Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur sjuksköterskor upplevde omvårdanden av patienter med psykos inom psykiatrisk öppen- samt slutenvård. Bakgrund: Allmänheten har än idag en negativ och felaktig bild av psykisk sjukdom samt psykiatrisk vård. Att vårda personer med psykos skiljer sig från arbetet med somatiska sjukdomar. Metod: En litteraturstudie genomfördes vilken baserades vetenskapliga artiklar som sökts i databaserna Cinahl och PsykInfo. Resultat: Omvårdnaden av patienter med psykos upplevdes som oförutsägbart vilket krävde ständig beredskap och mycket tålamod. Sjuksköterskorna upplevde att arbetet medförde stort ansvar. Att respektera patienternas självbestämmande, privatliv samt integritet var viktigt. Även att skapa en meningsfull och bestående relation ansågs som viktigt. I vissa fall kände sjuksköterskorna osäkerhet över hur de skulle bemöta patienterna. Det som sjuksköterskorna strävade efter var att få patienten att må så bra som möjligt. Diskussion: Två fynd valdes att diskuteras. Dessa var personlig involvering från sjuksköterskornas sida och en god relation var en förutsättning för att ge god omvårdnad. Att sjuksköterskorna upplevde blandade känslor i arbetet med patienterna är sunt och visade att sjuksköterskorna var engagerade i patienterna. Slutsats: I omvårdnaden av patienter med psykos skapas långa, nära relationer. Detta kan upplevas som påfrestande för sjuksköterskorna. Att samtala och diskutera med kollegor underlättar. Mer forskning inom ämnet bör göras för att försöka minimera fördomarna samt för att förbättra omvårdnaden av dessa patienter. / Aim: The aim of the literature review was to describe nurses experience of nursing patients suffering from psychosis in out- and inpatient settings. Background: In general people have a negative and wrong perception of psychiatric illness and psychiatric care. Psychiatric nursing is different from somatic nursing.  The difference is that in the case of psychosis you nurse the psyche and with the somatic diseases it is mainly physical ailments. Method: A literature review was conducted which was based on scientifically articles. These articles were found in the databases Cinahl and PsykInfo. Result: Caring for patients with psychosis was experienced as unpredictable which demanded constant readiness and a lot of patience. The nurses felt they had a big responsibility in there work. To respect the patients autonomy, private life and integrity was important. To create a lasting relationship was also considered important. In some cases the nurses felt insecurity about how they should encounter the patients. The nurses where striving to make the patients feel as good as possible. Discussion: Two findings were discussed: The nurses´ personal involvement and a god relationship is a condition to provide good nursing. The nurse’s felt mixed emotions in the work with the patients and this is a healthy behaviour that showed their engagement in the patients. Conclusion: Caring of patients with psychosis leads to long and close relationships. This may be perceived as stressful for the nurses. To talk and discuss with colleagues could help. More research within the area is needed to minimize prejudices and to improve the nursing of these patients.

Urinary incontinence (UI) is a worldwide problem with negative consequences on women's health and day-to-day life. Yet, the problem is partly unexplored and often stigmatized. Thus, the aim of the study was to describe nurses’ experience of women suffering from UI, their associated health needs and provision of care for these women in Arusha, Tanzania. A qualitative study with semi-structured interviews with a convenient sample was an applicable and preferable method to proceed the research. The collected data from eight interviews with nurses from various hospitals formed the foundation of the result, as it was analyzed with an inductive content analysis. The main findings consisted by; the experience of what is making women suffer from UI; the experience of the associated health needs; and the experience of providing care to the affected women. The result in this study highlighted how the nurse responded to the affected women’s needs. Though, it indicated that the women's health needs might go beyond the possibilities of care a nurse can provide. The health needs were often more complex and profound than the health care could manage. Thus, this emphasized the importance of identification and caring for these women. Giving that the nurse role was to give support, both physically and mentally, and to increase the knowledge among women, but also on a societal level in Tanzania.

