Ett stort problem i samhället är den organiserade brottsligheten. Den organiseradebrottsligheten utvecklas ständigt och ställer krav på nya brottsförebyggandearbetsmetoder. En ledande faktor för att motverka den organiserade brottslighetenär att samverka. Litteraturöversikten i följande uppsats granskar ensamverkansinsats mellan Norrmalmspolisen och kronofogdemyndigheten somämnar till att minska nyrekryteringen till kriminella gäng. Syftet medlitteraturöversikten är att förbättra samt utveckla polisens brottsförebyggande –och trygghetsskapande arbete som sker i samverkan med andra myndigheter.Resultatet belyser olika komponenter utifrån insatsens interventionsteori, dock ärlitteraturöversikten bristfällig och inga konkreta riktlinjer kunde ges.Litteraturöversikten genererade dessutom inte i tillräckligt många studier för attkunna analysera alla delar i interventionsteorin. Slutsatsen ledde till enrekommendation att utföra en utvärdering på samverkansinsatsen mellanNorrmalmspolisen och kronofogdemyndigheten. / In society organized crime is a major issue. Organized crime constantly evolvesand places demands on new crime prevention methods. Collaboration is theleading factor to prevent organized crime. The literature review in this essayexamines a collaborative effort between the Norrmalmspolice andkronofogdemyndigheten, that aims of reducing recruitment to criminal gangs. Thepurpose of the literature review is to improve and develop the police's crimeprevention, which takes place in collaboration with other authorities.The result illustrates different components based on the intervention interventiontheory, however, the literature review is insufficient and no concrete guidelinescould be given. The literature review did not generate enough studies to analyzeall parts of the intervention theory. The conclusion led to a recommendation tocarry out an evaluation of the collaborative effort between the Norrmalmspoliceand the kronofogdemyndigheten.

Nyrekrytering av unga till gängkriminalitet anses vara ett problem i Sverige, men inte minst i dagens Malmö tydliggör polisen. Tidigare internationella studier har gett förklaringar på riskfaktorer dels på individ- men också på social nivå. Dessutom har det redogjorts för orsaker till att nyrekrytering av unga förekommer. Med tidigare forskning inom ämnet har det även fastslagits vilka arbetsmetoder som används för att förebygga nyrekrytering av unga till gängkriminalitet, både nationellt och internationellt. Det har också redogjorts för hur tidigare forskare undersökt kring ungas rekrytering in i gängkriminalitet. Den aktuella studien ämnar att undersöka arbetsmetoder som utvalda aktörer använder sig av idag för att motverka nyrekrytering och vilka karakteristiska drag som återkommer inom det brottsförebyggande arbetet i Malmö. Syftet innefattar även att undersöka vilka utmaningar som utvalda aktörer upplever med dagens arbetsmetoder inom de olika verksamheterna och myndigheterna. Syftet uppfylldes genom ett antal semistrukturerade intervjuer med utvalda aktörer i Malmö stad. De semistrukturerade intervjuerna analyserades sedan tematiskt. Resultatet visade att de utvalda aktörerna använder sig av skilda arbetsmetoder som samtliga bidrar med olika perspektiv på det brottsförebyggande arbetet, samtidigt som flera av aktörernas verksamheter och myndigheter bedriver samverkan med varandra. Arbetsmetoderna innefattar bland annat synlig närvaro, behandling, orosanmälningar, brottsförebyggande strategier och analysarbete. Karakteristiska drag som är vanligt förekommande inom arbetet är bristande konsekvenstänk hos ungdomarna, bristande gränssättning hemifrån och en icke-fungerande skolgång. De utvalda aktörerna upplevde ett antal utmaningar med det brottsförebyggande arbetet mot nyrekrytering. De upplevda utmaningarna kretsade kring behovet av fler resurser, tydligare riktlinjer och bristen på vuxennärvaro i skolan.

