Det anses idag vara upp till individen att se till att vara anställningsbar, därav ligger ett stort fokus på individperspektivet i frågan om anställningsbarhet. Ur ett individperspektiv handlar anställningsbarhet om vad som kan anses vara viktiga egenskaper och kompetenser för att individen ska klara av att möta konkurrensen och de skiftande kraven på arbetsmarknaden. Syftet med denna studie är att ta reda på vilka upplevelser och tankar som finns bland personalvetarstudenter, alumner och arbetsgivare för att försöka förstå hur en kan bli medveten om sin egen anställningsbarhet och kunna påverka den. I studien undersöks deltagarnas upplevelse av begreppet anställningsbarhet, hur de föreställer sig att olika val kan påverka anställningsbarheten, samt hur personalvetarstudenters och alumners inställning gällande anställningsbarheten kan påverkas på olika sätt. Detta är en kvalitativ studie där resultatet bygger på semistrukturerade intervjuer, med ett urval studenter, alumner och arbetsgivare, som analyserats med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar att det blir svårt att påverka den egna anställningsbarheten utan en självmedvetenhet, vilket förutsätter en förmåga att kunna reflektera över sina val, erfarenheter, egenskaper och kompetenser. Det visar även att individens upplevelser och förväntningar påverkar inställningen gentemot arbetsmarknaden vilket leder till att de kan gå miste om arbetsmöjligheter. / Today it is considered to be the individual's responsibility to ensure that they are employable, hence a significant focus on the individual perspective on employability. From an individual perspective, employability implies what can be regarded as important characteristics and competencies for the individual to be able to compete and match the changing demands in the labor market. The purpose of this study is to investigate Human Resource Management (HRM) students, alumni, and employers' experiences and thoughts that intend to understand how to become aware of one's employability and ability to influence it. The study examines the participants' experience of the concept of employability, how they imagine that different choices can influence their employability, and how the attitude of HRM students and alumni regarding employability can be influenced in different ways. This is a qualitative study and the result is based on semi-structured interviews, with a selection of students, alumni, and employers, which is analyzed using thematic analysis. The result shows that it will be difficult to influence one's employability without self-awareness, which requires an ability to reflect on one's choices, experiences, characteristics, and competences. It also shows that the individual's experiences and expectations affect the attitude towards the labor market, which means that they may miss out on job opportunities.

Denna studie syftade till att undersöka nyexaminerade personalvetares självupplevda anställningsbarhet och få en nyanserad förståelse för vem som bär ansvaret för anställningsbarheten. Studien har utgått från följande tre forskningsfrågor: I vilken utsträckning upplever personalvetare att de är anställningsbara efter avslutad akademisk utbildning? och Vem ansvarar enligt personalvetares upplevelser för deras anställningsbarhet på arbetsplatsen? och Vem bör enligt personalvetare ta ansvar för deras anställningsbarhet? Dessa frågeställningar har besvarats genom en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer genomförts med åtta nyexaminerade personalvetare. Datainsamlingen har följts av fenomenologisk databearbetning som mynnat ut i en tematisk analys utifrån de teoretiska utgångspunkterna fenomenologi och anställningsbarhet. Resultaten har visat att majoriteten av de nyexaminerade personalvetarna upplevde sig anställningsbara efter avslutad utbildning, men att de informanter som erhållit arbetslivserfarenhet inom HR-arbete under studietiden upplevde sig anställningsbara i högre utsträckning än de som inte hade praktisk erfarenhet vid examen. Personalvetarnas upplevelser visade sig vara att mindre formella tillfällen främjade deras anställningsbarhet i stor utsträckning, exempelvis genom samtal med kollegor eller närmsta chef. Slutligen delade samtliga informanter upplevelsen att ansvaret för sin anställningsbarhet bör ligga hos de själva, men att i vilken utsträckning en individ kan lyckas göra sig mer anställningsbar både kan begränsas samt möjliggöras av arbetsgivaren. Utifrån resultatet kan det slutligen sägas att det är praktiska erfarenheter som bidrar till den självupplevda anställningsbarheten i störst utsträckning, men att ansvaret för att gagna de erfarenheterna ligger på individnivå idag. Det individuella ansvaret är samtidigt något som upplevdes positivt av personalvetarna vilket kan ses som studiens huvudsakliga bidrag.