Bakgrund: Miljoner av människor rör sig ständigt mellan länder av olika orsaker. Det är vanligt att sjuksköterskor vårdar och bemöter människor med en annan kulturell bakgrund. Forskning visar på att hälsoproblem hos migranter skiljer sig från den inhemska befolkningen. Således är det viktigt att sjuksköterskan besitter kunskap om olika kulturer för att tillgodose unika behov och därmed uppfylla en säker och personcentrerad vård. Syfte: var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med en annan kulturell bakgrund. Metod: Studien genomfördes som en allmän strukturerad litteraturöversikt med induktiv ansats utifrån 12 resultatartiklar. Resultat: Utfallet resulterade i två teman: Erfarenheter av svårigheter i mötet med patienterna och Erfarenheter av kulturella olikheter med tillhörande underteman. Konklusion: Resultatet visade på att språket var en viktig del av kommunikationen, när det fanns språkbarriärer var det svårare att skapa en relation med patienten. När kulturell kompetens saknades upplevde sjuksköterskorna detta vara ett hinder som kunde skapa en osäkerhet i omvårdnaden. Erfarenheten i mötet med patienterna visade på att religion och olika preferenser kunde upplevas frustrerande samt tidskrävande, vilket kunde leda till etiska dilemman. / Background: Millions of people are constantly migrating between countries for various reasons. It is common for nurses to care for and treat people with a different cultural background. Research shows that the health problems of migrants differ from the domestic population. Therefore, it is important that the nurse possesses knowledge of different cultures to meet unique needs to meet a safe and person-centered care. Purpose: was to shed light on the nurses' experiences of caring for patients with a different cultural background. Method: The study was conducted as a general structured literature review with an inductive approach based on 12 result articles. Results: The outcome resulted in two themes: Experiences of difficulties in meeting patients and Experiences of cultural differences with associated sub-themes. Conclusion: The result showed that language was an important part of communication, when there were language barriers it was more difficult to create a relationship with the patient. When cultural competence was lacking, the nurses perceived this as an obstacle that could create uncertainty in nursing. The experience in the meeting with the patients showed that religion and different preferences could be experienced as frustrating and time-consuming, which could lead to ethical dilemmas.

Abstrakt Bakgrund: Palliativ vård baseras på ett förhållningssätt utifrån ett helhetsperspektiv av människan. Målet med palliativ vård är att minska lidande och att öka livskvaliteten i livets slutskede. Det handlar inte bara om att lindra det fysiska lidandet, utan även om att ge stöd till patienten och dennes anhöriga. Att ge palliativa omvårdnad innebär att stödja och underlätta för den döende och dennes anhöriga utan att påskynda eller fördröja döden. Den palliativa vården hjälper också patienten att leva med värdighet och välbefinnande under den sista tiden som är kvar. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att ge omvårdnad till patienter i livets slutskede. Metod: En integrativ litteraturöversikt användes. Databaser som användes var Cinahl och PubMed, där tio vetenskapliga artiklar utvaldes. Artiklarna var kvalitativa och kvantitativa som analyserades enligt metoden av Friberg (2022). Resultat: I resultatet framkom olika upplevelser som sjuksköterskor lyfte fram i omvårdnaden av patienter i livets slutskede och anhörigas betydelse. Resultatet presenteras i fyra kategorier. (1) Kommunikation och samarbete, (2) Andliga och existentiella behov, (3) Kunskaper och färdigheter och (4) Anhörigas betydelse i omvårdnad. Slutsats: Sjuksköterskorna kunde tillfredsställa en god och säker vård för patienter i livets slutskede genom att tillgodose deras önskemål, bevara deras värdighet samt genom att stödja deras andliga och existentiella behov. Grundutbildade sjuksköterskor upplevde brist på kompetens, så som utbildning och kliniska erfarenheter inom palliativ vård, vilket påverkar deras upplevelser negativt av att ge omvårdnad till patienter i livets slutskede.

Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med trauma på akutmottagningar. Resultatet i studien grundades i 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod, som analyserats och granskats. Från de analyserade artiklarna framkom två huvudteman och fem underteman som sammanfattningsvis beskriver sjuksköterskans emotionella utmaningar, omgivningens inverkan, kollegornas och teamarbetets betydelse, samt personliga strategier för att orka i det fortsatta arbetet. Att som sjuksköterska arbeta nära patienter som inkommer med ett trauma på akutmottagningar kan vara känslofyllt, stressigt och ångestladdat. Sjuksköterskorna i de utvalda artiklarna vittnar om hur det är att arbeta inom traumavården, stunder då det fungerar bra och situationer som varit utmanande. Resultatet beskrev även att erfarenhet hade stor betydelse, både när det handlade om kunskap och hanteringen av det emotionella i efterförloppet. Stödet från kollegor är extra betydelsefullt i efterförloppet efter en traumatisk händelse inträffat. Att det finns någon att dela sina erfarenheter med som varit med om samma sak. Barn och ungdomar som inkommer med trauma, var det som sjuksköterskor uppgav var den svårasteemotionella utmaningen. En slutsats som kan dras är att det behövs mer kunskap i hur sjuksköterskors hälsa och mående påverkats i förlängningen av att arbeta nära traumatiska händelser. En särskild beredskap behövs när det gäller speciellt barn och ungdomar. I bakgrunden beskrevs trauma och akutmottagningar med fokus på sjuksköterskeprofessionen, sjuksköterskans funktion och ansvar samt tidigare forskning. De omvårdnadsteoretiska begrepp som valdes var “hälsa” och “miljö”. Metoden som användes var en litteraturbaserad studie med analys av kvalitativ forskning för att öka förståelsen för det fenomen som studerades. I diskussionen diskuterades de resultat som framkommit gällande sjuksköterskors erfarenheter av arbetet på akutmottagningar inom traumavården

