Background: Many children suffer from functional constipation. In case of functional constipation there is no underlying disease. In Sweden, functional constipation is very common in children. Risk factors include lack of physical activity, irregular toilet habits and insufficient intake of fibers and fluids. Child health nurse has the knowledge and skills to advise and treat children in functional constipation and to support and reduce the suffering. Aim: The aim of the study was to illuminate child health nurses' experiences in the care of children with functional constipation. Method: Ten child health nurses were interviewed during a semi structured interview used openended questions. The interviews were recorded as digital files and transcribed verbatim and then analyzed according to a qualitative content analysis. Results: The child health nurses described experiences in the care of children with functional constipation. There were two categories from the analyzed data: "to base on the child`s needs" and "the child´s physical and psychosocial environment". Conclusion: This study shows the child health nurses experiences in the care of children with functional constipation. The care is based on the childs neeeds and the environment around the child in terms of physical and psychosocial environment is taken into account. The child health nurses should be aware of the reason why parents seek care, how to find the cause of functional constipation and how to relieve the child's suffering. She creates a health promotion meeting with children and parents seeking care for functional constipation.

Introduktion Patienter som får akut sjukvård har ofta en närstående med sig. Denna person finns där som stöd för patienten och kan förse sjuksköterskan med information. Sjuksköterskor skall utefter ett personcentrerat arbetssätt och förhållningssätt involvera de närstående i vården i den mån det går. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av närstående i akuta vårdsituationer. Syftet var även att beskriva valda artiklars undersökningsgrupp Metod En litteraturstudie med beskrivande design. Studien inkluderade 15 vetenskapliga artiklar, av dessa var nio med kvantitativ ansats och sex med kvalitativ ansats. Studien använde sig av databaserna Medline via PubMed samt Cinahl Resultat Sjuksköterskorna erfor att den närstående var en resurs. Det framkom en eftersträvan hos sjuksköterskorna att skydda de närstående. Under själva vårdmomentet så låg allt fokus på patienten. Sjuksköterskorna erfor att närstående hade orealistiska krav eller hopp om vad vården kunde göra. Det framkom en rädsla av att den närstående kunde störa vårdmomentet. Slutsatser Det framkommer blandade erfarenheter av närstående i akuta vårdsituationer. Sjuksköterskorna erfor både fördelar och utmaningar med att involvera närstående i vården. / Introduction Patients receiving emergency care often have a relative with them. This person is there to support the patient and can provide the nurse with information. By following a person-centered approach nurses should involve the relative in health care as far as possible. Aim The aim of the study was to describe nurses experience of relative in emergency care situations. The aim was also to describe included articles sampling group. Method A literature study with descriptive design. The study included 15 scientific reports, of which nine were of quantitative approach and six of qualitative approach. The study used Medline via PubMed and Cinahl as databases. Result Nurses experienced the relative to be a resource. There was a striving for nurses to protect the relatives. During the caring situation, all focus was on the patient. Nurses have experienced that the relative had unrealistic demands and hope for what they could do. There was a fear that the relative could interfere with the caring situation. Conclusion There are mixed experiences of relative in emergency care situations. Nurses experienced both benefits and challenges of involving relatives in health care.

