Digitaliseringen av samhället har inneburit stora förändringar för både verksamheter och privatpersoner, såväl möjligheter som utmaningar. Från det att iPhone introducerats har utvecklingen av både smartphones och nya digitala tjänster fått en explosiv tillväxt. I takt med ökningen av dessa nya digitala tjänster och applikationer medför detta både positiva förändringar likväl oavsiktliga konsekvenser. Det finns svårigheter med dessa oavsiktliga konsekvenser vid applikationsutveckling eftersom det är svåra att förutse samt att det är svårt att förutse hur människor kommer agera när de använder den färdiga applikationen. Denna studie syftar till att öka förståelse för vikten av utvecklares ansvar samt utmaningar vid applikationsanvändning, vilket bör uppmärksammas vid applikationsutveckling och nya digitala tjänster.   För att uppnå detta tillämpades designprocessen som har strukturerat studien för att ta fram vårt designförslag som presenteras i form av en prototyp för en parkeringsapplikation samt rekommendationer för utvecklare. Designförslaget och rekommendationerna bygger på den data som har samlats in genom kvalitativa djupintervjuer med utvecklare samt undersökning för hur dagsläget ser ut vad gäller ansvar och dilemman vid utveckling.   Resultatet visar på hur viktigt det är att kravspecifikationer från kunden är väl utförda för att slutprodukten ska uppnå bästa resultat. Däremot finns det inte alltid tillräcklig tydliga riktlinjer att följa inom dessa utvecklingsverksamheter för att fatta beslut. Skulle ett projekt ge upphov till ett dåligt utfall är det upp till den enskilda individen att belysa situationen. En situation där den enskilda individens ansvarsförmåga spelar in. Resultatet av intervjuerna samt rekommendationerna har därmed kunnat generera ett designförslag för hur ansvar kan tillämpas vid applikationsutveckling. Slutsatsen är att vid utveckling bör balans mellan ansvar och användarupplevelse eftersträvas. Utvecklas säkerhetsåtgärder som ska implementeras i en applikation ska de framkalla en positiv attityd och påvisa användare snarare än bestämma över deras interaktion.

Denna uppsats belyser oavsiktliga konsekvenser som kan uppstå när skolpersonal rekommenderar läsvänliga böcker som skildrar utanförskap. Uppsatsen ämnar söka svar på om skolans pedagogiska åtgärd att rekommendera läsvänliga böcker kan ses som en oavsiktlig symbolisk våldföring samt undersöka vilka etiska dilemman som kan uppstå på grund av att böckerna skildrar utanförskap. Pierre Bourdieu och Jean-Claude Passerons teori om symboliskt våld och Donald Broadys teori om ”Den dolda läroplanen” visar att det finns en maktutövning mellan elever och lärare. Robert K. Mertons teori om oavsiktliga konsekvenser visar vilka konsekvenser som kan uppstå till följd av målmedvetna sociala handlingar. Den tidigare forskning som presenteras i uppsatsen pekar bland annat på att ungdomar ser ett samband mellan skolmisslyckanden och socialt utanförskap. Efter textanalys av Kim Olins bokserie samt blogginlägg skrivna av lärare och skolbibliotekarier har resultaten visat att tillhandahållandet av denna typ av läsvänlig litteratur kan ses som en form av symbolisk våldföring samt att det finns ett etiskt dilemma i böckernas innehåll i relation till den tänkta läsaren. / The aim of this essay is to seek an answer to if a schools educational measures in their recommendation of reader-friendly books can be seen as an utterance of symbolic violence and to examine what kind of ethical dilemmas can arise from a book that portrays social exclusion. Pierre Bourdieu and Jean-Claude Passeron’s theories of symbolic violence and Donald Broady’s theory of the hidden curriculum show that teachers wield and exercise a kind of power against and in relation to their students. Robert K. Merton’s theory about unintended consequences exemplifies the kinds of consequences that purposive social action can have. Previous research presented in this essay show that young people often see a correlation between academic failures and social exclusion. After a textual analysis of Kim Olin’s book series about Simon, and blog posts written by teachers and school librarians, our results show that a provision of this type of reader-friendly literature can be seen as an action of symbolic violence against the reciever, and that there is an ethical dilemma to be found in the books subject matter in relation to the intended reader.

Hur barn förhåller sig till regler har belysts i forskning som visat att barnen lägger stor vikt vid moralrelaterade regler. Hur barnen accepterar konventionella regler beror på vilken funktion regeln upplevs fylla. Det som saknas i forskningen är ett dynamiskt perspektiv som tar hänsyn till interagerande aktörers ömsesidiga inflytande över varandra när förutsättningarna förändras och hur detta i sin tur skapar nya förutsättningar. För att belysa detta utgår studien från Giddens struktureringsteori som stipulerar att människors sociala handlingar både formar och formas av de strukturella förutsättningarna till skillnad från ett mer strukturalistiskt perspektiv där aktörerna ses som underkastade den struktur som de verkar inom. Struktureringsteorin möjliggör också för underordnade aktörer att utöva kontroll över de med mera makt. Datainsamlingen har genomförts genom deltagande observationer på en skola. Observationsobjektet har varit incidenter där eleverna agerat på ett sätt som inte är förenligt med verksamhetens konventioner. Fokus har legat på elevernas utnyttjande av resurser i form av material och lokaler. Resultatet visar att inbyggda motsättningar i de strukturella förutsättningarna öppnar en möjlighet för eleverna att ta kontroll över de resurser som personalen försöker reglera. När personalen försöker återta kontrollen resulterar det i oavsiktliga konsekvenser på grund av faktorer som inte uppmärksammats vilket i regel förskjuter problematiken och upprätthåller det olovliga resursutnyttjandet. / How children relate to rules has been highlighted in research in which children attach great importance to moral-related rules. How children accept conventional rules depends on what function the rule is perceived to fulfill. What is missing from the research is a dynamic perspective that considers how interacting actors influence each other when conditions change and how this in turn creates new conditions. To illuminate this, the study is based on Gidden's theory of structuration which stipulates that people's social actions both shape and are shaped by the structural conditions as opposed to a more structuralist perspective where the actors are seen as subjects to the structure in which they operate. The theory of structuration also enables subordinate actors to exercise control over those with more power. The data collection was carried out through participant observations at one school. The object of observation has been incidents where the students acted in a manner incompatible with the conventions of the school. The focus has been on students' utilization of resources in the form of materials and premises. The result shows that built-in contradictions in the structural conditions open opportunities for students to take control of the resources that the staff is trying to regulate. When staff try to regain control, it results in unintended consequences due to factors that have not been recognized, which usually offsets the problem and maintains the unwanted utilization of resources.