Ökade kunskapskrav i skolan har gjort att psykisk ohälsa har ökat bland barn och unga. I Lgr 11 och Lsär 11 har kraven på de enskilda eleverna ökat vilket medfört att många blivit stressade och mår dåligt i skolan. I läroplanen finns ett demokratiuppdrag och ett kunskapsuppdrag vi ställer oss frågande till hur dessa två uppdrag kan förenas. Lyckas skolan rusta eleverna för samhällets utmaningar? Intresset för vår studie grundar sig i att vi som lärare ofta har mött en osäkerhet, stress och frustration hos kollegor vad gäller planering av hela undervisningsinnehållet. Syftet med den här studien var att fokusera på hur lärare i grundskolan och grundsärskolan arbetar med läroplanens två första kapitel, som handlar om demokrati- och värdegrundsfostran. En kvalitativ forskningsansats har använts och 13 intervjuer med lärare i grundskolan och grundsärskolan har genomförts. Data har tematiserats och analyserats med stöd av teorier om hälsa enligt Antonovsky, det sociokulturella perspektivet samt Bronfenbrenners ekologiska modell. I resultatet presenteras några övergripande teman om skolans huvuduppdrag, styrdokument, värdegrund, kunskap samt värdegrund och kunskap i förhållande till varandra. Resultatet visar att det mätbara kunskapsuppdraget prioriterades före värdegrundsuppdraget trots att det både finns en ambition och en vilja att arbeta med detta så beskriver informanterna samtidigt en osäkerhet och en tidsbrist i genomförandet. En slutsats är att värdegrundsarbetet är viktigt i skolan för en lyckad kunskapsinhämtning. Studien har även visat att det är viktigt att få kunskap i skolan som underlättar för eleverna att klara sig i livet och inte bara för att uppfylla kunskapskraven.

The aim of this study is to describe and analyze how adults who grew up in an exposed habitat experienced their upbringing and society's efforts and how it affected them in adult life. The method that we used was qualitative interviews. This method has given us a rich material, we believe. The results were analyzed by means of the theory we used and past research in the field. All of our respondents have in common that they were insecure in childhood.  And everyone has had negative consequences of their childhood into adulthood. All respondents noted that what has been significant in touch with society´s effords has been to feel seen and listen to. The results of our study and past research in this area shows that it is important to pay attention to children in distress early to avoid negative outcomes in adulthood and that preventative measures are important. Other result from our study was that children and their experiences need to be taken seriously and to strive for continuity in the work.

Syfte Syftet med studien var dels att kartlägga stillasittandet hos högskoleanställda lärare under arbetsdagen. Vidare syftade studien till att undersöka faktorer som bidrog till att vara stillasittande. Metod I studien användes en blandad metodansats. Datainsamling genomfördes via 4 enskilda intervjuer samt en enkät med 49 lärare på Högskolan Dalarna. Resultat Medelvärdet för deltagarnas tid i stillasittande per arbetsdag var 6,62 (±1,97) timmar och antal avbrott i stillasittandet var i genomsnitt 1,6 (±0,89) per timme. Det fanns ingen statistiskt signifikant skillnad i stillasittande tid ( p= 0,22) eller antal avbrott i stillasittandet (p= 0,21) under arbetsdagen mellan kvinnor och män. Relationsvärdet (r= -0,34) indikerade att det fanns ett svagt samband som visade att deltagare som var mer stillasittande också gjorde färre avbrott i sitt stillasittande. Den främsta anledning som angavs till att sitta ner var att stillasittandet förbättrade koncentrationsförmågan vid arbetsuppgifter som krävde mycket fokus. Andra framträdande faktorer som påverkade ett intagande av stillasittande var tidspress och hög arbetsbelastning. Individen själv uppgavs vara det största hindret för att minska sitt eget stillasittande, där det invanda beteendet att sitta vid vissa arbetsmoment hade stor påverkan. Deltagarnas kunskap kring stillasittandets konsekvenser var bristfällig och det var inte heller ett samtalsämne som diskuterades i större utsträckning på arbetsplatsen. Slutsatser Högskoleanställda lärare är en riskgrupp för stillasittandets negativa hälsoeffekter. Engagemang och ökad kunskap på individ-, interpersonell- och organisationsnivå krävs för att uppnå förändringar i det stillasittande beteendet. / Purpose The purpose of the study was to map the sedentary behavior of college-faculty teachers during the working day. Furthermore, the study aimed at investigating factors that contributed to being sedentary. Method The study used a mixed method approach. Data collection was conducted through 4 individual interviews and a questionnaire with 49 teachers at Högskolan Dalarna. Results The average of the participants' sedentary time per working day was 6,62 (±1.97) hours. The number of interruptions from being sedentary was in average 1,6 (±0.89) per hour. There was no statistically significant difference in sedentary time (p= 0,22) or number of interruptions (p= 0,21) during the working day between men and women. Relationship value (r= -0,34) indicated that there was a weak relationship that showed that participants who were more sedentary also made fewer interruptions in their sitting time. The main reason for being sedentary was that sitting improved the ability to concentrate on tasks requiring a lot of focus. Other prominent factors that affected the intake of sedentary behavior were time pressure and high workload. The individual himself was said to be the biggest obstacle to reducing his own sedentary behavior, where the habitual behavior of sitting when doing certain tasks in the workplace had a major impact. Participants' knowledge of sedentary behavior and consequences was inadequate, and it was not a discussion topic that was discussed in greater detail at the workplace. Conclusions Higher education teachers are a risk group for negative health effects caused by sedentary behavior. Engagement and increased knowledge at individual, interpersonal and organizational levels are required to achieve changes in sedentary behavior.

