Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är ett kroniskt tillstånd med ökad slembildning och svullnad i slemhinnorna vilket innebär att luft får svårt att passera genom luftrören. KOL beskrivs som en långsamt progredierande lungsjukdom. Symtom som är karaktäristiska vid KOL är hosta, sputum-produktion och dyspné vid ansträngning. Rökning är en mycket viktig bakomliggande orsak till KOL. Allt eftersom sjukdomen utvecklas får personerna svårare och svårare att genomföra aktiviteter som kräver liten fysisk kapacitet som till exempel att klä på sig, äta mat och sköta sin morgon- och kvällstoalett. Arbetsterapeuter lär ut energibesparande arbetssätt, pysandning/sluten läppandning, kontrollerad andningsteknik samt avslappningsmetoder som syftar till att kunna hantera ångest och stress. Sex personer deltog i denna studie vars syfte var att ta reda på om ett energibesparande arbetssätt som metod kan underlätta för personer med KOL vid utförande av köksaktiviteter. Metod: personerna kom vid två tillfällen till ett aktivitetskök där de fick laga fruktsallad och koka kaffe. Vid det första tillfället fick personerna göra som de var vana att göra hemma och vid det andra tillfället fick de använda ett energibesparande arbetssätt. Forcerad utandning (PEF-värde) och andnings-frekvens mättes liksom syremättnad (saturation) i blodet. Personerna fick även skatta sin andfåddhet och ansträngning enligt Borgskalan. Efter andra aktivitetstillfället fick de svara på två frågor som syftade till att ta reda på om de tidigare hade använt energibesparande arbetssätt och om de upplevde någon skillnad mellan de två aktivitetstillfällena. Resultat: studien visade att personerna upplevde förbättring i form av minskad andnöd och ansträngning. Vidare kunde högre PEF-värden och förbättrad saturation noteras hos flera av deltagarna. Slutsats: studien visade på att ett energibesparande arbetssätt som metod underlättade för personerna som deltog i studien vid utförandet av köksaktiviteter.

Att drabbas av KOL är något som påverkar vardagen på många sätt. Sjukdomen har ökat i omfattning och visar inga tecken på att minska. Det innebär att vårdpersonal alltmer kommer att möta dessa personer. Behandlingen är oftast inriktad mot de fysiska behoven utan att ta hänsyn till helheten. Syftet var att belysa dessa personers upplevelser av att leva med KOL för att kunna möta deras behov och ge det stöd de själva vill ha. Litteraturstudie valdes som metod och systematiska sökningar gjordes i databaserna Cinahl, Pubmed och PsycINFO. Resultatet bygger på 14 artiklar och visade att andningsproblemen var den dominerade upplevelsen som påverkade vardagen negativt. Andningsproblemen gjorde att personerna med KOL upplevde att de tappade orken, upplevde beroende, men även så småningom en acceptans över att leva med den kroniska sjukdomen. Det visade sig hur dessa upplevelser påverkade varandra och kunde bli som en ond cirkel. Det är därför viktigt att i fortsatt forskning undersöka hur vårdpersonalen kan stödja dessa personers egenvårdsstrategier där peer-support är en viktig del.

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) leder till ökat energibehov, relaterat till ökat andningsarbete och brister i näringsintag är vanligt hos patienter med KOL. Näringsmässigt stöd för patienter med KOL, som lider av nutritionsproblem, är en viktig del av omvårdnaden vid KOL. Syftet var att beskriva och jämföra nutritionsstatus, lungfunktion och boendesituation hos patienter med KOL inom primärvård. Studien har en beskrivande och komparativ design och genomfördes som en tvärsnittsstudie. Urval och datainsamling baserades på en tidigare studie och studiegruppen innehöll 81 deltagare. För att bedöma nutritionsstatus användes bedömningsinstrumentet Mini Nutritional Assessment (MNA). Resultatet visade att de inkluderade patienterna med KOL, som var ensamboende, bedömdes ha sämre nutritionsstatus än de icke ensamboende. Jämförelsen mellan lungfunktion och nutritionsstatus visade inget signifikant samband. De inkluderade kvinnorna bedömdes ha sämre nutritionsstatus än männen. Sjuksköterskans uppgift är att i ett tidigt skede identifiera patienter med risk för undernäring. Det bör finnas en medvetenhet om att kvinnliga och ensamboende patienter med KOL kan löpa en ökad risk att få nutritionsproblem. Inom primärvård bör patienter med KOL erbjudas information och stöd för individuellt anpassad egenvård, för att hjälpa dem att undvika nutritionsproblem.

