SammanfattningBakgrund: Depression hos äldre personer över 65 år kan relateras till smärta, ensamhet, dödsångest, samsjuklighet eller ålderspensionering. Depression hos äldre är underdiagnostiserats och svårt att upptäcka även om symtom förekommer. Eftersom sjuksköterskor är ansvariga för att lindra smärta och främja hälsa är det viktigt att stödja äldre personer och hitta omvårdnadsstrategier som kan förebygga och lindra symtom vid depression.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter vid vård av äldre personer med depression.Metod: En litteraturstudie med beskrivande design baserad på 10 vetenskapliga artiklar som har sammanställts. Litteratursökningen gjordes via databaserna PsycINFO och PubMed.Huvudresultat Erfarenheterna från sjuksköterskorna visade att tiden med patienterna var avgörande för att upptäcka depression, men på grund av tidsbrist kunde sjuksköterskorna inte alltid prioritera detta. Ett gott samarbete mellan vårdpersonal hade en positiv påverkan på vården av äldre patienter med depression. Relation mellan sjuksköterska och patient var viktigt. För att patienten skulle känna sig trygga skulle sjuksköterskan kommunicera på ett respektfullt sätt samt lyssna på patienten.Slutsats: De omvårdnadsåtgärder som sjuksköterska kan använda sig av vid vård av äldre personer med depression är god relation mellan sjuksköterskan och patient, relationen beskrevs ge möjlighet till patienten att öppna upp sig till sjuksköterskan samt att tillämpa terapeutiska möten för att hjälpa äldre med depression. Tidsbrist berodde på hög arbetsbelastning, vilket påverkade tiden hos den äldre patienten och sjuksköterskor belyste att de inte hade tillräckligt med tid för att uppmärksamma depression. Aktivitetsstimulering kunde förbättra de äldre personernas mentala hälsa. En betydande del av att uppmärksamma depression var gott samarbete och stöd från kollegor och andra yrkesgrupper. / AbstractBackground: Depression in older people over the age of 65 can be related to pain, loneliness, death anxiety, comorbidity or retirement. Depression in the elderly is underdiagnosed and difficult to detect even if symptoms occur. Because nurses are responsible for relieving pain and promoting health, it is important to support the elderly and find nursing strategies that can prevent and relieve symptoms of depression. Aim: The purpose was to describe nurses' experiences in caring for elderly people with depression.Method: A literature study with descriptive design based on 10 scientific articles compiled. The literature search was performed in the PsycINFO and PubMed databases. Main Result: The experience from the nurses showed that the time with the patients was crucial for detecting depression, but due to lack of time, the nurses could not always prioritize this. A good collaboration between care staff had a positive impact on the care of elderly patients with depression. Relationship between nurse and patient was important. In order for the patient to feel safe, the nurse would communicate in a respectful way and listen to the patient.Conclusion: The nursing measures that a nurse can use when caring for elderly people with depression are a good relationship between the nurse and patient, the relationship was described as giving the patient the opportunity to open up to the nurse and to apply therapeutic meetings to help the elderly with depression. Lack of time was due to a high workload, which affected the time of the elderly patient and nurses highlighted that they did not have enough time to pay attention to depression. Activity stimulation could improve the mental health of the elderly. A significant part of paying attention to depression was good cooperation and support from colleagues and other professions.

