<p>Bakgrund: Ordet abort kommer från det latinska ordet aboriri som betyder att förgås eller att gå ned. Ungefär hälften av alla kvinnor i Sverige gör någon gång en abort. Enligt den svenska abortlagen har kvinnan ett fritt val till abort och måste själv komma fram till det bästa beslutet. I denna process förtjänar hon stöd och respekt, oavsett hur hon valt att hantera sitt moderskap. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kvinnors upplevelser samt behov av omvårdnad vid inducerad abort. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie där 16 artiklar inkluderades och som granskades. Resultat: Resultatet visade att de vanligaste orsakerna till att kvinnor genomförde en inducerad abort var på grund av ekonomiska skäl, en ostabil relation och arbetsförhållanden. Kvinnors upplevelser vid inducerad abort var att de kände både positiva och negativa känslor. De positiva var bland annat; lättnad, ökad självkänsla och personlig mognad. De negativa känslorna var bland andra; skuld, oro och nedstämdhet. När det gällde behovet av stöd från vårdpersonalen kände de att personalen var stöttande och informativa men även att de kunde vara kalla och ignorerande. Slutsats: Det behövs mer forskning inom området, behov av stöd till kvinnor som genomgår en inducerad abort, för att vårdpersonalen ska kunna bemöta kvinnorna på bästa möjliga sätt.</p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> Blodtrycksavvikelse orsakad av graviditet är en viktig orsak till maternell och perinatal mortalitet och morbiditet. Blodtrycksavvikelse kan skapa oro, osäkerhet och ökad vårdberoende hos den gravida. Tillståndet kräver oftast behov av specialistmödravård. Kvinnan kan behöva sjukskrivas och läggas in på sjukhus för behandling och för tätare blodtryckskontroller. Ofta sker en dramatisk förändring av kvinnans livskvalitet och ökade kostnader för sjukvården.</p><p>Syftet med studien har varit att undersöka förekomsten av hemblodtrycksmätning i svensk mödrahälsovård samt studera barnmorskors uppfattning om hemblodtrycksmätning.</p><p><strong>Metod: </strong>Studien har baserats på strukturerade intervjuer med barnmorskor vid 50 specialist-mödravårdsmottagningar i Sverige. I uppsatsen studerade och diskuterade möjligheten att erbjuda utvalda patienter hemblodtrycksmätning som en egenvårdsåtgärd och som ett alternativ till de besök hos barnmorskan som endast relateras till blodtrycksmätning.</p><p><strong>Resultatet:</strong> Hemblodtrycksmätning förekommer i begränsad omfattning i svensk mödrahälsovård. Av 50 undersökta specialistmödravårdsmottagningar i landet, använde endast 8 hemblodtrycksmätning. I de mottagningarnas vårdrutiner ges patienten möjlighet att välja hemblodtrycksmätning och att låna utrustningen gratis. Patienterna förefaller nöjda med och positiva till hemblodtrycksmätningen. Trots att några barnmorskor var skeptiska till metoden uttryckte majoriteten en positiv inställning till hemblodtrycksmätning.</p><p><strong>Slutsatsen:</strong> Hemblodtrycksmätning skulle kunna användas som en egenvårdsåtgärd och som ett sätt att öka förståelsen för det individuella blodtrycksmönstret. Den skulle samtidigt kunna bidra till att minska osäkerhet, beroendeställning och maktlöshet den som en del patienter känner i samband med blodtrycksavvikelser. Förhoppningsvis kan den också bidra till en tidig upptäckt av avvikande blodtryck hos kvinnan, vilket kan leda till ett snabbare och mindre dramatiskt omhändertagande.</p>

