The Unified Modeling Language (UML) is widely used by software engineers as the basis of analysis and design in software development. However, UML ignores human factors in the course of software development because of its strong emphasis on the internal structure and functionality of the application. This thesis presents a method of mapping human-computer interaction (HCI) requirement specifications generated by usability engineering (UE) methodologies (e.g. Putting Usability First (PUF)) into UML specifications. These two sets of requirement specification are specified, using Extensible Markup Language (XML) so that HCI requirement specifications can be integrated into UML ones. A Mapping Tool was developed to facilitate the creation of mappings between PUF XML tags and XMI tags. The Mapping Tool was used to create mappings between PUF and UML requirement specifications. This mapping process and its outputs were evaluated to demonstrate that the tool worked. The results of the evaluation show that the HCI requirement specification represented by the PUF XML tags can improve the UML specification by adding them into the XMI tags.

<p>This report portrays an introduction to the sequence of work developers have to go through to produce user-friendly websites in Macromedia Flash. The paper’s goal is to understand the importance of user-focused thinking in the develop-process and help to improve the usability of Macromedia Flash content in general.</p><p>Despite many critics say Macromedia Flash content doesn’t have good usability this paper shows that it’s highly possible to make flash pages usable for the visitor with technical solutions in Macromedia Flashs programming language actionscript.</p><p>This report also includes a web based template with all the technical solutions applied to it so developers can follow every step of the build up.</p> / <p>Detta examensarbete behandlar den rad av arbete som utvecklare måste gå igenom för att producera användbarhetsanpassade flash-baserade webbplatser. Rapportens mål är att få utvecklare att förstå vikten av att alltid tänka på besökaren i utvecklingsprocessen och på så sätt hjälpa till att förbättra flash-baserat innehåll generellt.</p><p>Trots att många kritiker anser att flash-baserade webbplatser inte är bra ur användbarhetssyfte visar denna rapport att det är högst möjligt att skapa användbarhetsanpassade flash-sidor för besökarna med hjälp av Macromedia Flashs eget programmeringsspråk actionscript.</p><p>Denna rapport innefattar också en webbaserad mall med alla de tekniska lösningarna som nämns i texten för att utvecklare enkelt skall kunna följa varje steg i utvecklingsprocessen.</p>

<p>Detta examensarbete behandlar den rad av arbete som utvecklare måste gå igenom för att producera användbarhetsanpassade flash-baserade webbplatser. Rapportens mål är att få utvecklare att förstå vikten av att alltid tänka på besökaren i utvecklingsprocessen och på så sätt hjälpa till att förbättra flash-baserat innehåll generellt.</p><p>Trots att många kritiker anser att flash-baserade webbplatser inte är bra ur användbarhetssyfte visar denna rapport att det är högst möjligt att skapa användbarhetsanpassade flash-sidor för besökarna med hjälp av Macromedia Flashs eget programmeringsspråk actionscript.</p><p>Denna rapport innefattar också en webbaserad mall med alla de tekniska lösningarna som nämns i texten för att utvecklare enkelt skall kunna följa varje steg i utvecklingsprocessen.</p> / <p>This report portrays an introduction to the sequence of work developers have to go through to produce user-friendly websites in Macromedia Flash. The paper’s goal is to understand the importance of user-focused thinking in the develop-process and help to improve the usability of Macromedia Flash content in general.</p><p>Despite many critics say Macromedia Flash content doesn’t have good usability this paper shows that it’s highly possible to make flash pages usable for the visitor with technical solutions in Macromedia Flashs programming language actionscript.</p><p>This report also includes a web based template with all the technical solutions applied to it so developers can follow every step of the build up.</p>

<p>På Folksam utförs vid starten av detta examensarbete ingen samordnad användbarhetstest vid design av företagets webbplats och dess applikationer. Arbetet med att utforma egna testanvisningar för användbarhetstest har precis tagit sin början och en grupp av anställda som ska ta på sig detta arbete har just bildats. Testanvisningarna utformas utifrån information som inhämtats under kurser, seminarier samt de anställdas egna erfarenheter. </p><p>Syftet med det examensarbetet som denna rapport beskriver har varit att utforma en utvärderingsmodell som skall användas som mall vid användbarhetstest under utvecklingsarbete av Folksams webbplats. Den utvärderingsmodell som tagits fram under arbetet är en slags sammanställning av de riktlinjer som finns för utformning av interaktiva webbsidor som möter användarens krav på användbarhet. </p><p>Dessutom har det inom ramen för detta arbete utförts användbarhetstester utifrån den framtagna utvärderingsmodellen. Dessa test har bidragit till kvalitetssäkring av utvärderingsmodellen samt praktiska synpunkter på användbarheten på en utvald del av Folksams webbplats. </p><p>Resultatet av testerna har visat att alla de problemområden som framkom vid test kunde relateras med någon eller några av riktlinjerna i utvärderingsmodellen. Denna bedöms därför som tillräckligt omfattande och kan tas i bruk som mall vid användbarhetstest på Folksam i befintligt skick.</p>