Bakgrund: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en av vår tids vanligaste sjukdomar och förväntas bli den tredje största dödsorsaken i världen inom tio år. Sjukdomen orsakar ofta andnöd, hosta och ökad slembildning. De flesta som drabbas av sjukdomen är personer som är eller har varit rökare. Personer som lever med sjukdomen upplever ofta ett lidande av att inte ha samma ork som tidigare och upplever stigmatiserande fördömanden på grund av sjukdomens troliga orsak. Syfte: Syftet med översikten var att beskriva upplevelsen av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Metod: Detta är en litteraturöversikt som är baserad på elva vetenskapliga artiklar. Artiklarna är analyserade och kvalitetsgranskade av båda författarna i flera steg enligt rekommendationer för analysarbete av Friberg (2012). Alla artiklar är tillgängliga i databaserna CINAHL och PubMed och är utgivna mellan 2008-2013. Resultat: Resultatet visade att det fysiska symtom som var mest påtagligt var andnöden. Andra symtom som togs upp som bes värande var den ökade slem bildningen,hostan och tröttheten. Psykiska symtom som var vanligt förekommande vid KOL var ångest, depression och frustration över förlorad ork och detta framförallt till följd av andnöden. Dömande attityder kring sjukdomens uppkomst med återkommande frågor om tidigare och/eller nuvarande rökvanor skapade känslor av skuld och skam. Många valde att fortsätta att röka trots sin diagnos, och trots dessa skuldkänslor. De såg rökningen som en rutin och en aktivitet i sin vardag som de inte ville vara utan. Diskussion: KOL innebär ett stort lidande för den drabbade. Lidande kunde bland annat upplevas vid förlust av sociala interaktioner. Enligt omvårdnadsteoretikern Katie Eriksson kan livslidande uppstå när energin inte räcker till för att delta i sociala interaktioner. Lidande upplevdes även vid beroende av andra för att få vardagliga sysslor utförda. De fysiska och psykiska symtom som uppkom till följd av sjukdomen upplevdes minska livskvaliteten. Dömande attityder som kunde uppstå gentemot personer med KOL kunde orsaka ett lidande. Orsaken kan vara att personen inte känner sig värdesatt som människa enligt Eriksson. De som valde att fortsätta röka ansåg att rökningen gav livskvalitet och ett minskat lidande. / Background: Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is one of today's most common diseases, and is expected in less than ten years to become the third largest cause of death worldwide. The disease causes breathlessness, cough and increased sputum. Most people who contract the disease are individuals who are or have been smokers. People living with the disease often experience a hard time to not have the same strength as before and experiencing stigmatizing condemnation because the presumable cause of the disease. Aim: The aim with this study was to describe the experience of living with chronic obstructive pulmonary disease. Methods: This is a literature review based on eleven scientific articles. The articles are reviewed and quality analyzed by both the authors in several steps according to the recommendations of the analysis procedure by Friberg (2012). All the articles are available in the databases PubMed and CINAHL and are published 2008-2013. Results: The results proved that the physical symptoms that were most problematic for a person with the disease is to have problem with their breathing. Other symptoms recognized as troublesome was the increased mucous secretion, cough and fatigue, which are common in COPD. The psychological symptoms that were common were anxiety, depression and frustration about the loss of energy and this was mainly due to the breathing. Condemnatory attitudes about the disease's onset with questions about the past and/or current smoking behavior which created feelings of guilt and shame. Many people decided to continue smoking despite their diagnosis and feelings of guilt. They saw the smoking as a routine and an activity in their daily lives that they didn’t want to be without. Discussion: The discussion concluded that COPD involved a life of suffering for those who gets the disease. Suffering was experienced in loss of social interactions. According to the nursing theorist Katie Eriksson life suffering arise when energy is not sufficient to engage in social interactions. Suffering could also be experienced when a person became dependent on others to cope with everyday tasks, when the energy wasn’t enough. The physical and psychological symptoms that emerged because of the disease were experienced as a lower quality of life. Judgmental attitudes that could occur to people with COPD could cause a suffering. According to Eriksson the reason to this can be that the person does not feel valued as a person. Those who chose to continue smoking felt that smoking resulted in a quality of life and reduced suffering.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

No description available.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom även förkortat KOL, är en progressiv sjukdom ofta orsakat av tobaksrökning. KOL är en vanligt förekommande sjukdom hos patienter inom vården. Sjukdomen har stor påverkan på personens vardagliga liv och påverkar livskvaliteten på ett negativt sätt. En exacerbation är ett försämringstillstånd i grundsjukdomen KOL. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av en KOL- exacerbation. Resultatet baseras på elva vetenskapliga artiklar hämtade från Pubmed och Cinahl. Dessa har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Fyra huvudteman framkom genom analysen av de elva artiklarna: Att begränsas av rädsla och bristande ork; Att vara maktlös och inte bli tagen på allvar; Att kunskap, kontroll och gemenskap ger trygghet; Att känna skuld och skam för att själv orsakat sjukdomen. I resultatet framkom att exacerbationer var väldigt påfrestande då andnöd skapar stor ångest och oro. Det var även vanligt att känna en maktlöshet i sin situation och försämringar i grundsjukdomen innebar en hel del begränsningar i vardagen. Personer med kunskap i sin sjukdom hade bättre förutsättningar att hantera en excacerbation. Det var viktigt att som sjuksköterskan ha en förmåga att se hela människan och göra personen delaktig i sin vård och behandling. Sjuksköterskans kunskap och bemötande spelade en viktig roll i omvårdnaden genom att skapa trygghet.