Bakgrund: Blodtrycksavvikelse orsakad av graviditet är en viktig orsak till maternell och perinatal mortalitet och morbiditet. Blodtrycksavvikelse kan skapa oro, osäkerhet och ökad vårdberoende hos den gravida. Tillståndet kräver oftast behov av specialistmödravård. Kvinnan kan behöva sjukskrivas och läggas in på sjukhus för behandling och för tätare blodtryckskontroller. Ofta sker en dramatisk förändring av kvinnans livskvalitet och ökade kostnader för sjukvården. Syftet med studien har varit att undersöka förekomsten av hemblodtrycksmätning i svensk mödrahälsovård samt studera barnmorskors uppfattning om hemblodtrycksmätning. Metod: Studien har baserats på strukturerade intervjuer med barnmorskor vid 50 specialist-mödravårdsmottagningar i Sverige. I uppsatsen studerade och diskuterade möjligheten att erbjuda utvalda patienter hemblodtrycksmätning som en egenvårdsåtgärd och som ett alternativ till de besök hos barnmorskan som endast relateras till blodtrycksmätning. Resultatet: Hemblodtrycksmätning förekommer i begränsad omfattning i svensk mödrahälsovård. Av 50 undersökta specialistmödravårdsmottagningar i landet, använde endast 8 hemblodtrycksmätning. I de mottagningarnas vårdrutiner ges patienten möjlighet att välja hemblodtrycksmätning och att låna utrustningen gratis. Patienterna förefaller nöjda med och positiva till hemblodtrycksmätningen. Trots att några barnmorskor var skeptiska till metoden uttryckte majoriteten en positiv inställning till hemblodtrycksmätning. Slutsatsen: Hemblodtrycksmätning skulle kunna användas som en egenvårdsåtgärd och som ett sätt att öka förståelsen för det individuella blodtrycksmönstret. Den skulle samtidigt kunna bidra till att minska osäkerhet, beroendeställning och maktlöshet den som en del patienter känner i samband med blodtrycksavvikelser. Förhoppningsvis kan den också bidra till en tidig upptäckt av avvikande blodtryck hos kvinnan, vilket kan leda till ett snabbare och mindre dramatiskt omhändertagande.

De senaste åren har antalet kejsarsnitt på humanitär indikation ökat i Sverige. Den vanligaste bidragande orsaken till detta är förlossningsrädsla. Med förlossningsrädsla menas att man känner ångest och fruktan inför sin förlossning. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa faktorer som kan påverka upplevelsen av förlossningsrädsla samt vilket behov av stöd förlossningsrädda kvinnor behöver. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie som omfattade 16 vetenskapliga artiklar. Vid granskningen av dessa artiklar bildades två huvudkategorier, dessa var; upplevelser och stöd. Resultatet visade att den vanligaste upplevelsen vid förlossningsrädsla var rädsla för smärta och oron för sin och sitt barns hälsa och välmående. Förlossningsförloppet var också något som orsakade rädsla hos vissa kvinnor. Mest utsatta för förlossningsrädsla var kvinnor som led av dålig självkänsla och tvivlade på sin prestationsförmåga. Kvinnans tidigare erfarenheter spelade en stor roll vid upplevelsen av förlossningen. Den bästa vård förlossningsrädda kvinnor kan få är stöd från sin omgivning och vårdpersonal. Den mest framgångsrika behandlingsmetod enligt denna litteraturstudie var terapi. En slutsats blev att det är viktigt att upptäcka kvinnans förlossningsrädsla i ett tidigt stadium och att omvårdnaden är individualiserad.

Bakgrund: Ordet abort kommer från det latinska ordet aboriri som betyder att förgås eller att gå ned. Ungefär hälften av alla kvinnor i Sverige gör någon gång en abort. Enligt den svenska abortlagen har kvinnan ett fritt val till abort och måste själv komma fram till det bästa beslutet. I denna process förtjänar hon stöd och respekt, oavsett hur hon valt att hantera sitt moderskap. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kvinnors upplevelser samt behov av omvårdnad vid inducerad abort. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie där 16 artiklar inkluderades och som granskades. Resultat: Resultatet visade att de vanligaste orsakerna till att kvinnor genomförde en inducerad abort var på grund av ekonomiska skäl, en ostabil relation och arbetsförhållanden. Kvinnors upplevelser vid inducerad abort var att de kände både positiva och negativa känslor. De positiva var bland annat; lättnad, ökad självkänsla och personlig mognad. De negativa känslorna var bland andra; skuld, oro och nedstämdhet. När det gällde behovet av stöd från vårdpersonalen kände de att personalen var stöttande och informativa men även att de kunde vara kalla och ignorerande. Slutsats: Det behövs mer forskning inom området, behov av stöd till kvinnor som genomgår en inducerad abort, för att vårdpersonalen ska kunna bemöta kvinnorna på bästa möjliga sätt.