<p>Den snabba generella eltekniska utvecklingen har även satt sina spår i pumpbranschen. Detta har lett till en mängd nya funktioner och med det ett nytt uppförande hos pumparna. Detta har lett till missförstånd mellan användare och pump. Användaren tror till exempel att pumpen är trasig då den egentligen är automatiskt stoppad, vilket får följden att pumpen skickas på service även då den inte är trasig.</p><p>Syftet med examensarbetet är att utveckla ett HMI med hög användbarhet som ser till att användaren inte missförstår pumpens nya agerande.</p><p>Genom fältstudier erhölls kunskap om användaren, arbetsmiljön, arbetssättet och utrustningen. Detta lade grunden till hela arbetet. Informationen som samlades in analyserades ur ett användbarhetsperspektiv, och sammanställdes i en kravspecifikation och i Holtzblatts (1998) arbetsmodeller.</p><p>Det slutgiltiga resultatet har arbetats fram genom konceptutveckling. Det som började som en idé har sedan genom vidareutveckling resulterat i sex koncept. Koncepten har sedan utvärderats ur ett användbarhetsperspektiv. Under utvärderingen är hänsyn inte tagen till varken ekonomi eller teknik. Det som koncepten har gemensamt är således att de alla har hög användbarhet.</p><p>Utvärderingen visar också att det för 2600-serien finns en uppdelning användarna emellan. En typ av användare med specifika krav för de små pumparna och en annan typ av användare med andra specifika krav för de större pumparna. För användarna av de små pumparna önskas en enkel lösning, som endast visar om pumpen går eller inte. Här passar alltså en lösning med enkla dioder där en färgkodning visar pumpens status. För de större pumparna finns istället ett intresse för en mer sofistikerad lösning. Här önskas fjärrlarm och loggad data, vilket gör det mer lämpligt med digitala lösningar.</p> / <p>The fast development within electronic technology has given the pump a new appearance. This has led to misunderstandings between the user and the pump. For example, the user thinks the pump is broken when it is in an auto stop mode. The consequence of that is that the pump is sent for maintenance even though it is not broken.</p><p>The purpose of the master thesis is to develop a HMI with good usability, where the HMI makes sure the user will not misunderstand the new appearance of the pump.</p><p>Field studies were made to understand the users, their working environment, the way they work and also the equipment. The studies became the base on which the thesis relies on. The information that were collected in the field studies were carefully analyzed through a usability perspective. The results were presented as requirements of usability.</p><p>The methodologies of concept development were used to create a number of HMI solutions. What once started as many ideas has now ended up as six concepts of a HMI with good usability. The concepts were all evaluated in usability. The work of this project does not cover the considerations of economy and technology.</p><p>The evaluation shows that the users of the 2600 series can be divided in to two major groups; the user of the small pump and the user of the big pump. The users of the small pump prefer a simple solution that only shows whether the pump is running or not. Instead, the users of the big pump prefer a more sophisticated solution, with alarms, specified indicators and instruction of repairs.</p>

Bakgrund: Brister i kommunikation och informationsöverföring mellan vårdnivåer är vanligt i samband med utskrivningar och kan leda till onödiga återinskrivningar. Det finns en stor potential av att använda IKT i hälso- och sjukvården då det möjliggör en snabbare informationsöverföring mellan vårdnivåer och kan göra informationen mer konsekvent och tillgänglig för uppföljande vård. Det saknas emellertid fortfarande kunskap om hur mycket sjuksköterskor i primärvården använder IKT. Syfte: Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskors användning av IKT-systemet Prator i primärvården och om användningen kan relateras till uppfattningen om att IKT bidrar till en förbättrad samordning vid utskrivningar från sjukhus. Metod: En kvantitativ enkätstudie med trettiosju sjuksköterskor från elva vårdcentraler i Södra Sverige som beskriver sitt användande av IKT-systemet Prator. Data analyserades statistiskt med deskriptiv och jämförande statistik. Resultat: Resultatet visar att det fanns en betydelsefull attitydskillnad i användningen av Prator mellan de sjuksköterskor som använder Prator och de som inte gör det. Vidare visar resultatet att endast hälften av sjuksköterskorna fått utbildning om Prator och dess betydelse vid implementeringen. Det påvisades också en statistisk säkerställd skillnad i uppfattningen av att använda systemet. Slutsats: Sjuksköterskor som använder Prator är mer positiva till systemets användbarhet och dess potential för att förbättra samordningen vid utskrivningar än de som inte använder Prator. Det kan därmed innebära att sjuksköterskor aktivt behöver arbeta med systemet för att bli positiva till det och se vinsterna med det. / Background: Deficits in communication and information transfer between carelevels at hospital discharge are common and can lead to unnecessary readmissions. There is a great potential of using ICT in health care since it could facilitate faster information transfer between care levels and make the information more consistent and available for follow-up care. However there is still a lacking of knowledge in how much nurses use ICT and the factors that influence its use. Aim: The aim of the study was to describe factors influencing nurses' use of ICT system Prator in primary care and if the use can be related to the perception that ICT contributes to improved coordination in discharges from hospital. Method: A quantitative survey with thirty-seven nurses from eleven medical centers in Southern Sweden who describes their use of the ICT system Prator. Data were statistically analyzed with a descriptive and comparative approach. Results: The results show a significant difference in attitudes between nurses who use Prator and those who did not. Furthermore it shows that only half of the nurses in this study received education about Prator during the implementation. A statistically proven significant were also found in perceptions of using the system. Conclusion: Nurses who use Prator are more positive to the usability of the system and its potential to improve coordination at discharges than those nurses who did not use it. It can therefore be assumed that nurses need to work with the system to be positive about it and see the benefits of it.