Bakgrund: Statistik från Försäkringskassan (2016) visar att stressrelaterad sjukskrivning i form av utmattningssyndrom har ökat markant de senaste åren där ökningen är störst bland kvinnor, och dubbelt så vanligt jämfört med män. Det handlar om krav och förväntningar i vardagen, och om svårigheten att hålla balansen mellan dessa. Att arbeta förebyggande för att förhindra sjukskrivning på grund av stress är viktigt och livsstilsmottagning på hälsocentral kan vara en arena för det. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av arbetet på livsstilsmottagning med kvinnor som har stressrelaterade symtom. Metod: Studien är empirisk och utgår från en kvalitativ design med induktiv karaktär. Sex sjuksköterskor deltog i studien där semistrukturerade intervjuer användes. Kvalitativ innehållsanalys har använts vid analys av data. Resultat: Följande kategorier framkom; Sjuksköterskans insatster vid stressymtom, där tydliggörs sjuksköterskans insatser i mötet med kvinnan. Teamsamverkan, där beskrivs befintlig/obefintlig teamsamverkan mellan professioner. Preventivt arbete efterfrågas, där sjuksköterskors erfarenheter av hur ett preventivt arbete med stress skulle kunna utformas. Behov av kompetensutveckling gällande stress, där framkom brist på kompetensutveckling och Utmaningar i arbetet med stressymtom där det framkom sjuksköterskors erfarenheter av svårigheter med att tydliggöra hos kvinnan om stressens påverkan. Slutsats: Sjuksköterskors erfarenhet visar att det idag saknas kompetens på Livsstilsmottagning gällande stresshantering. Resultatet av studien belyser vikten av att involvera sjuksköterskan i arbetet med stress. / Background: Statistics from Försäkringskassan (2016) show that stress-related illness claims due to burnout have significantly increased over the last few years. Whereas this increase is greatest amongst women, it is also twice as common amongst them when compared to men. This is mainly due to the demands and expectations of everyday life, as well as the difficulties in being able to balance them. Working preventively to prevent sick leave due to stress is important and lifestyle medical center can be an arena for it. Purpose: The purpose is to illustrate the experiences of nurses at a lifestyle medical center when it comes to working with women that have stress-related symptoms. Method: The study is empirical and based upon a qualitative design with an inductive nature. Six nurses participated in the study, and semi-structured interviews were performed. Qualitative content analysis has been used to analyze the data. Results: The following categories emerged; The efforts of nurses in the case of stress-related symptoms, which clarifies the nurse's efforts in the meeting with the woman, Teamwork, which describes existing/non-existent teamwork between professions. Preventative work is requested, where nurses´ experience of how preventive stress work could be designed and The need for development of competencies pertaining to stress and exhaustion when it comes to work concerning stress-related symptoms, where nurses´ experience of difficulties in clarifying the stress of stress on the woman. Conclusion: The experiences of nurses show that there is a lack of competence when it comes to dealing with the treatment of stress at lifestyle medical centers. The results of the study highlight the importance of getting nurses involved when working with stress.

Bakgrund Arbetet inom akutsjukvård har ett högt tempo, är omväxlande och avancerat samt innefattar patienter som drabbats av trauma. Tidigare studier visar att trauma innebär ett lidande för den drabbade personen men de visar även att personer som bevittnar effekterna av dessa trauman kan påverkas av dem. Stora krav ställs på sjuksköterskorna som arbetar med akutsjukvård då de förväntas kunna hantera alla aspekter av arbetet.   Syfte Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att arbeta inom akutsjukvård samt beskriva inkluderade artiklars undersökningsgrupp.   Metod Studien är en beskrivande litteraturstudie som har sammanställts av tolv vetenskapliga artiklar. Av dessa var en av kvantitativ ansats och en av mixad metod med kvalitativ och kvantitativ ansats. Resterande artiklar var kvalitativa.   Huvudresultat Sjuksköterskor inom akutsjukvård upplevde arbetet som oförutsägbart och hektiskt. Det beskrevs som ett givande men samtidigt utmanande jobb som var krävande för sjuksköterskan. Sjuksköterskorna påverkades emotionellt av de traumarelaterade skador som de bevittnade i arbetet, för att hantera dessa använde sig sjuksköterskorna av olika resurser och copingstrategier.   Slutsats Genom att applicera copingstrategier och få stöd i form av olika resurser hade sjuksköterskorna lättare för att hantera och bearbeta arbetet inom akutsjukvård. / Background Emergency care is a versatile and complex setting which is performed at a high pace. Patients within the critical care units are often victims of trauma. Previous studies have shown that the sufferers of trauma are not only the injured person but also the people who witness the effects of these traumatic injuries. Nurses who work in the emergency care setting is faced with high demands and are expected to cope with all the aspects of their work.   Aim The aim of this study was to describe nurses experience and perspective of working with emergency medical care and to describe the included articles test groups.   Method This was a literature study with a descriptive design. The result was composed of twelve scientific reports. Of these were one of quantitative approach and one had a mixed method approach with both qualitative and quantitative design. Remaining articles had qualitative approaches.   Main results Nurses who were stationed in the emergency care setting perceived their work as unpredictable and hectic. It was viewed as a rewarding but also challenging profession. The nurses felt that it required a lot of them and they also got emotionally affected by the traumatic injuries they encountered. To handle their work the nurses used different coping strategies.   Conclusion By applying the right coping strategies, get support from others and access to different resources the workload which had a mental impact got easier to manage.