Bakgrund: Arbetsmiljön har både fysisk och psykisk betydelse för vårdkvaliteten. Under Covid-19-pandemin ändrades arbetsförhållandena markant och sjuksköterskor fick uppleva nya utmaningar i arbetsmiljön. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av arbetsmiljö på sjukhus under covid-19-pandemin. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats vars resultat bygger på 15 vetenskapliga artiklar. Systematisk sökning har genomförts i databaserna CINAHL och Pub Med. Resultat: Resultatet delades in i tre huvudkategorier och sju underkategorier. Det var Förändringar i arbetsmiljön med underkategorierna Att uppleva ökad arbetsbelastning och Att uppleva svårigheter med förändrade arbetsförhållanden, Hinder i arbetsmiljön med underkategorierna Att uppleva begränsningar och svårigheter i omvårdnadssituationer och Att uppleva ovisshet i arbetet och Att uppleva rädsla för smittan samt Möjligheter i arbetsmiljön med underkategorierna Att uppleva känslan av positivt teamarbete och Att uppleva en stödjande ledning och få möjlighet till fortbildning på arbetsplatsen. Slutsats: Ökad arbetsbelastning under covid-19-pandemin bidrog till nedsatt återhämtning samt risk för sämre vårdkvalitet. Sjuksköterskor upplevde obehag vid användande av skyddsutrustning samt otrygghet vid flytt mellan olika arbetsplatser. Omvårdnaden blev begränsad av smittorisken, vilket utmanade patientsäkerheten. Kommunikation mellan organisation/ledning var sämre. Det bidrog till stress och frustration hos sjuksköterskorna. Samtidigt upplevde sjuksköterskorna positivt teamarbete. / Background: The work environment has both physical and mental significance for the quality of care. During the Covid-19 pandemic, working conditions changed markedly and nurses experienced new challenges in the work environment. Aim: The purpose was to describe nurses’ experiences of working environment in hospitals during the covid-19 pandemic. Method: A literature review with an inductive approach, the results of which are based on fifteen scientific articles. Search for scientific articles has been conducted with systematic search in the databases CINAHL and PubMed. Results: The result was divided into three categories and seven subcategories. It was Changes in the work environment with subcategories; Experiencing increased workload and Experiencing difficulties with changed working conditions. Obstacles in the work environment with subcategories; Experiencing limitations and difficulties in nursing situations and To experience uncertainty at work and Experiencing fear of the infection. Opportunities in the work environment with subcategories; To experience the feeling of positive teamwork and To experience a supportive management and get the opportunity for further training in the workplace. Conclusions: Increased workload during the covid-19 pandemic contributed to reduced recovery and the risk of poorer quality of care. Nurses experienced discomfort using protective equipment and insecurity moving between different workplaces. Care was limited by the risk of infection, which challenged patient safety. Communication between organization/management was worse. This caused stress and frustration among nurses. At the same time, nurses experienced positive teamwork.

Bakgrund: Substansberoende i form av narkotika och alkohol är ett växande samhällsproblem. Det förekommer en stigmatisering av personer med substansberoende i samhället och det kan finnas en risk att dessa individer upplever ett sämre bemötande inom hälso- och sjukvården. I sjuksköterskans roll finns ett ansvar att ge vård på lika villkor på ett respektfullt sätt. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med substansberoende. Metod: Utifrån Fribergs metod utfördes en litteraturöversikt bestående av nio kvalitativa artiklar samt en kvantitativ artikel. Databaserna som användes var CINAHL Complete och PubMed. Resultat: I resultatet identifierades fyra teman; Att vara rädd, osäker och misstro patienten, att vara otillräcklig och frustrerad, att ha bristande kunskap och att skapa en vårdrelation. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde att det var känslomässigt utmanande att vårda patienter med substansberoende. Mer kunskap och utbildning om substansberoende efterfrågades av sjuksköterskor och ett öppet förhållningssätt bidrog till att meningsfulla vårdrelationer kunde skapas. Slutsats: Det är viktigt att som sjuksköterska vara medveten om sina attityder och hur det kan påverka vårdandet, för att vården ska kunna ges på lika villkor. Mer kunskap, vägledning och tydliga rutiner behövs för att öka möjligheterna att skapa en lyckad vårdrelation. / Background: Substance addiction, in particular alcohol and narcotics, is a societal problem that keeps on growing. At the same time, stigma surrounds people with substance abuse and there is a risk that it has a negative impact on the care given by the healthcare. In their professional role, however, nurses have a responsibility to treat patients equally and with due respect. Aim: The aim was to describe nurses experience of treating patients with a substance abuse Method: Nine qualitative articles and one quantitative article were reviewed. CINAHL Complete and PubMed were used to identify the articles. Results: Four themes were identified: To feel afraid, insecure and not trusting the patient; to feel inadequate and frustrated; to lack knowledge and the importance of creating a caring relationship. The findings showed nurses felt it was emotionally demanding to treat patients with substance disorder. More information and education on the topic of substance abuse was asked for by the nurses. In addition, an open mindset contributed to establishing a meaningful relationship between the nurse and the patient. Conclusion: It is important in the role as a professional nurse to be aware and reflect on one’s prejudices and the potential impact it has on the care given. In particular in order to provide care on equal terms. More information and guidance are needed to improve the chances of a successful meeting with the patients.