Bakgrund: Cancer är en vanligt förekommande sjukdom som kan påverka patienters sexuella hälsa negativt. Sexuell hälsa är ett tillstånd av balans mellan välbefinnande och sexualitet, vilket inkluderar emotionella, fysiska och sociala aspekter. Patienter med cancer har olika behov kring hur den sexuella hälsan ska hanteras av sjuksköterskan. Vissa patienter upplever skamkänslor och vill på grund av dessa undvika ämnet, medan andra önskar att deras sexuella hälsa inkluderas i omvårdnaden. Det åligger sjuksköterskans ansvar att adressera frågor rörande sexuell hälsa. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att kommunicera om sexuell hälsa med patienter som har en cancersjukdom. Metod: Litteraturöversikten baserades på 10 vetenskapliga artiklar, varav fyra kvalitativa, fem kvantitativa och en mixad metod. Artiklarna inhämtades från databaserna PubMed och Cinahl Complete. Dataanalysen utfördes i enlighet med Fribergs modell. Resultat: I resultatet presenteras fyra huvudteman; Tidsbrist, ett hinder i samtalet om sexuell hälsa, Sjuksköterskans känsla kring det sexuella samtalet, Sjuksköterskans antaganden om patienternas behov ochSjuksköterskans kunskapsbrist gällande den sexuella hälsan. Resultatet visar att dessa huvudteman tillsammans utgör hinder för sjuksköterskor i kommunikationen gällande sexuell hälsa inom den onkologiska omvårdnaden.   Diskussion: Litteraturöversiktens resultat diskuteras utifrån Joyce Travelbees interaktionsteori. I diskussionen belyses sjuksköterskornas känslor av det sexuella samtalet, samt deras upplevelser kring kunskapsbristen som ett kommunikationshinder med patienter med en cancerdiagnos. / Background: Cancer is a common disease that can have a negative impact on patients' sexual health. Sexual health is a state of balance between well-being and sexuality, which includes emotional, physical and social aspects. Patients with cancer have different needs for how the sexual health should be handled by the nurse. Some patients experience feelings of shame and, because of this, want to avoid the topic, while others wish for their sexual health to be included in the nursing care. It is the responsibility of the nurse to address issues relating to sexual health.  Aim: The aim was to describe nurses’ experiences in communicating about sexual health with patients who have a cancer illness. Method: The literature review was based on 10 scientific articles, of which four were qualitative, five quantitative and one mixed method. The articles were obtained from the databases PubMed and Cinahl Complete. The data analysis was carried out in accordance with Friberg's model. Results: In the result, four main themes are presented; Lack of time, an obstacle in the conversation about sexual health, The nurse's feeling about the sexual conversation, The nurse's assumptions about the patients' needs and The nurse's lack of knowledge regarding sexual health. The result shows that these main themes together hinder nurses in the communication regarding sexual health within the oncological nursing. Discussion: The results of the literature review are discussed based on Joyce Travelbee's interaction theory. The discussion sheds light on the nurses' feelings regarding the sexual conversation, as well as their experiences about the lack of knowledge as a communication barrier with patients with a cancer diagnosis.