UTBILDNING I BARN-HLR TILL FÖRÄLDRAR MED SVÅRT SJUKA BARN -Intervjustudie om sjuksköterskors erfarenheterHELENE JÖNSSONJönsson, H. Utbildning i barn-HLR till föräldrar med svårt sjuka barn – Intervjustudie om sjuksköterskors erfarenheter. Examensarbete i Omvårdnad 15 högskolepoäng avancerad nivå. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Vårdvetenskap, 2018.Bakgrund: Föräldrar till svårt sjuka barn som erbjuds förebyggande föräldrautbildning i barn-HLR före hemgång från sjukhus upplever ökad trygghet samt medför en ökad säkerhet för de sjuka barnen i hemmet. Det saknas kunskap huruvida sjuksköterskor på barnkliniker i Sverige har erfarenhet av att erbjuda denna föräldragrupp utbildning i barn-HLR och hur den i så fall bedrivs. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att utbilda föräldrar med svårt sjuka barn i barn- HLR, i samband med sjukhusvistelse.Metod: En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie utfördes, med totalt elva sjuksköterskor från de större barnklinikerna i Sverige. Med induktiv innehållsanalys analyserades materialet enligt Burnard.Resultat: Temat som framkom var: Sjuksköterskor har en nyckelroll i föräldrautbildning, samt följande kategorier: Sjuksköterskans undervisande funktioner, Föräldrar och närståendes utbildningsbehov, Utbildningsstrategier, Resultat och konsekvenser av utbildningen. Sjuksköterskornas erfarenhet var att föräldrar till svårt sjuka barn inte alltid får tillräcklig undervisning inför hemgång, de påvisade stress över att inte kunna hantera akuta situationer. Föräldrarna upplevdes tryggare när de fick information och kunskap. Det utbildningsprogram i barn-HLR som finns upplevdes som otillräckligt då det inte täcker behovet som föräldrautbildning till svårt sjuka barn. Slutsats: En standardiserad preventiv föräldrautbildning för barn-HLR till svårt sjuka barn saknas - med de individuella behov som de barnen kan ha. Ansvarsfördelningen är otydlig om vem som tar beslutet om föräldrautbildning ska erbjudas, samt sjuksköterskorna har en nyckelroll i föräldrautbildningen men har ett svagt mandat att bedriva undervisning då stöd från riktlinjer saknas.Nyckelord: Barn-HLR, föräldrautbildning, sjuksköterskors erfarenheter, svårt-sjuka barn. / EDUCATION IN CPR TO CHILDREN FOR PARENTS WITH HIGH-RISK CHILDREN -INTERVIEW STUDY OF NURSES´ EXPERIENCEHELENE JÖNSSONJonsson, H. Education in CPR to children for parents with high-risk children – Interview study of nurses´ experience. Degree project in nursing 15 credits - advanced level. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2018.Background: Parents with high-risk children who are offered preventive parental education in Cardiopulmonary resuscitation (CPR) for children before departure from hospitals experience increased security and result in increased safety for the sick children in the home. There was no knowledge whether nurses at children's clinics in Sweden had experience in offering this parent group training in CPR for children or, if so, how it was conducted. Aim: The aim of the study was to investigate nurses´ experiences of educating parents with high-risk children in CPR for children, during hospitalization.Methods: A qualitative study incorporating semi-structured interviews was performed, with a total of eleven nurses from the major children’s clinics in Sweden. The interview material was analyzed through inductive content analysis according to Burnard.Results: The theme that emerged was: Nurses have a key role in parental education, and following categories were: Nurse's educational functions, Parents and relatives´ educational needs, Educational strategies, Results and consequences of education. Parents to high-risk children are not always adequately taught pre-departure, they demonstrate of stress over not being able to cope with emergency situations. Parents was felt safer when they received information and knowledge. The educational program of CPR for children that exist were perceived as insufficient as it does not cover the need for parental education to high-risk children. Conclusion: A standardized preventive parental training in CPR for children is lacking, with the individual needs that high-risk children may have. Responsibilities are unclear on who takes the decision on parental education and who will be offered, the nurses have a key role in parental education but have a weak mandate to carry out teaching when support from recommendation was lacking.Keywords: Cardiopulmonary-resuscitation, high-risk child, nurse-experience, parents-education.