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett stort folkhälsoproblem i världen och i Sverige. I många fall är det sjuksköterskor inom akutsjukvården som erbjuder den inledande vården för personer med självskadebeteende. Både sjuksköterskor och patienter upplever att akutsjukvården är bristfällig och att akutsjukvårdsmiljön är dåligt anpassad för patientgruppen. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta personer med självskadebeteenden inom akutsjukvården. Metod: En litteraturstudie genomfördes med en induktiv ansats. Resultat: Tio vetenskapliga resultatartiklar användes i studien. Tre huvudkategorier identifierades: känslor, brister inom vården, kompetensbrist. Sjuksköterskor som arbetar inom akutsjukvården känner att de inte har tillräcklig utbildning, vana och erfarenhet för att vårda personer med självskadebeteende. Konklusion: Träning, utbildning och praktiska strategier krävs för att personer med självskadebeteende ska bemötas med medkänsla, respekt och värdighet inom vården. / Background: Mental illness is a big public health problem in the world and in Sweden. In many cases it’s the emergency nurses who provides the initial care for persons with self-harm behavior. Both nurses and patients experience deficiency in the emergency care and that the emergency care environment isn’t suited for this type of care. Aim: The aim was to describe nurses´ experiences of encountering persons with self-harming behavior within the emergency care. Method: A literature study was conducted with an inductive approach. Result: Ten scientific result articles were used in the study. Three main categories were identified: emotions, deficiency in healthcare, lack of competence. Nurses who are working in the emergency care feels that they don’t have enough education, practice and experience to be able to provide the best care for persons with self-harm behavior. Conclusion: Training, education and practical strategies are required for persons with self-harming behavior to be treated with compassion, respect and dignity.

Bakgrund: Sjuksköterskor står inför utmaningar vid hjärtstoppsituationer där deras tidiga insatser är avgörande för patientens överlevnad. Med cirka 13 000 fall av hjärtstopp årligen i Sverige är hjärt-lungräddning en central del i omhändertagandet. Närstående lyfter att närvaro vid hjärt-lungräddning är en viktig rättighet som kan bidra till en känsla av trygghet. Syfte: Beskriva sjuksköterskans upplevelse av hjärt-lungräddning med närvarande närstående. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats har genomförts, där tio vetenskapliga artiklar analyserades utifrån Fribergs femstegsmodell. Databaserna CINAHL, MEDLINE och PubMed har använts. Resultat: Sjuksköterskor övervägde faktorer som patientens tillstånd, närståendes önskemål och den potentiellt traumatiska effekten samt att varje hjärt-lungräddningssituation är unik. Det uppgavs brister inom organisationen som försvårade för närstående att närvara. Förslag på förbättringar såsom en vald familjestödperson, tydligare riktlinjer samt policys lyfts av sjuksköterskorna. Slutsats: Sjuksköterskors perspektiv på närståendes närvaro vid hjärt-lungräddning visar på delade åsikter och en komplex dynamik. Farhågor kring störningar och påverkan på patientsäkerheten kontrasteras mot betoningen av närståendes roll för emotionellt stöd och sorgeprocessen. Identifierade organisatoriska utmaningar, inklusive behovet av en ansvarig personal och tydliga riktlinjer, betonar behovet av en balans mellan säkerhet och stöd i vårdmiljön. / Background: Nurses face challenges in cardiac arrest situations where their early interventions are crucial for patient survival. With approximately 13 000 cases of cardiac arrest annually in Sweden, cardiopulmonary resuscitation is a vital component of care. Family members raises that presence during cardiopulmonary resuscitation is an important right that can contribute to a sense of security.  Aim: To describe the nurse’s experience of cardiopulmonary resuscitation with the presence of family members.  Method: A qualitative literature review with an inductive approach was conducted, analysing ten scientific articles using Friberg’s five-step model. The databases CINAHL, MEDLINE and PubMed were utilized.  Result: Nurses considered factors such as the patient’s condition, the wishes of close relatives, the potentially traumatic effects, and the uniqueness of each cardiopulmonary resuscitation situation. Organizational shortcomings hindering family presence were reported. Suggestions for improvements, such as the nurses highlighted a designated family support person and clearer guidelines and policies. Conclusion: Nurses’ perspectives on the presences of family members during cardiopulmonary resuscitation reveal divergent opinions and a complex dynamic. Concerns about disruptions and their impact on patient safety contrast with the emphasis on the role of family members for emotional support and the grieving process. Identified organizational challenges, including the need for designated personnel and clear guidelines, underscore the necessity of valancing safety and support in the healthcare environment.

