Diss. (sammanfattning)--Örebro : Örebro universitet, 2008. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Örebro : Örebro universitet, 2008. / Härtill 4 uppsatser.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom är den tredje dödligaste sjukdomen i världen. Sjukdomen drabbar luftvägarna vilket leder till försämrat syreupptag. Patienten drabbas bland annat av dyspné, högre slemproduktion som irriterar luftvägarna och ger långvarig hosta, vilket påverkar individen negativt och kan leda till sjukdom- och livslidande. Centrala begrepp var Livsvärldsperspektiv och KASAM (känsla av sammanhang).  Den valda referensramen var Katie Erikssons’s lidandeteori om sjukdomslidande och livslidande då just denna patientgrupp har mycket lidande. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Metod: En systematisk litteraturstudie av åtta vetenskapliga artiklar har genomförts. Metoden som användes var induktiv kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Patienters upplevelse var att dyspné var det svårast symptomet att leva med på grund av att detta innebar begränsningar. Fysiska aktiviteter kunde inte längre utföras på grund av detta och det ledde till förlust av socialt liv och emotionellt välmående. Slutsats: Sjukdomen begränsar patientens livsvärld och skapar ett sjukdomslidande.

Introduktion: KOL är en av de huvudsakliga orsakerna till dödsfall runtom i världen. Tobaksrökning och andra luftföroreningar är de dominerande orsakerna och många yrkesgrupper har en förhöjd risk att drabbas av sjukdomen. Patienter med KOL lider av symtom som dyspné, kronisk hosta och ökad slemproduktion, vilket har en stor påverkan på det dagliga livet. Syfte: Att belysa faktorer som kan påverka upplevelsen av livskvalitet hos patienter med KOL. Metod: Litteraturstudie som baserades på Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Databassökningen utfördes i CINAHL samt PubMed. Efter att ha genomgått kvalitetsgranskningar återstod totalt 15 artiklar som svarade på syftet och efter databearbetningen kunde två huvudkategorier urskiljas med tillhörande underkategorier. Resultat: Två huvudkategorier av faktorer kunde utläsas i resultatet med tillhörande mindre underkategorier. Dessa var ”Fysiologiska faktorer” och ”Psykologiska faktorer”. Fysisk aktivitet visade sig vara en betydande faktor för att öka den upplevda livskvaliteten samtidigt som besvär med ångest och depression minskade den upplevda livskvaliteten. Slutsats: Litteraturstudien visade på en mängd olika faktorer som kan ha en inverkan på den upplevda livskvaliteten. Sjuksköterskor bör därför ha kunskap om dessa för att på ett effektivt sätt kunna hjälpa och vägleda sina patienter till att möjliggöra en förhöjd upplevelse av livskvalitet.

<p><strong>Sammanfattning </strong>Syftet med studien var att få ökad kunskap och undersöka om det finns några konsekvenser i det dagliga livet för personer som får diagnosen kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL. Syftet var också att undersöka vilken betydelse individuell information och utbildning, nutrition och träning samt omvårdnad har för personer som får diagnosen KOL. För att få svar på frågeställningarna valde författarna att göra en deskriptiv litteraturstudie. Data samlades in via databaserna SweMed, PubMed/Medline och Cinahl. Författarna valde sökorden KOL, nutrition, omvårdnad, träning, information och livskvalitet på både engelska och svenska som kombinerades på olika sätt för att få bästa sökresultat. Resultatet baseras på 15 vetenskapliga artiklar där det framkom att det var mycket viktigt med individuell information och utbildning om sjukdomen KOL till en person som får diagnosen. I flera av studierna framkom det att nutritionen var av stor betydelse för sjukdomsförloppet. Övervikt samt malnutrition var vanligt förekommande och ska alltid ses som ett allvarligt problem. Flera av studierna som berörde ämnesområdet fysisk aktivitet sade emot varandra. Några studier visade positiv effekt av fysisk aktivitet medan andra studier inte visade någon förbättring av den fysiska funktionen dock inte heller någon försämring.  <strong><em>Nyckelord:</em></strong> KOL, nutrition, fysisk aktivitet, omvårdnad, information</p> / <p><strong>Abstract </strong></p><p>The aim of the study was to gain knowledge and to find out if there are any consequences in the daily life for a person diagnosed with chronic obstructive pulmonary disease, COPD. The aim was also to find out what influence individual information and education, nutrition, exercising and nursing have on a person diagnosed with COPD.  In order to receive this information the authors decided to make a descriptive study of literature. Data were collected from the data bases SweMed, PubMed/Medline and Cinahl by using key words <em>COPD, nutrition, nursing, exercising, information</em> and <em>quality of life</em>. These key words were used in English as well as in Swedish. They were also combined in various ways in order to receive the best results of the computer search. The result is based on 15 scientific articles which all establish that for a person diagnosed with COD it is very important to receive individual information and education about the disease. Several studies showed that nutrition has an impact on the progression of the disease. Obesity and malnutrition is a common issue among persons with COPD and this issue should always be considered as a serious problem. Several studies on the subject of physical activity showed contradictory results. Some studies showed that physical activity has a positive effect on the physical function while others showed that physical activity neither has a positive nor a negative effect on the physical function.  </p><p> </p><p><strong><em>Keywords:</em></strong> COPD, nutrition, physical activity, nursing, information</p>