Background The care relationship is central for psychiatric nursing. People with a psychosis diagnosis encounter symptoms that result in difficulties for the interpersonal communication. Stigma and previous experiences of compulsory care are obstacles that hinder or complicate the patient's participation in their care. A person-centered caring relationship increases adherence and the patient's possibility to be a part of their recovery. Therefore it is important for the psychiatric nurse to gain a deeper understanding of what specific strategies and practices the nurse uses to enhance the potential of the care relationship and provide a person-centered care. Aim The aim of the study is to describe the nurse´s experience of the care relationship with people who have a psychosis diagnosis. Method The study was conducted at two outpatient facilitations in Sweden. Eight nurses were asked about their experiences of the care relationship during individual semi-structured interviews. The data was analyzed by using a qualitative content analysis. Results The result was presented in three categories; Trust - essential for a supportive care relationship, Careful perception of the person's boundaries and conditions and Structural possibilities and limitations. The three categories consisted of six subcategories that emphasized the importance of the nurse creating trust and an equal meeting. The care relationship was related to getting to know the person’s history by using the nurse’s personal characteristics and how the nurse handled challenging conditions. Difficulties in creating such a relationship could be demands from the organization or the power dynamics within the health care facilitation. Conclusion By creating trust and an equal meeting the nurse is able to get to know the person’s history and thereby provide a person-centered care for people with psychosis diagnosis.

Bakgrund: Bemötandet är en essentiell del i vårdmötet. Att ambulanssjuksköterskan har insikt kring bemötandets betydelse i vårdmötet med patienten är av största vikt. Ett bristande bemötande kan leda till att bedömningen blir undermålig vilket äventyrar patientsäkerheten. Tidigare forskning kring hur ambulanssjuksköterskan upplever bemötandet inom ambulanssjukvården är begränsad.  Syfte: Var att belysa ambulanssjuksköterskors upplevelser kring bemötande inom ambulanssjukvården. Metod: En kvalitativ intervjustudie där deltagarna valdes genom ett bekvämlighetsurval. Graneheim och Lundmans innehållsanalys användes för att analysera de nio ostrukturerade intervjuerna som ägde rum på två ambulansstationer, belägna i södra Sverige.  Resultat: I resultatet framgick det att upplevelsen av bemötandet inom ambulanssjukvården är gott och de flesta hade en klar bild över hur ett gott bemötande i vårdmötet bör vara. Ambulanssjuksköterskorna hade en insikt i att de själva och kollegor ibland brast i sitt bemötande och kunde i de flesta fall beskriva orsaker till detta skedde och efterföljande konsekvenser. Studiens främsta fynd visar på att ambulanssjuksköterskan upplever att det är ett hårdare klimat idag och att problematiken kring bemötande har en tendens att öka.  Slutsats: Ambulanssjuksköterskor är medvetna om betydelsen av ett bra bemötande i vårdmötet. De har god kännedom kring vilka olika konsekvenser ett bristande bemötande kan få för patienten och att det kan påverka patientsäkerheten. Det finns en viss problematik kring ett bristande bemötande som ambulanssjuksköterskorna upplever har ökat men även att klimatet har blivit hårdare. Aktuell forskning behöver uppdateras för att belysa problemområdet och skapa handlingsplaner för att förhindra en negativ utveckling. / Introduction:  How we treat others is an essential part of the care meeting with patients. To possess an insight and to own a self knowledge regarding the treatment of others is of great importance.                 