Background: According to the ethical guidelines, family members of the patient should be allowed to be present during cardiopulmonary resuscitation (CPR). Nurses should be able to, besides performing CPR, decide if family presence is appropriate, support and explain the course of events to the family. Aim: The aim of this study was to illuminate nurses' experiences of family presence during resuscitation. Method: A literature study has been made of 11 qualitative studies, where differences and similarities were analysed. The studies were published between the years 2000 – 2015. Result: Two main themes were identified and five subthemes. The main themes were: "The nurse's experience of their work situation" and "The nurse's experience of the circumstances that affects the nursing". The findings showed that the nurses experienced a dilemma when they needed to decide if family presence was appropriate. The nurses experienced that a bond could be created with the families through the role of support person. They experienced that the family members could participate in the care but they could also be a distraction and a source of stress. Conclusion: Clear local guidelines would facilitate the decision if family presence is appropriate. A support person for the family would also facilitate the family's presence. More education and experience in this subject helps nurses overcome fears of difficulties often associated with family presence.

Bakgrund: Allt fler människor migrerar till Sverige och de flesta av dem kommer att komma i kontakt med sjukvården. Därför är det viktigt för sjuksköterskor att de är utrustade med kulturell kunskap.  Det ligger i en sjuksköterskas intresse att identifiera behovet som föreligger i situationer med patienter med en annan kulturell bakgrund för att kunna ge ett professionellt bemötande och en god omvårdnad. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av transkulturell omvårdnad. Metod: En litteraturöversikt som är baserad på 15 vetenskapliga artiklar, varav 13 är kvalitativa och en kvantitativ samt en mixed method. Artiklarna hittades i databaserna Cinahl och PubMed. Resultat: Ett av det stora problem sjuksköterskor står inför är den kulturella mångfalden som är nödvändigt att sjuksköterskan är utrustad med kulturell kunskap. Sjuksköterskans erfarenheter som utmaning, brist kunskap om kulturella kompetens, osäkerhet, svårigheter att bedöma smärta, självkännedom och språkbarriär är de faktorer som beskrivs av sjuksköterskor som vårdar patienter med annan kulturell bakgrund. Att sjuksköterskan inte har kulturell kompetens kan leda till att relationen med patienten inte skapas. Slutsats: Kulturkompetens inom omvårdnad är en viktig aspekt vid omvårdnad av patienter med olika kulturer. Kulturell mångfald bland patienter är en av de utmaningar som sjuksköterskor står inför. Sjuksköterskor anser att vården av kulturellt olika patienter är en svår utmaning på grund av brist på kunskap om patientens olika kulturer. Sjuksköterskor behöver ha kulturell kunskap så att de kan ge individuell omvårdnad när de möter människor med olika åsikter, idéer och värderingar om hälsa, ohälsa och omvårdnad. På grund av detta finns det ett stort behov av ökad kunskap och fortbildning av transkulturell omvårdnad för att förbättra kulturella färdigheter inom sjuksköterskeutbildningen. / Background: More and more people are migrating to Sweden and most of them will come in contact with health care. It is important for the nurses that they are equipped with cultural knowledge. It is in the interest of a nurse to identify the need that exists in these nursing situations, such as security and safety, in order to be able to provide a professional treatment and a good nursing care. Aim: the aim of this study is to describe the nurse’s experience of transcultural nursing Method: a literature review based on 15 scientific articles, of which 13 are qualitative and one quantitative, one mixed method with both qualitative and quantitative. The articles were found in the databases CINAHL and PubMed. Results: One of the major problems nurses face is the cultural diversity that requires the nurse to be equipped with cultural knowledge. The nurse's experience as a challenge, lack of knowledge, uncertainty, religion, difficulties in assessing pain, cultural differences, seeing the individual and language barrier are the factors described by nurses who care for patients with different cultural backgrounds. The fact that the nurse does not have cultural competence can lead to the relationship with the patient not being created. Conclusion: Cultural competence in nursing is an important aspect in the care of patients with different cultures. Cultural diversity among patients is one of the challenges faced by nurses. Nurses believe that the care of culturally different patients is a difficult challenge because of a lack of knowledge about the patient's different cultures. Nurses need to have cultural knowledge so that they can provide individual care when they meet people with different opinions, ideas and values about health, illness and nursing. Because of this, there is a great need for increased knowledge and training of transcultural nursing in order to improve cultural skills in nursing education.

