Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) och Kronisk hjärtsvikt (KHS) tillhör de vanligaste folksjukdomarna i Sverige. Samsjukligheten av dessa två sjukdomar är stor och patienterna har en liknande symtombild som exempelvis andfåddhet och trötthet. Fysisk aktivitet är en viktig faktor vid hantering och behandling av dessa sjukdomstillstånd. Tilltro till den egna förmågan (self-efficacy) har kommit att framstå som en påverkansfaktor för livsstilsförändring gällande fysisk aktivitet. Syftet var att jämföra utövad fysisk aktivitet och self-efficacy till fysisk aktivitet bland patienter med KOL och KHS i primärvården. Vidare var syftet att jämföra män och kvinnor med KOL respektive män och kvinnor med KHS. Metoden var en kvantitativ beskrivande komparativ studie med frågeformulär. Base-line data från den pågående studien ”Symtom And Function Study” har använts. Resultatet visade att KOL- patienterna i större utsträckning än patienterna med KHS var fysiskt inaktiva. Gällande self-efficacy till fysisk aktivitet framkom mestadels likheter mellan diagnosgrupperna och mellan könen. Endast ett påstående, att kunna vara fysiskt aktiv även vid nedstämdhet, påvisade att männen med KOL hade en signifikant lägre tilltro än kvinnorna med KOL. Slutsats: I det hälsofrämjande mötet borde betydelsen av self-efficacy delges mer uppmärksamhet. Därmed skulle sannolikt en framgångsfaktor för ökad fysisk aktivitet hos patienter med KOL och KHS skapas.

Idag är kroniskt obstruktiv lungsjukdom den fjärde största dödsorsaken i världen. Sjuksköterskans ansvarsområde är att ständigt arbeta med patientens omvårdnad, där patienten i högsta möjliga mån skall vara självständig, oberoende och delaktig i omvårdnaden. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur fysisk aktivitet kan påverka patienters hälsa vid kronisk obstruktiv lungsjukdom. Metoden var att utföra en litteraturstudie där sökningar gjordes i databaserna CINAHL och PubMed som resulterade i tio vetenskapliga artiklar som sedan granskades och analyserades. Resultatet presenterades i fyra kategorier; fysisk styrka, viktminskning, symtombegränsning och livskvalitet. Den fysiska styrkan förbättrades i genomsnitt genom muskelstyrka och fysisk kapacitet. Symtom som dyspné, fatigue och livskvalitet gav en övervägande positiv förbättring samt en betydande förbättring sågs på viktminskning relaterat till fettförbränning. Ingen klar förbättring kunde ses på BMI-värdet. Slutsatsen för studien tyder på att vid genomförandet av olika motionsformer påverkas hälsan i positiv riktning.

Bakgrund: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är idag en av världens största folksjukdomar och i Sverige har cirka en halv miljon människor diagnosen. KOL är en inflammatorisk process i lungor och luftvägar som kan resultera i dyspné vid ansträngningar, slemhosta och depression. Behandlingen kan vara både medicinskt och icke-medicinskt, som till exempel andningsövningar och andningstekniker. Livskvalitet, en subjektiv känsla av välbefinnande, försämras vid KOL. Personer med KOL får utbildning om hälsa och träning för att kunna klara sin egenvård.   Syfte: Var att beskriva effekten av andningsövningar och andningsteknikers inverkan på livskvalitet hos personer med KOL.   Metod: Metoden som användes vad en litteraturstudie med systematisk sökning.   Resultat: Elva artiklar användes till studien, varav sju hade studerat andningstekniker och sju hade studerat andningsövningar. Bland andningsteknikerna påvisades det att diafragmaandning, sluten läppandning och qigong i kombination förbättrade livskvaliteten. Enbart qigong och sång visade ingen signifikant förbättring. Samtliga av de undersökta andningsövningarna gav bättre livskvalitet. De som studerades var IMT, fysisk aktivitet i kombination med IMT och RMET.   Konklusion: Andningsövningar och andningstekniker påverkar livskvaliteten positivt hos personer med KOL, enligt de granskade artiklarna. Det var dock inte inom alla metoder som skillnaden var signifikant. Även i studier där träningsmetoder jämfördes med kontrollgrupper som utförde vanlig fysisk träning ökade livskvaliteten i båda grupperna. Resultatet visade även att inte bara andningsövningar och andningstekniker inverkade på livskvaliteten för personer med KOL. Andra interventioner eller att bara vara med i en studie påverkade livskvaliteten vilket påvisades av kontrollgrupper.