The key functions of the mammalian ovary are the production of fertilizable oocytes and thesecretion of steroid hormones. At the time of birth the human ovary is composed of basic unitstermed primordial follicles. Primordial follicles are long-lived structures in the ovary and some ofthem last until the woman reaches menopause. However, the intra-oocyte signaling pathways thatactivate primordial follicles and early follicular development are largely unknown. In this thesis, the functional roles that the phosphatidylinositol 3-kinase (PI3K) signaling pathwayplays in follicular development were investigated. In vivo approaches using genetically modifiedmouse models were used to determine the functions of several members of the PI3K signalingpathway in oocytes and in follicles. The function of Foxo3a, a substrate of Akt, was investigatedby expressing Foxo3a constitutively in oocytes of primary follicles. We found that continuouslyactive Foxo3a in mouse oocytes caused retardation of oocyte growth, resulting in arrest offollicular development. The functions of p27kip1 (p27) were studied using p27-deficient (p27-/-)mice. It was found that p27 suppresses follicle endowment/formation and activation, and that itinduces follicle atresia. The functions of PI3K signaling in oocytes during follicular activationwere also investigated using conditional mutant mice, by disrupting the Pten in oocytes ofprimordial follicles. We found that, all primordial follicles were prematurely activated due toovergrowth of oocytes and these follicles were depleted in young adulthood, causing prematureovarian failure (POF). At the same time, disruption of the Pten from oocytes of primary follicleshad no effect on activation of primordial follicles, and the follicles developed and maturednormally. The results clearly show that the PI3K pathway in the mammalian oocyte plays a keyrole in follicular activation through control of initiation of oocyte growth and folliculardevelopment. / Ovary development

Introduction. Allopregnanolone and pregnanolone (neuroactive metabolites of progesterone) act as positive modulators of the GABAA receptor system which is the major inhibitory system in CNS. Contradictory results on the effect of GABAA receptor modulators are reported. Beneficial properties such as anaesthesia, sedation, and anxiolysis are reported as well as adverse, anxiogenic and aggressive effects. It has been suggested that GABAA receptor agonists have bimodal effects. Low concentrations increase an adverse, anxiogenic effect, whereas higher concentrations show beneficial, calming properties. Aims. To investigate if progesterone treatment induces adverse mood in postmenopausal women and if the severity in mood symptoms is related to progesterone, allopregnanolone or pregnanolone serum concentrations. To evaluate differences in steroid concentrations induced by different doses and routes of administration of progesterone. Methods. Two randomised, placebo-controlled, double-blind crossover studies of postmenopausal women were performed. Subjects were treated with estradiol continuously. Different doses of progesterone, given vaginally or orally, were added sequentially during the last 14 days of each treatment cycle. Daily symptom ratings were kept using a validated rating scale. Blood samples for progesterone, allopregnanolone and pregnanolone analyses were collected during each treatment cycle. A study regarding the pharmacokinetics after ingestion of low-dose oral progesterone was conducted with postmenopausal women. Blood samples for the analyses of progesterone, allopregnanolone and pregnanolone were collected and pharmacokinetic parameters were calculated. Results. Certain postmenopausal women on sequential HT with vaginal and oral progesterone experience mood deterioration during the progesterone phase while on a low dose of progesterone but not on higher doses or the placebo. Negative mood symptoms occurred when the serum concentration of allopregnanolone was similar to endogenous luteal phase levels, whereas lower and higher concentrations had no effect on mood. Pharmacokinetic analyses show that low-dose oral progesterone can be used as a prodrug to allopregnanolone when the aim is to achieve physiological concentrations of allopregnanolone. Conclusions. A bimodal association between allopregnanolone concentration and adverse mood is observed in postmenopausal women treated with progesterone. The addition of low-dose progesterone to estradiol induces adverse mood in postmenopausal women, whereas higher doses and placebo have no mood-deteriorating effect.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att flertalet patienter har en positiv inställning till studentmedverkan. Trots detta finns olika faktorer som kan påverka patientens inställning negativt.   