Cancer kan drabba alla, oavsett kön eller ålder. När sjukdomen ej längre är kurativ och döden blir förutsägbar så bedöms patienten vara i sent palliativt skede. Sjuksköterskor möter dessa patienter samt deras närstående vid olika instanser i vården där det krävs ett palliativt förhållningssätt och goda kunskaper kring en förebyggande omvårdnad i livets slutskede. Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med cancer i livets slutskede. En litteraturöversikt enligt Fribergs metod genomfördes och baserades på tolv vetenskapliga artiklar, alla kvalitativa. Sökningarna gjordes i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Utifrån resultatet i artiklarna identifierades likheter som resulterade i teman och subteman. Analys av artiklarna resulterade i fyra huvudteman, Tillhörighet, Meningsfullhet och personlig utveckling, Behov av stöd och Stress. Två subteman framkom även; Meningslöshet ochRädsla. Styrkor och svagheter i metoden såsom eventuell förförståelse och tillvägagångssätt diskuteras genom arbetet. I resultatdiskussionen är det tidigare forskning som berör sjuksköterskors upplevelser, författarnas egna reflektioner samt Watsons teori om mänsklig omsorg med två caritativa processer; ett kärleks och omsorgsfullt sinnelag – att bry sig om samt att vara autentiskt närvarande som ligger till grund för diskussionen. / Cancer can affect everyone regardless of gender or age. When the disease no longer is curable and death is inevitable the patient is then assessed to be in a late palliative stage. Nurses´ meet these patients and their close relatives at various care instances where a palliative approach and good knowledge about preventive care in the end of life is required.  The aim of this study was to illustrate nurses´experiences caring for patients with cancer at end of life.  A literature review according to the method of Friberg was conducted and based on twelve scientific articles, all qualitative. The articles were published between 2008 and 2018. The searches were completed in the CINAHL complete and PubMed databases. Similarities in the results of the articles were identified and categorized in to themes and sub themes. Analysis of the articles resulted in four main themes, Affiliation, Meaningfulness and personaldevelopment, Need of support and Stress. Two sub themes also emerged; Meaninglessness and Fear. Strenghts and weaknesses of the method such as preunderstanding and approach will be discussed and the basis of the result discussion will include; previous research regarding nurses` experiences, the authors’ reflections and Watsons theory of human care including two of the caritive processes; a loving and caring mind-caring and to be present autenticly.