Bad treatment can lead to poor assessments and examinations, which jeopardizes patient safety. Previous research on how the ambulance nurse experiences how we treat others in the ambulance services is very limited.  Purpose: Was to illustrate the ambulance nurse´s experience of how we treat others among the ambulance services.  Methods: A qualitative interview study were conducted where the informants were chosen through a convenience selection. The method for analysis were the one of Graneheim and Lundman and was applied to analyse the nine unstructured interviews that took place in two ambulance stations, both situated in the south of Sweden.  Results: The results showed that the experience of the treatment in the ambulance care is good and that most ambulance nurses had a clear picture of what good treatment in the care meeting should be like. The ambulance nurses had an insight that they themselves and colleagues sometimes burst in their treatment regarding patients and could in most cases describe reasons why this happened and the consequences of it. The study's main findings show that the ambulance nurse nowadays feels that there is a harsher climate in the ambulance care and that the problems regarding treatment tend to increase. Conclusion:Ambulance nurses are aware of the importance in how we treat others during the care meeting. They also possess good knowledge in various consequences that a lack of treatment can bring the patient and the negative effects regarding patient safety. However, there are certain problems in how we treat others which the ambulance nurses experience has increased, they also describe that the climate has become more harsh. Current research needs an update to highlight the problem area to enable action plans that will prevent further negative progress.

Background: About 50 years ago, self-injurious behavior was considered rare, a symptom associated with psychosis or suicidal thoughts. In today's society, self-injurious behavior is a widespread phenomenon, especially among adolescents and adults dealing with mental illness in different ages.  Aim: The aim of this literature study was to describe and compile nurses' experiences of caring for patients with self-injurious behavior.  Method: A descriptive literature study made up of ten scientific articles. Main results: Nurses in the care of patients with self-injurious behavior described experiences of relationship-building care, the importance of specific knowledge, empathy and professional distance, and the support from colleagues.  Conclusion: The results of the literature study showed that several different components were important, these were; relationship-building care, lack of time and staff, the support of colleagues, the importance of specific knowledge as well as empathy and professional distance. These components form the basis for the nurse, to the best of her ability, to care for patients with self-injurious behavior in an adequate way of working. / Bakgrund: För ca 50 år sedan ansågs självskadebeteende vara sällsynt, ett symtom i samband med psykossjukdomar eller suicidbenägenhet. I dagens samhälle är självskadebeteende ett brett fenomen, särskilt hos ungdomar och vuxna som lider av psykisk ohälsa i olika åldrar. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva och sammanställa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med ett självskadebeteende. Metod: En deskriptiv litteraturstudie uppbyggd av tio vetenskapliga artiklar. Huvudresultat: Sjuksköterskor i vårdandet av patienter med ett självskadebeteende beskrev erfarenheter av relationsskapande vård, vikten av specifik kunskap, empati och professionell distans samt kollegialt stöd.  Slutsats: I litteraturstudiens resultat framgick det att flera olika komponenter var av betydelse, dessa var; relationsskapande vård, tidsbrist, kollegialt stöd, vikten av specifik kunskap samt empati och professionell distans. Dessa komponenter ligger till grund för att sjuksköterskan enligt sin bästa förmåga ska vårda patienter med ett självskadebeteende på ett adekvat arbetssätt.

