band activity, the band itself must cooperate with the music school and the society. All parts must do what they can to make sure the business stays alive. / Lilla Edets Musikförening har sitt ursprung ur föreningslivet i slutet av 1800-talet. Musik-kåren har sedan dess utvecklats från mässingssextett till blandad blåsorkester. Den har uppskattats och haft sin givna plats vid högtider i, och i många fall utanför, kommunen. Dock har musikföreningens funktion i samhället med åren successivt blivit mindre befintlig. Därtill har rekryteringen av nya medlemmar avstannat, i takt med att musikskolan lockar färre och färre elever till att spela blåsinstrument. Anledningarna till detta minskande blåsmusikintresse kan dels vara brist på uppmärksamhet på genren i musikundervisningen, både i musikskolan och i den vanliga skolan, dels kan det vara att blåsmusiken syns för lite i media. Att blåsmusiken, som underhållnings- och funktionsmusik, ersatts av dagens populärmusik, gör också att kunskapen om blåsmusiken är liten hos medelsvensken. Dock finns platser där blåsmusiktraditionen är starkare. Detta kan t.ex. komma sig av att man satsar på särskild blåsundervisning i tidig ålder, eller att musikkårsverksamheten har en väldigt framträdande och självklar roll i samhället. För att en tynande musikkårsverksamhet ska överleva krävs insatser från både musikkåren själv, musikskolan och kommunen. Alla parter måste samverka och vara beredda att satsa för att trygga verksamhetens framtid.

Vi syftar med denna studie till fördjupa förståelsen för sambandet mellan redovisning av kreditförluster, konjunkturläge och aktieavkastning inom banksektorn genom att finna svar på följande frågeställning: “Hur påverkas bankers aktieavkastning av reserveringar för kreditförluster i relation till konjunkturläget?”  Marknadsreaktioner på kapitalmarknaden uppmätts genom att beräkna kumulativ avvikelse avkastning vid 4 olika eventfönster för publicering av kvartalsrapporter vid 18 olika tillfällen under ett tidsintervall från Q1:2019 till Q2:2023. Detta eftersom förändringar i reserveringar för kreditförluster först tillkännages till allmänheten i kvartalsrapporten. Därefter genomförs en multipel regressionsanalys med interaktionseffekter på den beroende variabeln CAR för att undersöka om reserveringar för kreditförluster påverkar bankers aktieavkastning under olika konjunkturläge. Med resultatet från eventstudien och regressionsanalysen kan vi dra slutsatsen att reaktionerna på kapitalmarknaden som observerades som effekt av publicering av kvartalsrapporter till största del inte kan förklaras av förändringar i reserveringar för kreditförluster.

The purpose of this study was to analyze deconversion and its narrative in Tara Westover’s autobiography Educated. The study aimed to answer three key questions: What does Westover’s path to deconversion look like in Educated? How can Westover’s deconversion be interpreted from the perspective of Helen Rose Fuchs Ebaugh’s (1988) model for exit processes? What type of deconversion story does Educated reflect in light of Heinz Strieb et al. (2009) theory about deconversion stories? The material has been analyzed through qualitative content analysis and qualitative narrative analysis. The findings point to a long and uneven deconversion for Westover. The result suggests that her deconversion started when she left for college and continued until she broke off from her parents and their convictions. Results also show that Westover’s deconversion does not follow the narrative of Ebaughs model for exit processes even though she goes through all the phases of the theory. The narrative in Westover’s story is the most comparable to Streib et al.’s deconversion stories Pursuit of autonomy and Debarred from paradise, as their characteristics are very similar to those in Westover’s description of her deconversion. / Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka hur dekonversion och en dekonversionsberättelse kan se ut med hjälp av Tara Westovers självbiografi Allt jag fått lära mig. Genom boken har studien undersökt tre frågeställningar: Hur ser Westovers väg till dekonversion ut i boken Allt jag fått lära mig? Hur kan Westovers dekonversion förstås utifrån Helen Rose Fuchs Ebaughs (1988) modell för exitprocesser? Vilken typ av dekonversionsberättelse finns i Allt jag får lära mig utifrån Heinz Streib et al:s (2009) teori om dekonversionsberättelser? Med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och kvalitativ narrativanalys har materialet bearbetats. Dessa valdes eftersom innehållsanalys passar väl till att analysera fenomen i texter och narrativanalys passar för att urskilja en berättelse, i detta fall en dekonversionsberättelse. Därefter analyserades materialet med hjälp av två teoretiska perspektiv, dels Ebaughs (1988) teori om exitprocesser, dels Streib et al:s (2009) teori om dekonversionsberättelser. Resultatet visade att Westovers dekonversion är lång och svår, och börjar när hon flyttar för att studera vid college och pågår fram till att hon bryter kontakten med föräldrarna och deras övertygelser. Resultatet visade också att Westovers dekonversionsprocess inte följer en tydlig kronologi men att hon trots det går igenom de faser som Ebaugh presenterar. Strävan efter autonomi och utesluten ur paradiset är de berättelsetyperna som är mest lik Westovers berättelse, eftersom deras kännetecken går att hitta i Westovers dekonversion. Genom uppsatsen hoppas jag kunna vara med och fylla den lucka som finns i forskningsfältet om självbiografiska böcker med teman som religiositet eller dekonversion.