Sammanfattning Syftet med studien var att få ökad kunskap och undersöka om det finns några konsekvenser i det dagliga livet för personer som får diagnosen kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL. Syftet var också att undersöka vilken betydelse individuell information och utbildning, nutrition och träning samt omvårdnad har för personer som får diagnosen KOL. För att få svar på frågeställningarna valde författarna att göra en deskriptiv litteraturstudie. Data samlades in via databaserna SweMed, PubMed/Medline och Cinahl. Författarna valde sökorden KOL, nutrition, omvårdnad, träning, information och livskvalitet på både engelska och svenska som kombinerades på olika sätt för att få bästa sökresultat. Resultatet baseras på 15 vetenskapliga artiklar där det framkom att det var mycket viktigt med individuell information och utbildning om sjukdomen KOL till en person som får diagnosen. I flera av studierna framkom det att nutritionen var av stor betydelse för sjukdomsförloppet. Övervikt samt malnutrition var vanligt förekommande och ska alltid ses som ett allvarligt problem. Flera av studierna som berörde ämnesområdet fysisk aktivitet sade emot varandra. Några studier visade positiv effekt av fysisk aktivitet medan andra studier inte visade någon förbättring av den fysiska funktionen dock inte heller någon försämring.  Nyckelord: KOL, nutrition, fysisk aktivitet, omvårdnad, information / Abstract The aim of the study was to gain knowledge and to find out if there are any consequences in the daily life for a person diagnosed with chronic obstructive pulmonary disease, COPD. The aim was also to find out what influence individual information and education, nutrition, exercising and nursing have on a person diagnosed with COPD.  In order to receive this information the authors decided to make a descriptive study of literature. Data were collected from the data bases SweMed, PubMed/Medline and Cinahl by using key words COPD, nutrition, nursing, exercising, information and quality of life. These key words were used in English as well as in Swedish. They were also combined in various ways in order to receive the best results of the computer search. The result is based on 15 scientific articles which all establish that for a person diagnosed with COD it is very important to receive individual information and education about the disease. Several studies showed that nutrition has an impact on the progression of the disease. Obesity and malnutrition is a common issue among persons with COPD and this issue should always be considered as a serious problem. Several studies on the subject of physical activity showed contradictory results. Some studies showed that physical activity has a positive effect on the physical function while others showed that physical activity neither has a positive nor a negative effect on the physical function.     Keywords: COPD, nutrition, physical activity, nursing, information

Introduktion: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en komplex sjukdom och en av de vanligaste lungsjukdomarna. KOL är den fjärde ledande dödsorsaken i världen. Sjukdomen kräver olika typer av åtgärder och insatser från olika professioner inom primärvården. Syfte: Syftet var att beskriva vilka evidensbaserade omvårdnadsinterventioner som distriktssköterskan kan utföra för att förbättra livskvaliteten hos patienter med KOL inom primärvården. Metod: Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie, som utgår från Statens beredning för medicinsk utvärderings (SBU) riktlinjer. Elva kvantitativa och tre kvalitativa studier inkluderades i resultatet. Resultat: I resultatet framkommer fyra huvudkategorier av omvårdnadsinterventioner som utbildning, fysisk aktivitet, samtal om rökning och individuella behandlingsplaner som förbättrar livskvaliteten hos patienter med KOL. I de kvantitativa studierna ses att livskvaliteten minskar sex månader efter utförd intervention. Konklusion: Flera evidensbaserade omvårdnadsinterventioner har betydelse för livskvaliteten hos patienter med KOL. Det är av vikt att delta i ett utbildningsprogram. Dessa omvårdnadsinterventioner kan implementeras till distriktssköterskan i primärvården. Om patienter med KOL kan lära sig hantera sin sjukdom på ett bra sätt kan detta på sikt minska antalet besök och sjukhusinläggningar. / Introduction: Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is a complex and one of the most common lung disease. COPD is the fourth leading cause of death worldwide. The disease requires different types of actions and efforts from different professions in primary care. Aim: The aim of this study was to describe the evidence-based nursing interventions a district nurse can perform to improve the quality of life in patients with COPD in primary care. Method: The study was conducted as a systematic literature study, based on the Swedish Council for medical evaluation guidelines. Eleven quantitative and three qualitative studies were included in the results. Results: The result shows four main categories of nursing interventions such as education, physical activity, smoking cessation and individual treatment plans that improve the quality of life in patients with COPD. In the quantitative studies it was seen that the quality of life decreases six months after completion of the intervention. Conclusion: Several evidence-based nursing interventions are important for quality of life in patients with COPD. It is important to participate in a pulmonary rehabilitation program. These nursing interventions can be implemented at the district nurse in primary care. If patients with COPD can learn to manage their illness in a good way, this may ultimately reduce the number of visits and hospitalizations.

Bakgrund: Den vanligaste orsaken till att drabbas av kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är rökning. De skadliga ämnena skadar slemhinnan och orsakar en luftvägsinfektion. Cirka 8-10% av Sveriges befolkning över 50 år lider av KOL. Människor som drabbas av KOL upplever en stor livsomställning. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa hur det är att leva med KOL och hur drabbade personer hanterar sjukdomen. Metod: 12 vetenskapiga kvalitativa artiklar från 2000-talet granskades och inkluderades i denna litteraturstudie. Resultat: Patienterna med KOL hade en beskyllande attityd mot sig själva att de drabbats av sjukdomen. Många patienter hade dåligt självförtroende och andfåddheten gjorde att de kände sig otillräcklig inom familjen och som människa. Livet gick till stor del ut på att symtomlindra och det var viktigt att anpassa sig och planera för att klara vardagen. Diskussion: Smärtan och andfåddheten påverkade patienternas fysiska liv negativt. Det var därför viktigt att patienterna lärde sig hur de skulle hantera sin KOL på bästa sätt. Slutsats: KOL påverkar patienterna negativt och gör att de känner sig frihetsberövade. Ett self-management program var värdefullt i hanteringen av KOL och det är viktigt att sjuksköterskan har kunskaper om patienternas upplevelser av KOL för att kunna ge en så bra omvårdnad som möjligt.

No description available.

No description available.