Background: The number of children abused in Sweden has increased in last years. All children have the right to live a safe life and receive a good development during their upbringing. It is important that the child's basic needs are met for the child to have a good development. Being a victim of child abuse can lead to enormous consequences in the future for the child's physical and mental health. Aim: This study aimed to illuminate the nurse's experiences in suspected child maltreatment Method: A literature study based on analysis of qualitative studies according to Friberg´s five step model. Results: The results of the studies showed that responding and helping children who live in child abuse was a difficult task for the nurses to perform. The nurses were aware of their obligation to maintain the child's safety. The nurses described the basis of their experience that they encountered personal and work-related obstacles to be able to identify, remedy and report when children were suspected of being abused. The result is presented under three themes. The first theme highlights how nurses are emotionally affected. The second theme is about experiences about collaboration with other authorities. The third theme describes the nurses' need for professional development. Conclusion: The nurses should be able to give the child the right care to ensure the safety of the child and be able to give advice to the child's family. A prerequisite for providing adequate nursing needs nurses have good health science knowledge. / Antalet barn som far illa i Sverige ökar. Sjuksköterskor har skyldighet att anmäla vid misstanke om barn som far illa. Forskning visar att barn som far illa väljer att inte berätta för en vuxen eller en professionell person om misshandeln. Forskning visar även att sjuksköterskans beteende kan hindra eller stimulera patientens delaktighet samt att vårdkultur kan bidra till ett vårdlidande. Konsekvensen av att leva med utsatthet som barn kan resultera i fysisk och psykisk ohälsa senare i livet. Resultat av denna litteraturstudie baseras på sammanställning av nio kvalitativa studier. Resultatet visar att sjuksköterskornas emotionella påverkan har sin inflytande på arbetet. Sjuksköterskorna förstår sitt ansvar att reagera och hjälpa det utsatta barnet, för att sjuksköterskorna ska kunna utöva sitt ansvar krävs det en fungerande samverkan med andra verksamheter. Sjuksköterskorna upplever frustration över bristande samverkan med andra vårdenheter och myndigheter. Sjuksköterskorna uttrycker även ett behov av mer kunskap och professionell utveckling samt tydliga rutiner för att kunna upptäcka varningstecken och därefter kunna vidta relevanta åtgärder i syfte att barnets säkerhet säkerställas i god tid. Slutsatsen av detta examensarbete är att sjuksköterskorna stöter på hinder under processen att hjälpa barn och deras familj. För att sjuksköterskorna ska kunna tidigt upptäcka och vidta rätta åtgärder vid misstanke om barn som far illa krävs det förutsättningar för sjuksköterskorna att utveckla sin kunskap, en fungerande samverkan med alla berörda, samt rätt stöd för att bearbeta den emotionella påverkan som uppstår.

Bakgrund: Smärta är ett vanligt problem hos äldre, vilket hanteras olika av sjuksköterskor. Det finns vissa svårigheter kopplade till åldrandet och läkemedel, bland annat ändrad fysiologi. De äldre kan ha föreställningar om att smärta är naturligt förekommande med åldern. Sjuksköterskors uppgift är att ge adekvat omvårdnad och därmed smärtlindring. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av smärta inom äldrevården. Metod: Allmän litteraturöversikt med innehållsanalys. Nio artiklar ingår i resultatet. Resultat: I litteraturöversikten framkom två teman och åtta subteman som visar att det finns olika anledningar till att smärtan underbehandlas, exempelvis en rädsla för att övermedicinera eller svårigheter att tolka smärtuttryck på grund av tvetydigt kroppsspråk. Sjuksköterskor anser själva att de inte besitter tillräcklig kunskap för att utföra adekvat smärtbedömning och smärtbehandling. Slutsats: Det behövs fler riktade utbildningsinsatser för sjuksköterskor, både på arbetsplats och inom grundutbildningen. För att ge en adekvat smärtbehandling behöver sjuksköterskan förhålla sig till personcentrerad och evidensbaserad omvårdnad. / Background: Pain is a common problem in the elderly population, which is handled differently by nurses. There are some difficulties related to aging and drugs, including altered physiology. The elderly may have beliefs that pain is naturally occurring withage. The nurse's role is to provide adequate care and thus pain treatment. Aim: To elucidate the nurses’ experience of pain in the elderly care. Method: General literature review using content analysis. Nine articles were included in the result. Results: The literature review revealed two main themes and eight sub themes which show that there are different reasons for why the pain treatment is lacking, such as a fear of over-medicating or difficulties interpreting the painful expressions because of ambiguous body language. The nurses considered that they did not possess sufficient knowledge to perform adequate pain assessment and pain management. Conclusion: There is need for more targeted training for nurses, both at work and during the nursing education. To provide an adequate pain management the nurses need to relate to the person-centered and evidence-based nursing.

