Background: Men's violence against women is a global public health problem and is the biggest threat to gender equality. The widespread public health problem has a high number of unrecorded cases that can be related to the women's ill health. The abused women are not always aware of their vulnerability or want to expose the situation. This becomes a challenge for nurses who needs to identify these women first before they can offer help. Nurses’ experiences and knowledge of violence in close relationships are important to be capable to contribute to not let the problem being normalized by the society or the women. Aim: The purpose of the study was to gain knowledge about the nurse's experiences of meeting women which are exposed to violence in close relationships. Method: A literature-based study with 10 qualitative articles and 1 mix-method. The analysis was designed according to Fribergs’s five step model. Results: The study resulted in two main themes: Nurse internal resources, Work environment as obstacles and opportunities. Four subthemes; Experiences in the encounter, Fear and frustration in the encounter, Work environment impact, Opportunities to competence. Conclusion: The nurses felt that the lack of knowledge about violence in close relationships affected the nurse’s responsibilities in the profession. The nurses felt insecure which affected how the abused women were treated in the encounter. The emotional impact was due to several factors as lack of support from co-workers and organizational guidelines. / Populärvetenskaplig sammanfattning Syftet var att få kunskap om sjuksköterskors upplevelser i mötet med våldsutsatta kvinnor i nära relationer. Studien är baserad på resultatet från vetenskapliga artiklar varav 10 kvalitativa och 1 mixad metod som grundar sig på syftet att få en djupare kunskap om sjuksköterskans erfarenheter i mötet med våldsutsatta kvinnor. I resultatet framkom det att sjuksköterskor upplevde en osäkerhet över att ställa frågor om våld och hur ett avslöjande svar om våldsutsatthet skulle hanteras. Sjuksköterskor upplevde känslor av frustration för kvinnornas situation och en ensamhet i ansvaret. Det framkom att det var brist på riktlinjer, obefintliga rutiner på verksamheterna och brist på stöd från kollegor som utgjorde känslan av ensamhet och osäkerhet. Den känslomässiga påverkan utgjorde ett lidande för sjuksköterskan i arbetet och känslan av otillräcklighet orsakade stress. Sjuksköterskor ansåg att utbildning skulle stärka en trygghet i ansvarsfunktionen vid hantering av situationen. Dock visade resultatet att sjuksköterskans förhållningssätt var betydande i mötet trots en osäkerhet i hur situationen skulle hanteras. Slutsatsen från denna studie var att sjuksköterskor blev känslomässigt berörda av att möta våldsutsatta kvinnor och det påverkade arbetsfunktionen. Det framkom också att det fanns behov av utbildning och rutiner på arbetsplatserna. Kunskap om mäns våld mot kvinnor bör belysas mer i samhället för att medvetandegöra utsatta kvinnor om deras rättigheter. Mäns våld mot kvinnor är ett av världens största folkhälsoproblem och ett hot mot kvinnans rättigheter med ett högt mörkertal. Våldet förekommer i olika former så som fysisk, psykisk- och sexuellt. Kvinnor som lever under våldet kan uppleva att våldet är normalt och en del av vardagen. När kvinnor söker sig till hälso- och sjukvården är det oftast för fysisk- och/eller psykisk ohälsa men som de inte själva alltid förknippar med symtomen till våldet. Vilket gör att våldets konsekvenser kan maskeras bakom psykosomatiska symtom. Sjuksköterskor är oftast den första yrkesprofessionerna kvinnorna möter, detta är då av stor vikt att sjuksköterskor har kompetens för att kunna se tecken, fånga upp och hantera situationen.

Background; Alcohol use disorder is a global problem that cause harm to the individual’s health and can also lead to death. Patients with alcohol use disorder often comes in contact with the somatic care due to physical harm and sickness. Therefore, nurses often meet these patients and their attitudes and skills affect the further care. Aim; The aim of this study is to investigate nurses’ experiences of caring for patients with alcohol use disorder in the somatic care. Method; A literature-based review based on analysis of qualitative and quantitative studies according to Friberg’s three step model. Four were qualitative, four quantitative and one mixed method. Result; The result of this literature review was shaped by three categories, lack of motivation, lack of treatment and attitudes and lack of knowledge. Throughout all the categories lack of knowledge was a repetitive problem that led to stigmatization of the patients with alcohol use disorder. Conclusion; In conclusion the nurse needs more knowledge to provide equal care and not risk the patient a deteriorated course of care. / Populärvetenskaplig sammanfattning Skadligt bruk av alkohol är ett folkhälsoproblem världen över och varje år omkommer omkring tre miljoner människor till följd av alkoholen. Förutom dödsfall orsakar alkohol skador och olyckor samt leder till relaterade sjukdomar. Detta orsakar stort lidande för patienten och dess närstående men också kostnader för samhället i stort. Ett skadligt bruk av alkohol kallas för alkoholbrukssyndrom och personer med alkoholbrukssyndrom som har en annan samtida diagnos riskerar att få ett sämre förlopp i sjukvården då samsjukligheten gör att de hamnar mellan olika specialistområden och instanser. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med alkoholbrukssyndrom inom den somatiska vården. I denna litteraturöversikt beskrivs alkoholbrukssyndrom som en diagnos som innefattar ett problematiskt bruk av alkohol som orsakar klinisk utmärkande funktionsnedsättning eller lidande. Personer med alkoholbrukssyndrom anses vara en komplex patientgrupp vilket gör att sjuksköterskan behöver ha bred kunskap och helhetsperspektivet är av stor vikt. Att arbeta personcentrerat ingår i sjuksköterskans roll och ansvarsområde och bör tillämpas för att fånga helhetsperspektivet. Hälso- och sjukvården bör enligt lag bedrivas på ett sådant sätt att den värnar om alla människors lika värde. Trotts detta upplever patienter med alkoholbrukssyndrom att de blir stigmatiserade i vården. Metoden som användes var en litteraturöversikt där både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderats. Totalt inkluderades nio artiklar. De analyserades enligt Fribergs trestegsmodell där tre huvudkategorier identifierades med två underkategorier till respektive huvudkategori i resultatet. I resultatet framkommer det att sjuksköterskorna upplever att de saknar kunskap om alkoholbrukssyndrom. I kombination med detta saknar de även stöd från organisationen, kollegor och specialister inom beroendevården vilket bidrar till ytterligare svårigheter vid omhändertagandet av denna patientgrupp. Sjuksköterskorna saknar motivation att vårda personer med alkoholbrukssyndrom då de upplever frustration över att patienterna ofta återkommer till vården med samma problem. Det beskrivs även en misstro riktat till patientens egen förmåga, likaså misstro till sjuksköterskans egen förmåga att vårda, men också misstro till organisationen och vårdens möjligheter till att hjälpa patienten. Fortsatt beskrives att patienter som är förgiftade av alkohol kan vara aggressiva och sjuksköterskorna beskriver en rädsla för att göra fel och göra någon upprörd. Sammanfattningsvis är sjuksköterskorna i behov av ökade kunskaper om alkoholbrukssyndrom för att minska stigmatiseringen av denna patientgrupp och därmed risken för ett sämre vårdförlopp.

