Computational techniques have transformed the journalistic approach. Journalists now have the opportunity to integrate user-statistics from the news website with their work. Singer (2011) argues that journalists seem particularly afraid of items, which they perceive as trivial or otherwise unsavory, will prove popular - potentially creating management pressures to produce more of those stories. She describes this practice as ‘‘traffic whoring’’. This phenomenon could affect journalists democratic function and their public responsibility. Through qualitative interviews we seek to answer the question: how do journalist perceive traffic whoring and how does it affect their journalistic work? Our study reveals that the interviewed journalists don’t consider themselves to be influenced by traffic whoring. On the contrary, their given statements describes the opposite. Partly due to the visibility of user-preferences, but also due to an increasing management demand to generate high numbers and statistics.

In order for a democracy to fulfill its function, it requires access for information transmission where an exchange of information and opinions occur between citizens and decision-makers. Security and framing correlate with each other since medias’ framing are crucial to understand whether something is considered a threat or a problem. The news media is thus seen as an actor that possesses a certain power through the presentation of threats as it shapes public opinion. This study examines how the Russian threat-images towards Sweden are produced during different time periods and what differences have arisen. In addition, this study aims to investigate how the news medias’ presentation of threat images can influence citizens and decision-makers. This essay consists of a qualitative thematic case study and media analysis where news articles are analyzed in relation to the essays’ chosen theories, which consists of the framing-theory and the agenda-setting-theory. In summary, this study concludes that news media reported on an increased threat picture against Sweden in 2013. However, the focus was mainly on preventive measures and discussions regarding possible measures if the threat would escalate in the future. In 2023, the media changed its tone to emphasize the seriousness and urgency of the situation by using words related to war and danger. The differences between 2013 and 2023 is a more urgent presentation of the threat in 2023. According to the chosen theories, the news medias’ way of presenting the security situation as threatening can result in citizens and decision-makers prioritizing the issue to a greater extent. Based on the material, the news media have mainly focused on the military threat both in 2013 and 2023 but have not to the same extent prioritized reporting regarding other threats that previous research performs. This can result in citizens and decision makers not prioritizing the other threats equally and accordingly not taking sufficient measures.

Syftet med denna studie var att undersöka hur våld i ungas parrelationer konstrueras och hur ansvaret för våld i ungas parrelationer konstrueras i svenska nyhetsartiklar. Studiens syfte har besvarats genom en kritisk diskursanalys, utifrån Faircloughs tredimensionella modell, av svenska nyhetsartiklar från fyra rikstäckande mediehus. Studiens vetenskapsfilosofiska utgångspunkt är socialkonstruktionismen och det teoretiska ramverket utgörs av ett ekologiskt förhållningssätt. Materialet består av tryckta källor under en treårsperiod, från början av 2021 till och med 2023. Studiens resultat visar två diskursiva teman, episodisk inramning av våldet och att våldet förmedlas informativt. Det förstnämnda innebär att våldet konstrueras som enskilda händelser, ofta med dödlig utgång, utan strukturella förklaringar. I detta tema finns det även ett fokus på rättsväsendets hantering av brottet och rapportering om följande rättsprocesser. I motsats utgör det andra temat att våldet förmedlas informativt, i syfte att belysa våld i ungas parrelationer som ett socialt problem. Den senare kan anses förmedla ett budskap om att våldet kan förklaras strukturellt samtidigt som det skapar ett kollektivt och samhälleligt ansvar för våldet i ungas parrelationer. Ytterligare framträder det att unga själva inte kommer till tals i nyhetsartiklarna, vilket kan vara en förutsättning för att målgruppen själva ska få makt över att konstruera ett socialt problem som främst berör dem själva. Avslutningsvis visar denna studie på att våld i ungas parrelationer är ett socialt problem som i svenska nyhetsmedier rapporteras om på ett diversifierat vis. För att våldet ska uppfattas som ett socialt problem och att socialt ansvar behövs för att hantera det, krävs det att rapporteringen om våld i ungas parrelationer inkluderar sociokulturella och strukturella aspekter.