Objectives. In this thesis I have, together with game developer and publisher Paradox Interactive, designed and implemented a level editor tool for use in their game Magicka 2. With this tool users can create, edit and share custom Challenge levels in the game. I have also done a more in-depth scientific study of usability in such level editor tools, especially pertaining to the disparity between various controller input schemes and platforms. Methods. I have performed a literary study of articles and books relevant to the field of game design, user interface design, general usability, controller input schemes and any other topic I found relevant. I have paired this with a study of similar level editor tools and their user interfaces and features in other console and PC games. This knowledge, together with feedback from both expert and non-expert testing, has then been analyzed and used to design and implement both the user interface and the features of the level editor. Results. Results of the literary study, level editor tool study and testing are presented together with their impact on the design of the user interface and all implemented features. The results of each iteration of the Challenge Creator are presented as well. Lastly, all results are analyzed and a set of design heuristics for creating a similar level editor tool is presented. Conclusions. I conclude that creating a platform independent level editor tool with high usability is very much possible, but that designing such a tool becomes far more difficult with each new platform and controller input scheme supported. I also conclude that additional features and further increase in tool complexity loses significant impact if the core user interface is lacking in usability. I also conclude that more time and testing will be needed to further empirically validate the design heuristics. Lastly, I conclude that additional iterations will be required upon the Challenge Creator to improve its usability in light of already known and established design flaws.

Though a relatively new form of communication technology, the podcast serves as a remediated form of the classical orator—merging the classical practices of oration with current methods of production and delivery. This study draws connections from the historical five canons of rhetoric and current usability studies to build a heuristic for developing and evaluating usable podcast design.

Many good software practices are often discarded because of the syndrome “there is not enough time, do it later”, or “it is in our head and there is no time to write it down.” As a consequence, projects are late, time frames to complete software modules are unrealistic and miscalculated, and traceability to required documents and their respective stakeholders do not exist. It is not until the release of the application that it is determined the functionalities do not meet the expectations of the end users and stakeholders. The effect of this can be detrimental to the individuals of the development team and the organization. Associating measurement and metrics to internal software processes and tasks, followed by analysis and continual evaluation, are key elements to close many of the repeated gaps in the life cycle of software engineering, regardless of the software methodology. This report presents a usability case study of a customized application during its development. The application contains internal indicator modules for performance measurement processes captured at the level of a Request System application within a horizontal organizational group. The main goals for the usability surveys and case study were (1st) to identify, define and evaluate the current gaps in the system and (2nd) find new approaches and strategies with the intent to move the project in the right direction. Gaps identified throughout the development process are included as indicators for process improvement. The result of the usability case study creates new goals and gives clear direction to the project. Goal-driven measurements and the creation of a new centralized collaborative web system for communication with other teams are parts of the solution. The processes and techniques may provide benefits to companies interested in applying similar tactics to improve their own software project processes. / text

Denna studie beskriver innebörden i begreppen användbarhet och Activity Theory, samt hur den senare kan användas för att stärka utvecklingen av användbara webbplatser. Studien är genomförd ur ett utvecklarperspektiv. Resultatet av studien visar att användbarhet är en egenskap som uppstår i användandet av en artefakt, detta pekar både teori och empiri på. Studien visar också att Activity Theory kan användas på flera sätt för att stärka utvecklingen av användbara webbplatser. Vi anser att de resultat vi kommit fram till i vår studie gäller inte bara för utveckling av webbplatser utan de gäller även utvecklingen av informationssystem och informationsteknologi i en vidare utsträckning.