Nyrekryteringen inom gängbrottslighet är ett växande problem i samhället och många unga personer rekryteras i tidig ålder. I Malmö är områdespolisernas främsta uppgift att stoppa nyrekryteringen av barn och unga. Det brottsförebyggande arbetet i Sverige pågår på flera olika plan, särskilt när det gäller gängkriminalitet. Denna studie ämnar synliggöra områdespolisers perspektiv på nyrekryteringen av gängbrottslighet i Malmö. För att uppfylla syftet utgick studien från två frågeställningar som behandlar områdespolisernas brottspreventiva arbete och eventuella förbättringsmöjligheter. Det genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med personer som har arbetat eller arbetar som områdespolis i Malmö. Resultatet visar att områdespoliserna arbetar brottspreventivt genom att skapa relationer, visa engagemang, samverka med aktörer samt identifiera unga som beter sig avvikande. De upplevda förbättringsmöjligheterna handlar om behovet av tydligare riktlinjer och mål, bättre förankring mellan praktik och forskning samt bättre förutsättningar för att kunna utföra sitt dagliga arbete. / Recruitment within gang crime is a growing problem in society and a lot of young people are recruited at an early age. The main task of the community police officers in Malmö is to stop young people from getting recruited by gangs. Crime prevention work in Sweden takes place on several different levels, especially when it comes to gang crime. The intention of this study is to enlighten the community police officers perspective on recruitment in Malmö. In order to fulfill the purpose, the study is based on two questions that deal with the crime prevention work of the community police officers and possible opportunities for improvement. Six semi-structured interviews were made with community police officers in Malmö. The results show that the community police officers work to prevent crime by creating relationships, showing commitment, cooperating with different actors and identifying young people who behave deviant. The results also show that clearer guidelines and goals, better connection between practice and research and better conditions for being able to do their daily work, are things that can be improved.

En ökad problematik med barn och unga som utför allvarliga brott kopplat till organiserad brottslighet i Sverige har lett till ökade behov av myndighetsgemensam samverkan, däribland Barn och unga i organiserad brottslighet [BOB]. Mot bakgrund av detta syftar denna kvalitativa studie till att bidra med fördjupad kunskap om hur aktörer verksamma i Malmö och Södertälje kommun, som är involverade i arbetet mot barn och unga i organiserad brottslighet, upplever arbetet med målgruppen. Detta med ett särskilt fokus på samverkansarbete mot nyrekrytering. I studien jämförs upplevelserna i Malmö och Södertälje. Semistrukturerade intervjuer (n=12) genomfördes med anställda inom Polismyndigheten, olika avdelningar inom Socialtjänsten, Skolverket och Länsstyrelsen i respektive kommun och tillhörande region. Resultaten har analyserats med hjälp av tematisk analys samt relevanta delar ur organisations- och samverkansteorier. Resultatet indikerar att det finns en positiv bild av samverkan i båda kommunerna, som delvis präglas av tidigare erfarenhet av stor problematik med organiserad brottslighet vilket har framkallat ett behov av samverkan. Det framgår också av resultatet att det finns flera utmaningar och behov inom respektive verksamhet för att fortsatt bedriva ett effektivt samverkansarbete inom området. Studien har bidragit till en fördjupad förståelse för de anställdas upplevelser av arbetet, och kan användas för att vidareutveckla samverkansarbetet kring barn och unga. Vidare forskning bör inkludera flera aktörer på lokal nivå, då civilsamhälleaktörer anses ha en viktig roll i samverkan, samt studier på kommuner som har haft mindre erfarenhet av problematiken som kan andra upplevelser av samverkan. / An increase of children and youths committing serious crimes linked to organized crime in Sweden has led to a greater need for cooperation between authorities, such as Children and Youths in Organized Crime [BOB]. Considering this, the aim of this qualitative study is to contribute with in-depth knowledge of how actors active in Malmö and Södertälje municipality, who are involved in the work against children and young people involved in organized crime, perceive their work. Particular focus has been on collaborative efforts to prevent new recruitment. The study compares the experiences in Malmö and Södertälje. Semi-structured interviews (n=12) were conducted with employees within the Swedish police, different departments within Social services, the Swedish National Agency for Education and the County Administrative Board in each municipality and associated region. The study analyzed the results using thematic analysis, as well as relevant parts from organization and cooperation theories. The results show a positive attitude toward cooperation in both municipalities, which is partly characterized by previous experience of major problems with organized crime, which has created a need for cooperation. The results also illustrate some obstacles in the present work and potential areas for development in order to continue an effective collaborative work.The study has thus contributed to a deeper understanding of the employees' experiences of work, and can be used to further develop cooperation around children and youth in organized crime. Further research should include several actors at the local level, as civil society actors are considered to have an important role in collaboration, as well as studies on municipalities that have had less experience with the problem that may have other experiences of cooperation.