Bakgrund: Katastrofer orsakar stor skada på samhällen och människor samt är svåra att förebygga helt. Trycket på sjukvården ökar markant till följd av katastrofer. Sjuksköterskorna är den professionen som blivit synonym med katastrofvård. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda i ett katastrofdrabbat område. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Underlaget blev åtta kvalitativa resultatartiklar som bearbetades genom en innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat påvisade att vårda i en katastrofvar mer komplext och hade fler dimensioner än vården i en icke katastrofmiljö. Sjuksköterskorna upplevde påfrestningar i form av yttre faktorer som farliga miljöer, bristande resurser, utmattande arbetsförhållanden och kulturella skillnader. Sjuksköterskorna mötte moraliska dilemman och tvingades till ställningstaganden med direkt påverkan på egen och patientens hälsa. En ökad emotionell och fysisk belastning på sjuksköterskorna förekom under katastrofen Konklusion: Sjuksköterskornas upplevelser grundade sig i de yttre faktorerna som i sin tur skapade moraliska dilemman. De upplevelserna la grunden till de emotionella och fysiska påfrestningarna som sjuksköterskorna upplevde. Det finns behov av vidare forskning kring omvårdnad i katastrofer för att möjliggöra bättre förberedelser vilket skulle stärka sjuksköterskornas resiliens och därav öka kvalitén på vården. / Background: Disasters cause great damage to communities as well as people and arehard to entirely prevent. The amount of workload on healthcare is heavily increased as aresult of a disaster. The nursing profession has become synonymous with disaster care. Aim: The aim of this study was to illustrate nurses' experiences of caring in a disasterstricken area. Method: The method used in this study was a general literature study with an inductive approach. Eight qualitative articles became the basis of this study and these were processed through a content analysis. Result: The result in this study showedthat caring in a disaster was more complex and featured additional dimensions compared to that of a non disaster-stricken environment. The nurses experienced strains from external factors such as dangerous environments, lack of resources, exhausting working conditions and cultural differences. The nurses were caught in ethical dilemmas and were forced to make the hard choices which had a direct impact on theirown and the patients health. An increase in emotional and physical load on the nurseswas apparent throughout the disaster. Conclusion: The nurses' experiences were based on external factors which in turn created ethical dilemmas. These experiences lay the foundation for the emotional and physical strains on the nurses. There is a need forfurther research of disaster nursing to improve the preparations which would in turn strengthen the nurses resilience and thereby increase the quality of care.

Bakgrund: Palliativ vård innebär en helhetsvård som ska lindra lidande och främja hälsa trots sjukdom. Sjuksköterskan ska arbeta personcentrerat och utgå utifrån “de fyra hörnstenarna” som innehåller: symtomlindring, samarbete, kommunikation och stöd till anhöriga. Metod: Den valda metoden var en litteraturöversikt av elva kvalitativa vetenskapliga artiklar som svarade på syftet. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelse av palliativ vård i hemsjukvård och i särskilt boende. Resultat: I studien framkom fyra teman och åtta underteman. Resultatet visade att sjuksköterskan upplevde vikten av ett gott samarbete med kollegor, patient och anhöriga som avgörande för en god palliativ vård. Erfarenhet har också visat sig vara viktig både i den nuvarande vården och för framtida vård av palliativa patienter. Många känslor uppkom i vårdandet och var både positiva och negativa. Konklusion: Att vårda patienter i ett palliativt skede kräver kunskap och erfarenhet och många faktorer påverkade hur vården utfördes / Background: Palliative care means comprehensive care that is intended to alleviate suffering and promote health despite illness. The nurse must work person-centered and start from the "four cornerstones" that contain: symptom relief, cooperation, communication and support for relatives. Method: The chosen method was a literature review of eleven qualitative scientific articles that answered the purpose. Aim: The aim was to shed light on nurses’ experince of palliative care in home care and in special housing. Results: The study revealed four themes and eight sub-themes. The results showed that the nurse perceived the importance of good collaboration with colleagues, patients and relatives as crucial for good palliative care. Experience has also proven to be important both in the current care and for future care of palliative patients. Many emotions arose in the care and were both positive and negative.Conclusion: Caring for patients in a palliative care stage requires knowledge and experience and many factors influenced how the care was performed