Syftet med arbetet var att utveckla en programvara (app) för patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) för att de skall kunna lära känna sin sjukdom bättre och därmed förbättra sin livsstil för att kunna bromsa försämringen av sjukdomen. Åldersgruppen som appen vänder sig till är mellan 40-80 år och för att de äldre skall ta till sig den nya tekniken med smartphones bör appen ha en enkel design. Den här gruppen patienter har kanske inte så stor teknikvana med datorer så det är också en anledning att ha en app som är lätt att använda.Utvecklingsprocessen av appen har gjorts i flera steg. Först formulerades en rad frågor om hur appen skulle fungera. Därefter formulerades frågor som patienten skulle svara på. Den första versionen av appen var en Powerpointdesign som därefter utvecklades i olika steg till en färdig Android app. Flera patienter fick testa appen under utvecklingens gång och även svara på ett frågeformulär om deras upplevelse av att använda appen. Patienterna gav förslag på ändringar och uttryckte behov av utveckling. Slutversionen av appen blev omtyckt av testgruppen och några förslag har även lämnats till vidare utveckling.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom [KOL] är en av vår tids stora folksjukdomar. Rökning är den dominerande orsaken till KOL, och det finns därför stora hälsovinster med lyckad rökavvänjning. Distriktssköterskans uppgifter är bland annat att vägleda och motivera till livsstilsförändringar och egenvård. Att motivera patienter med KOL till rökstopp är en betydelsefull arbetsuppgift. För att lyckas med detta är det av stor vikt att distriktssköterskan har goda kunskaper om vad som ökar motivationen till att sluta röka hos patienter med KOL. Syftet med denna intervjustudie var att beskriva vilka faktorer som ökade motivationen till rökstopp hos patienter med sjukdomen KOL. Designen som valts var deskriptiv kvalitativ med kvalitativ innehållsanalys, som metod. Urvalet av studiedeltagare gjordes utifrån förutbestämda kriterier. I studien deltog sju patienter med KOL, som rökt under många år, men lyckats sluta. Data insamlades via semistrukturerade intervjuer som spelades in och analyserades. Analysen resulterade i ett tema, sex kategorier och tio underkategorier. Temat blev ”Insikt om rökningens konsekvenser och hälsans betydelse”. Kategorierna blev ”Information om rökning, KOL och dess förlopp”, ”Besked om diagnosen KOL”, ”Fysiska symtom och sjukdomar relaterat till rökning”, ”Rädsla för fysisk försämring”, ”Uppmaningar och stöd till rökstopp” och ”Viljan att förändra beteendet”. Temat i resultatet visar hur stark hälsans betydelse blev när hälsan hotades. När insikten om rökningens konsekvenser infann sig hos studiedeltagarna, väcktes även insikten om hälsans betydelse. Risken och rädslan för ohälsa gjorde valet lätt att sluta röka. Rökstopp är en egenvårdshandling som studiedeltagarna har utfört i syfte att upprätthålla liv, hälsa och välbefinnande. Detta överensstämmer med Orems egenvårdsteori som används som teoretisk ram i föreliggande studie.

KOL är en obotlig sjukdom som succesivt leder till försämrad lungfunktion. Majoriteten av de som blir sjuka bor i låginkomstländer, men även i Sverige räknar man med att ca en halv miljon människor lider av sjukdomen. I denna del av världen orsakas sjukdomen främst av tobaksrökning, vilket leder till känslor av skam och skuld hos den drabbade. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur människor upplever livet med KOL. Metoden som användes var en litteraturstudie, baserad på 14 kvalitativa och två kvantitativa artiklar. I resultatet visas hur sjukdomens fysiska symptom har påverkan på människans livskvalitet, men även att de emotionella känslorna har en avgörande roll för hur livet och begränsningar kunde upplevas. Svårigheter sjukdomen medför kunde hanteras på olika sätt, både konstruktiva och destruktiva. Närstående och sjukvårdspersonal kunde vara betydelsefulla för hur dessa människor såg på sig själva och för hur väl de lyckades i sina hälsoprocesser. I diskussionen behandlas hur familjerelationen påverkas i närvaro av sjukdom och hur personer i vården av dessa patienter kan bidra med stöd, för att på så sätt lindra lidande, förebygga ytterligare ohälsa samt att sträva efter hälsa och välbefinnande. Kunskap om ämnet är en förutsättning för detta, och genom ökad kunskap skulle sjukdomen och dess negativa konsekvenser för enskilda människor och samhället minska.