Telefonen har under de senaste årtiondena blivit ett viktigt redskap i hälso- och sjukvårdens arbete med människor som söker hjälp och råd för medicinska problem. Telefonlinjer till Sveriges vårdcentraler inrättades allmänt på 1970-talet. En betydande del av sjuksköterskornas arbete på vårdcentral består av telefonrådgivning. Den vårdsökande prioriteras och hänvisas till rätt vårdnivå utifrån den bedömning som görs vid dessa samtal. Syftet med studien är att få kunskap om vad sjuksköterskorna upplever när den vårdsökande inte kan beredas tid trots ett medicinskt behov, då läkartiderna inte räcker till på grund av brist på allmänläkare. Tio sjuksköterskor som arbetar med telefonrådgivning på vårdcentral intervjuades. Studien utfördes med en kvalitativ metod med fenomenologisk ansats. I resultatet framkommer att informanterna har flera olika känslomässiga upplevelser. Informanterna upplever att de inte alltid kan uppfylla det vårdgarantin lovar, men att problemet är organisationsrelaterat och ligger utanför deras egen kontroll. Telefonarbetet kan kännas betungande och tanken på hur det går för den vårdsökande finns ibland kvar efter arbetsdagens slut. Erfarenhet och kunskap anses viktigt för att bättre kunna hantera situationen och göra rätt bedömning. Det kollegiala stödet framhålls som betydelsefullt. Det anses viktigt att noggrant dokumentera givna råd och vilka åtgärder som planerats. / During the past decades the telephone has become an important tool in the healthcare system when people seek help and advice for medical problems. Telephone lines to all healthcare centres in Sweden were established in the 1970´s. A large part of nurses´ work at a healthcare centre consists of giving telephone advice. The callers´ medical needs are assessed and the callers are referred to the proper level of care. The aim of this study is to find out what nurses experience when the caller cannot be given an appointment, despite a medical need for one, because there are insufficient medical appointments available due to a shortage of general practitioners. Ten nurses working with telephone advice at healthcare centre were interviewed. The study was done with a qualitative method using a phenomenological approach. Results indicate that the informants have several different emotional experiences. The informants experience that they cannot always live up to the care guarantee, but that the problem is organizational and beyond their control. Sometimes telephone work feels heavy, and thoughts of how things go for the caller can continue when the work-day is finished. Experience and knowledge are considered important in order to be able to handle the situation better and to make a correct assessment. Support from colleagues is pointed out as meaningful. It is considered important to carefully document the advice given during the telephone call and which measures are planned.

<p>Telefonen har under de senaste årtiondena blivit ett viktigt redskap i hälso- och sjukvårdens arbete med människor som söker hjälp och råd för medicinska problem. Telefonlinjer till Sveriges vårdcentraler inrättades allmänt på 1970-talet. En betydande del av sjuksköterskornas arbete på vårdcentral består av telefonrådgivning. Den vårdsökande prioriteras och hänvisas till rätt vårdnivå utifrån den bedömning som görs vid dessa samtal. Syftet med studien är att få kunskap om vad sjuksköterskorna upplever när den vårdsökande inte kan beredas tid trots ett medicinskt behov, då läkartiderna inte räcker till på grund av brist på allmänläkare. Tio sjuksköterskor som arbetar med telefonrådgivning på vårdcentral intervjuades. Studien utfördes med en kvalitativ metod med fenomenologisk ansats. I resultatet framkommer att informanterna har flera olika känslomässiga upplevelser. Informanterna upplever att de inte alltid kan uppfylla det vårdgarantin lovar, men att problemet är organisationsrelaterat och ligger utanför deras egen kontroll. Telefonarbetet kan kännas betungande och tanken på hur det går för den vårdsökande finns ibland kvar efter arbetsdagens slut. Erfarenhet och kunskap anses viktigt för att bättre kunna hantera situationen och göra rätt bedömning. Det kollegiala stödet framhålls som betydelsefullt. Det anses viktigt att noggrant dokumentera givna råd och vilka åtgärder som planerats.</p> / <p>During the past decades the telephone has become an important tool in the healthcare system when people seek help and advice for medical problems. Telephone lines to all healthcare centres in Sweden were established in the 1970´s. A large part of nurses´ work at a healthcare centre consists of giving telephone advice. The callers´ medical needs are assessed and the callers are referred to the proper level of care. The aim of this study is to find out what nurses experience when the caller cannot be given an appointment, despite a medical need for one, because there are insufficient medical appointments available due to a shortage of general practitioners. Ten nurses working with telephone advice at healthcare centre were interviewed. The study was done with a qualitative method using a phenomenological approach. Results indicate that the informants have several different emotional experiences. The informants experience that they cannot always live up to the care guarantee, but that the problem is organizational and beyond their control. Sometimes telephone work feels heavy, and thoughts of how things go for the caller can continue when the work-day is finished. Experience and knowledge are considered important in order to be able to handle the situation better and to make a correct assessment. Support from colleagues is pointed out as meaningful. It is considered important to carefully document the advice given during the telephone call and which measures are planned.</p>