Syfte: Att undersöka studentmedverkan i vården ur ett patientperspektiv hos kvinnor i obstetrisk- och gynekologisk vård.   Metod: Kvantitativ studie, enkätstudie. Patienter som vårdats på kvinnodivisionens mottagningar och avdelningar på ett universitetssjukhus i Mellansverige tillfrågades under en tvåveckorsperiod att svara på enkätfrågor.   Resultat: Den övervägande delen av patienterna, 71 %, var bekväma med att en studerande var med under sitt vårdbesök. Patienterna med tidigare erfarenheter av studentmedverkan under sitt vårdbesök var mer positivt inställda till studentmedverkan överlag. Var patienterna bekväma med en mycket ung student under sitt vårdbesök, skattade sig patienterna mer bekväma överlag med studentmedverkan. En större andel av patienterna skattade sig mer bekväma med en kvinnlig student, 71 %, än med en manlig student, 41 %, under sitt vårdbesök. Patienterna på avdelningarna skattade sig i större utsträckning mer bekväma än patienterna på mottagningarna.   Slutsats: Majoriteten av patienterna kände sig bekväma med studentmedverkan inom obstetrisk- och gynekologisk vård, däremot sjunker graden av bekvämlighet då vården den studerande utför självständigt, ökar. Patienterna som tidigare mött studenter vid sina vårdbesök och även de som är bekväma med en mycket ung student var mer positivt inställda till studentmedverkan. Fler patienter kände sig mer bekväma med kvinnliga studenter än med manliga studenter. / Background: Previous research shows that the majority of patients have a positive approach to student participation. Despite this, there are various factors that can affect the patient's attitude negatively.   Aim: To examine student participation in health care from a patient perspective of women in obstetric- and gynecological care.   Method: Quantitative questionnaire study. Patients who were treated in the clinics and wards in the Department of Women's Health at a university hospital in central Sweden were asked during a two-week period to answer survey questions.   Result: The majority of the patients, 71.2%, felt comfortable with student participation. Patients with previous experience of student participation had a more positive attitude towards student participation overall. The patient felt more comfortable with student participation if the patient also were comfortable with a very young student. A greater proportion of patients felt more comfortable with a female student, 70.6%, than with a male student, 40.8%. Patients in wards were to a greater extent more comfortable than patients in clinics.   Conclusion: The majority of patients felt comfortable with student participation in obstetrics- and gynecological care, however, the level of convenience will drop, the more of the care that the student performs independently. Patients who had previously met with students and also those who were comfortable with a very young student were more positive to student participation. Most patients’ felt more comfortable with female students than male students.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ., 2001. / Härtill 5 uppsatser och 2 appendix.

<p>The aim of this thesis was to explore the prevalence of parentally experienced infant sleep problems, with special interest in severe problems, in a total community sample of 2 518 infants aged between 6 and 18 months. Factors associated with severe sleep problems were sought. Parents reported 16 % of the infants to have difficulties in falling asleep at night, and 30 % to have frequent night waking. Severe sleep problems were associated with frequent night meals, psychosocial problems in the family, exhaustion and depression in the mother, and parental stress. An association with infant difficultness, high activity and problematic behaviour was also found. </p><p>In a five-year prospective study a group of children fulfilling specific criteria for severe sleep problems in infancy (N=27) was followed after an interventional sleep programme and compared with a control group regarding sleep characteristics, behaviour and development. One month after an interdisciplinary treatment programme, combining behavioural technique with family work, the average number of times the case babies woke up had diminished from 6.0 to 1.8 times per night. A 92 % rate of improvement was reported.</p><p>The changes were stable over time. Comparisons with the controls during five years revealed no significant group difference in sleep characteristics. Concerning behaviour and development, however, there were significant differences. At the age of 5.5 years, seven of the children in the former sleep problem group met the criteria for the diagnosis of attention-deficit/hyperactivity disorder. No control child qualified for the diagnosis.</p>