Bakgrund: Anorexia nervosa är en allvarlig psykiatrisk sjukdom med hög samsjuklighet vilket medför ett komplext omvårdnadsbehov. Sjukdomen uppstår oftast i tonåren eller ung vuxen ålder. Sjuksköterskor har en viktig roll i omvårdnaden där bemötandet är en avgörande del i behandlingen. Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårdapatienter i tonåren med Anorexia nervosa. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt, där syftet besvaras med en induktiv ansats. Resultat: Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med Anorexia nervosa redovisas genom tre teman: terapeutisk vårdrelation mellan sjuksköterska och patient, att se personen bakom sjukdomen samt sjuksköterskors förutsättningar för god omvårdnad, med efterföljande åtta subteman. Konklusion: Sjuksköterskor behövde kompetens, erfarenhet, specifika omvårdnadsstrategier och etablera en terapeutisk vårdrelation för att nå denna patientgrupp. Andra förutsättningar för en god omvårdnad innebar att sjuksköterskor beaktade patienternas delaktighet och inkluderade ett personcentrerat förhållningssätt. För att optimera patienternas välbefinnande krävdes ett helhetsperspektiv där patienter inte betraktades som sin sjukdom eller diagnos. / Background: Anorexia nervosa is a severe psychiatric disorder with high comorbidity, which entails a complex need for nursing care. The disease usually occurs in adolescence or early adulthood. The nurse plays a pivotal role in the provision of care, where the manner of interaction is a crucial component of the treatment process. Aim: Nurses´experiences of caring for adolescent patients with Anorexia nervosa. Method: Aqualitative literature review with an inductive approach. Findings: The nurses´experience of caring for patients with Anorexia nervosa is presented through three themes: therapeutic care relationship between the nurse and the patient, recognizing the person beyond the illness and the nurses´ prerequisites for good care, followed by eight subthemes. Conclusion: The nurse required competence, experience, specific nursing strategies and a good therapeutic care relationship to reach this patient group. Other prerequisites for high quality care meant that the nurse considered the patient's participation and included a person-centered approach. In order to optimize the patient's well-being, a holistic perspective was essential whereby the patient was not viewed merely as their illness or diagnosis.

Within the nursing profession, the transition from the student to a graduate nurse is a common rite of passage that marks the end of initial educational preparation in the discipline and the beginning of a professional journey as a nurse and a member of the multidisciplinary team (Nash, Lemcke & Sacre. 2009:48). This is a period of adjustment, stress, growth and development and the transitional nurse is likely to feel uncomfortable, fearful and may experience feelings of inadequacy. This study was undertaken to explore and describe the experiences of final year nursing students at a public college of nursing in the Eastern Cape regarding their preparedness to become registered nurses, with the aim to identify gaps and make recommendations on strategies to close the gaps. The objectives were to explore and describe the experiences of final year nursing students at the public college of nursing in the Eastern Cape Province with regard to their preparedness to become registered nurses and to recommend strategies to improve the preparation of nursing students for transition to become registered nurses. To answer the research question “What are the experiences of final year nursing students at a public college of nursing in the Eastern Cape Province with regard their preparedness to become registered nurses”, a qualitative, explorative and descriptive design was used as a framework for the study. Data were collected by means of unstructured focus group interviews with a purposively selected sample of 27 final year nursing students at the particular college of nursing. Data were analysed using Tesch’s method of analysis for qualitative research. Two themes emerged, revealing that participants at the college experienced preparedness and lack of preparedness to assume the role of a professional nurse. This related to certain aspects that had an impact on the preparation of the final year nursing students for practice and included: curriculum-related aspects; clinical teaching and learning support; learning opportunities; interpersonal relationships between lecturers, students and clinical staff; equipment; and library resources. It was concluded that the learning needs of the nursing students were not adequately catered for, leading to lack of preparedness. Through the involvement of nursing students in the evaluation of their learning, shortfalls in both education and practice areas could therefore be detected. Recommendations regarding strategies to be used to promote preparedness of final year nursing students included: continuous feedback on student performance in the form of exit evaluations on the part of students to identify learning needs; writing of progress reports on the part of clinical practice; and the employment of clinical preceptors with clear role specifications between the lecturers, ward sisters and preceptors to avoid role confusion.