<p>Kroniska sjukdomar har ökat dramatiskt i världen under de senaste åren. Personerna som drabbas upplever kronisk sjukdom som förödande, ett hinder för livskvalitet och utveckling. Att drabbas av kronisk obstruktiv lungsjukdom påverkar människan i det dagliga livet, det kan innebära att tappa kontrollen över sitt liv och få en känsla av maktlöshet.</p><p>Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva personers upplevelse av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom och hur detta påverkar vardagen. Sökningar efter artiklar skedde i databaserna Cinahl och PubMed. Åtta artiklar inom ämnet att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom valdes ut i enlighet med uppsatsens syfte, den slutliga analysen ledde till fem kategorier. Personer med KOL lever ständigt i vardagen med andnöd, vilket resulterar i känslor som rädsla, oro och ångest. De orkar inte med sina vardagsysslor eller träffa familj och vänner. Detta gör att personer med KOL upplever nedstämdhet, ensamhet, dålig självkänsla och beroende. Litteraturstudien kan vara till hjälp för sjuksköterskor att få en bättre förståelse för dessa människors livssituation och bidra till att omvårdnadsbehoven tillgodoses bättre. Detta kan göras genom att förbättra förmågan att stödja, trösta och för att underlätta vardagen för dessa personer.</p>

Bakgrund: Kronisk obstruktiv sjukdom (KOL) är en irreversibel sjukdom där lungornas kapacitet för syreupptagning succesivt försämras. Världshälsoorganisationen (WHO 2015) räknar med att KOL kommer inom de närmsta fem åren bli den tredje vanligaste dödsorsaken i världen. Sjukdomen är idag klassat som en folksjukdom i Sverige och patienter med KOL är en utspridd grupp inom hälso- och sjukvården. Största riskfaktorn för att utveckla KOL är rökning vilket korrelerar sjukdomen med de drabbade patienternas livsstil. Syfte: Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelse av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Metod: Elva vetenskapliga artiklar hämtades från databaserna PudMed och Cinahl. Författarna gjorde där efter en systematisk litteraturöversikt av de elva artiklarna.   Resultat: KOL har ett starkt samband med livsstil och påverkar hela individen. Detta presenteras i studien som huvudkategorierna: relationen till rökning, upplevd andnöd, upplevd ensamhet &amp; isolering, upplevt bemötande från omgivning och sjukvård samt upplevd autonomi. Majoriteten av dem som utvecklat KOL är personer som röker vilket gav upphov till känslor av skuld och skam. Vid kontakt med sjukvården upplever många patienter att de inte blir tagna på allvar och möts av bristande empati. Patienter upplever att livskvalitén påverkas negativt som resulterar i ett ökat lidande.                          Slutsats: Att leva med diagnosen KOL påverkar patienter inom flera dimensioner, både fysiskt, psykiskt och socialt. Det är av betydelse att sjukvården har den kunskap som krävs för att främja hälsan och minska lidandet för patienter med KOL.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Sveriges befolkning lever längre. År 2013 dog tre miljoner människor i världen av KOL. Då symtom som andfåddhet och hosta ses hos patienterna behöver de utbildning i egenvård för att hantera dessa. Den viktigaste åtgärden är rökstopp och att utföra egenvård för att bevara sin hälsa. Problem: Då patientgruppen växer kommer ett ökat behov av utbildning för patienterna i egenvård. Sjuksköterskor träffar KOL patienter i många sammanhang och behöver kunskap i hur de kan identifiera egenvårdsbrist för att stötta patienten. Metod: Allmän litteraturöversikt. 13 artiklar med kvantitativ och kvalitativ ansats granskades. Syfte: Att skapa en översikt över egenvårdsutbildningens effekter för patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Resultat: Egenvårdsutbildning gav patienterna verktyg att hantera sina symtom samt att genom fysisk aktivitet bibehålla en ökad ansträngningsförmåga. Det sågs minskat behov av att söka läkarvård efter genomgången egenvårdsutbildning. Äldre upplevde god förmåga att utföra egenvård. Försämrad egenvård sågs initialt hos patienter som vårdas av nära anhörig. Patienterna önskade utbildning av vårdpersonal på ett lättförståeligt språk. Slutsats: Utbildning i egenvård förbättrar patientens förmåga att hantera sin sjukdom och resultatet ger sjuksköterskan kunskap om vikten av att utbilda patienten. Nyckelord: Egenvårdsförmåga, fysisk aktivitet, kronisk obstruktiv lungsjukdom, Orems egenvårdsteori, symptomlindring, utbildning

