Bakgrund: Enligt Skolverket ska skolan aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna till att bli goda samhällsmedborgare genom elevernas utbildning vilken där det ska präglas av öppenhet och respekt för människors olikheter. Inom hem- och konsumentkunskap ska det ges möjligheter att reflektera över normer, jämställdhet och arbetsfördelning i hemmet samt kunskaper om kulturella variationer och traditioner i olika hushåll. Alla pedagoger på skolan ska klargöra för eleverna det svenska samhällets värderingar och dess konsekvenser av individens egna personliga handlande för eleverna. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka lärarens pedagogiska arbete med fokus på normmedvetande förhållningsätt för att kunna öka kunskapen om hur normbeteende sker i hem- och konsumentkunskapen i jämförelse med andra ämnen. Metod: En kvalitativ forskning med observationer användes med tre centrala frågor, Var, När och Hur länge hos åtta pedagoger. Observationerna utfördes hos fem pedagoger på högstadiet och tre pedagoger på mellanstadiet från åk 6–9. Resultat: Pedagogerna använder mikrosanktioner och omedveten härskarteknik i sin undervisning. Slutsats: Pedagogens utbildning spelar roll för att kunna skapa heteronormativa ordning i klassrummet utifrån demokratisk och normmedvetande förhållningsätt. / Background: According to the Swedish National Agency for Education, the school must actively and consciously influence and stimulate the students to become good citizens through the students' education, which must be characterized by openness and respect for people's differences. Within home economics, there must be opportunities to reflect on norms, gender equality and division of labor in the home, as well as knowledge of cultural variations and traditions in different households. All pedagogues at the school must make clear to the students the values of Swedish society and the consequences of the individual's own personal actions for the students. Objective: The purpose of the essay is to examine the teacher's pedagogical work with a focus on norm-conscious approaches to increase knowledge of how norm behavior takes place in home and consumer knowledge in comparison to other subjects. Method: A qualitative research with observations was used with three central questions, Where, When and How long with eight educators. The observations were carried out with five pedagogues in the upper secondary school and three pedagogues in the middle school in grades six to nine. Results: The educators use micro-sanctions and unconscious domination techniques in their teaching. Conclusion: The teacher's education plays a role in being able to create heteronormative order in the classroom based on a democratic and norm-conscious approach.