<p>Telefonen har blivit ett redskap för människor som söker kontakt med hälso- och sjukvården vilket har medfört krav på ökad tillgänglighet till den telefonrådgivning som ges vid hälsocentraler. Telefonrådgivning på hälsocentral utförs av distriktssköterskor och är en svår, viktig och ansvarsfull arbetsuppgift som dessutom kräver tålamod och flexibilitet. Telefonrådgivning medför ibland svåra prioriteringar för distriktssköterskan. Arbetsuppgiften upptar mera av distriktssköterskans arbetstid än tidigare. Syftet med studien var att få kunskap om hur distriktssköterskorna upplever telefonrådgivning som arbetsuppgift och hur de upplever att dokumentera i samband med telefonrådgivning. Tio distriktssköterskor intervjuades. I resultat framkom att informanterna upplevde att arbetet i telefonrådgivning innebär att ta snabba beslut, en del beslut är svåra och vissa beslut upplevdes som obekväma. Informanterna upplevde att de alltid måste balansera olika krav. Informanterna beskrev att de känner tacksamhet för sin egen kompetens och erfarenhet som kommer väl till användning vid de ständiga prioriteringarna och den fördelning av resurser som förekommer. Informanterna beskrev flera olika känslomässiga upplevelser. Informanterna menade att tiden ofta är för begränsade för varje patientärende och finns tidsutrymme för noggrann dokumentation, känns det som en bonus.</p> / <p>The phone has become an important tool för people seeking contact in health services this has led to greater demands on the availability of telephone advice given at the health centers. Telephone counseling at health centers conducted by the district nurses, is a difficult, important and responsible task which requires both patience and flexibility. Telephone counseling involves sometimes difficult priorities for the district nurse. Telephone counseling has resulted in a change of district nurse tasks and occupies more of the district nurse working hour than before. The purpose of this study was to gain insight into how district nurses experience working with telephone advice and how they experience the ability to write in the patient records. Ten district nurses were interviewed for the study, all working in health center with telephone counseling and with home nursing, reception work or child health. The results found that the informants experienced that working in a telephone counseling means above all, to make quick decisions, some difficult decisions and some decisions are perceived as inconvenient. The informants experienced that they always have to balance various demands. The informants described that they feel gratitude for their own skills and their own experiences for use at all these priorities and allocation of resources at the present. The informants had various emotional experiences. The informants believed that time is often too limited for each patient case and if time is sufficient for careful documentation, it feels like a bonus.</p>

Telefonen har blivit ett redskap för människor som söker kontakt med hälso- och sjukvården vilket har medfört krav på ökad tillgänglighet till den telefonrådgivning som ges vid hälsocentraler. Telefonrådgivning på hälsocentral utförs av distriktssköterskor och är en svår, viktig och ansvarsfull arbetsuppgift som dessutom kräver tålamod och flexibilitet. Telefonrådgivning medför ibland svåra prioriteringar för distriktssköterskan. Arbetsuppgiften upptar mera av distriktssköterskans arbetstid än tidigare. Syftet med studien var att få kunskap om hur distriktssköterskorna upplever telefonrådgivning som arbetsuppgift och hur de upplever att dokumentera i samband med telefonrådgivning. Tio distriktssköterskor intervjuades. I resultat framkom att informanterna upplevde att arbetet i telefonrådgivning innebär att ta snabba beslut, en del beslut är svåra och vissa beslut upplevdes som obekväma. Informanterna upplevde att de alltid måste balansera olika krav. Informanterna beskrev att de känner tacksamhet för sin egen kompetens och erfarenhet som kommer väl till användning vid de ständiga prioriteringarna och den fördelning av resurser som förekommer. Informanterna beskrev flera olika känslomässiga upplevelser. Informanterna menade att tiden ofta är för begränsade för varje patientärende och finns tidsutrymme för noggrann dokumentation, känns det som en bonus. / The phone has become an important tool för people seeking contact in health services this has led to greater demands on the availability of telephone advice given at the health centers. Telephone counseling at health centers conducted by the district nurses, is a difficult, important and responsible task which requires both patience and flexibility. Telephone counseling involves sometimes difficult priorities for the district nurse. Telephone counseling has resulted in a change of district nurse tasks and occupies more of the district nurse working hour than before. The purpose of this study was to gain insight into how district nurses experience working with telephone advice and how they experience the ability to write in the patient records. Ten district nurses were interviewed for the study, all working in health center with telephone counseling and with home nursing, reception work or child health. The results found that the informants experienced that working in a telephone counseling means above all, to make quick decisions, some difficult decisions and some decisions are perceived as inconvenient. The informants experienced that they always have to balance various demands. The informants described that they feel gratitude for their own skills and their own experiences for use at all these priorities and allocation of resources at the present. The informants had various emotional experiences. The informants believed that time is often too limited for each patient case and if time is sufficient for careful documentation, it feels like a bonus.