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en av de vanligaste dödsorsakerna i världen. Stöd till egenvård kan vara ett sätt att öka personers välmående, sjukdomskunskap och förmåga att hantera sin sjukdom.Syfte: Att belysa hantering av sjukdom och egenvård hos personer med kronisk obstruktiv lungsjukdom.Metod: En litteraturöversikt med 21 vetenskapliga artiklar analyserades med en induktiv textanalys.Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier; att ta kontroll och anpassa sig till en förändrad livssituation, att acceptera och ta ansvar, att förneka, känna skuld och ilska, att förebygga förändring och minska progression av sjukdom samt att ta stöd av närstående och hälso- och sjukvård.Diskussion: Sammanfattningsvis handlade hantering av sjukdom om att minska sjukdomens inverkan på livet. Hjälp från närstående och vårdpersonal visades vara ett bra stöd. Kan vården stödja och erbjuda dessa personer utbildning om sjukdomen men också egenvårdsåtgärder innebär det att personerna mer självständigt och med tilltro till sig själva bättre kan hantera sin sjukdom.Slutsats: Hantering och egenvård vid KOL handlade främst om att minska symtom, förlänga liv och göra livet hanterbart trots sjukdom. Litteraturöversikten kan anses användbar för att öka sjukvårdspersonals förståelse för hur personer med KOL hanterar sjukdomen och de egenvårdsåtgärder som anses viktiga. / <p>Godkännande datum: 2018-03-28</p>

No description available.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv sjukdom är en allvarlig, icke reversibel sjukdom som ses som den tredje största dödsorsaken i världen och försämrar individens dagliga liv. Sjuksköterskan är viktig i samarbetet med patienten för att uppnå en bra vård samt för att upptäcka och förhindra en dålig nutritionsstatus och minska risken för negativ sjukdomsutveckling. Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med KOL. Metod: En litteraturöversikt uppbyggd på 12 vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen gjordes i PubMed och Cinahl. Artiklarna som inkluderats var av kvalitativ och kvantitativ design. Resultat: Sjuksköterskan upplevde osäkerhet och otillräcklighet i mötet med patienterna. De upplevde att skapa en tillitsfull relation var viktig för att kunna ge rätt vård och på så sätt kunna motivera patienterna till att förstå vikten av nutrition. Diskussion: Det är viktigt att öka sjuksköterskans egen kunskap för att kunna upprätthålla patientsäkerheten. Travelbees omvårdnadsteori kan i stort sett användas i mötet och vårdarbetet av patienter med KOL. Slutsats: Bättre kunskap om sjukdomen ger sjuksköterskan bättre förutsättning att vårda patienter med kronisk obstruktiv sjukdom och minska sjukhusinläggningar och besök. / <p>Godkännande datum: 2016-10-31</p>

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) orsakas för majoriteten av rökning. Rökavvänjning ses som den mest effektiva behandling av KOL. Att sluta röka är ofta svårt och kräver livsstilsförändringar, vilket förändrar livet för individen. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser relaterade till att sluta röka vid diagnosen KOL.Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats. Fribergs femstegsmodell användes i analysprocessen. Resultat: Två övergripande teman framkom som svarade till syftet:mental inverkan och omgivningensinverka. Slutsats: Att sluta röka med diagnosen KOL innebär livsstilsförändringar. Upplevelser av skam och skuld var vanliga, där personer skämdes för misslyckade försök att sluta röka. Flera personer hade lyckats sluta röka utan djupare planering av sitt rökstopp. Negativa upplevelser av vården var vanliga, vilket gjorde det svårare för personer att sluta röka. Stödgrupper upplevdes vara till nytta för att sluta röka. Nyckelord: Kronisk obstruktiv lungsjukdom, omvårdnad, sluta röka, transition, upplevelser.