Syftet med denna studie var att undersöka hur våld i ungas parrelationer konstrueras och hur ansvaret för våld i ungas parrelationer konstrueras i svenska nyhetsartiklar. Studiens syfte har besvarats genom en kritisk diskursanalys, utifrån Faircloughs tredimensionella modell, av svenska nyhetsartiklar från fyra rikstäckande mediehus. Studiens vetenskapsfilosofiska utgångspunkt är socialkonstruktionismen och det teoretiska ramverket utgörs av ett ekologiskt förhållningssätt. Materialet består av tryckta källor under en treårsperiod, från början av 2021 till och med 2023. Studiens resultat visar två diskursiva teman, episodisk inramning av våldet och att våldet förmedlas informativt. Det förstnämnda innebär att våldet konstrueras som enskilda händelser, ofta med dödlig utgång, utan strukturella förklaringar. I detta tema finns det även ett fokus på rättsväsendets hantering av brottet och rapportering om följande rättsprocesser. I motsats utgör det andra temat att våldet förmedlas informativt, i syfte att belysa våld i ungas parrelationer som ett socialt problem. Den senare kan anses förmedla ett budskap om att våldet kan förklaras strukturellt samtidigt som det skapar ett kollektivt och samhälleligt ansvar för våldet i ungas parrelationer. Ytterligare framträder det att unga själva inte kommer till tals i nyhetsartiklarna, vilket kan vara en förutsättning för att målgruppen själva ska få makt över att konstruera ett socialt problem som främst berör dem själva. Avslutningsvis visar denna studie på att våld i ungas parrelationer är ett socialt problem som i svenska nyhetsmedier rapporteras om på ett diversifierat vis. För att våldet ska uppfattas som ett socialt problem och att socialt ansvar behövs för att hantera det, krävs det att rapporteringen om våld i ungas parrelationer inkluderar sociokulturella och strukturella aspekter.

Inledning: Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är ett utbrett folkhälsoproblem vilket hindrar utvecklingen av ett jämställt samhälle och bidrar till allvarliga hälsoproblem för många kvinnor i form av både kort- och långsiktig fysisk och psykisk ohälsa. Våldet påverkar även våldsutsatta kvinnors möjlighet till delaktighet och inflytande i samhället, vilket ytterligare gör det till en viktig folkhälsofråga. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva riskfaktorer för mäns våld mot kvinnor nära relationer. Metod: Utifrån tjugofem vetenskapliga artiklar vilka analyserades med en tematisk analysmetod identifierades fem huvudsakliga teman: ”Uppväxtvillkor”, ”Individuella faktorer hos mannen”, ”Förhållandekontext”, ”Socioekonomiska och demografiska faktorer” samt ”Normer”. Även fyra subteman identifierades: ”Personlighetsdrag”, ”Alkohol och droger”, ”Konflikter” samt ”Graviditet och barn”. Resultat: Resultatets nyckelfynd var negativa barndomsupplevelser, impulskontroll, alkoholpåverkan, ekonomiska resurser och maskulinitetsnormer. Diskussion: Resultaten har delvis diskuterats utifrån en ekologisk modell och avslutas med implikationer och förslag på utveckling av ämnet. Litteraturstudien belyser vikten av att utveckla förebyggande och behandlande strategier på flera olika nivåer för att motverka mäns våld mot kvinnor i nära relationer. / Introduction: Men’s perpetration of intimate partner violence against women is a widespread public health problem that prevents the development of an equal society and contributes to serious health problems for many women in terms of both short and long term physical and mental health. The violence also affects the victimized women's opportunity for participation and influence in the society, which further makes it an important public health issue. Aim: The aim of the literature review was to describe risk factors for men’s perpetration of intimate partner violence against women. Methods: Based on twenty-five scientific articles analyzed by a thematic analysis method, five main themes were identified: "Conditions during childhood”, "Individual factors of the man", "Relationship context", "Socio-economic and Demographic factors" and "Standards." Four sub-themes were also identified: "Personality traits", "Alcohol and drugs", "Conflicts" and "Pregnancy and children". Results: The key findings of the results were negative childhood experiences, impulse control, alcohol impact, financial resources and masculinity standards. Discussion: The results have been discussed partly based on an ecological model and concluded with implications and suggestions on the development of the subject. The literature study highlights the importance of developing prevention and treatment strategies at several levels to counter men’s perpetration of intimate partner violence against women