Bakgrund: Personer med en kronisk obstruktiv lungsjukdom kan ha många besvärande symtom. Andnöd är ett betydande symtom som ofta påverkar personernas liv avsevärt och försämrar livskvalitén. Tidigare forskning visar på att personer med en kronisk obstruktiv lungsjukdom inte får palliativ vård i samma utsträckning som personer med andra luftvägssjukdomar. Det kan vara betydande kunskap för sjuksköterskan att förstå patientens upplevelse av att leva med sjukdomen för att kunna bemöta dessa personer på bästa sätt. Syfte: Syftet var att beskriva symtom och utmaningar, utifrån patientens perspektiv, med fokus på palliativ vård hos personer med kronisk obstruktiv lungsjukdom.  Metod: En litteraturöversikt grundat på 15 vetenskapliga artiklar. Resultat: De huvudteman som kunde utkristallisera sig från dataanalysen var; fysiska symtom, psykiska symtom, hantering av det dagliga livet, information och kommunikation och existentiella utmaningar. Det mest genomgående betydande symtomet i artiklarna var det fysiska symtomet andnöd. Flertalet artiklar konstaterade att deltagarna önskade mer information om sin sjukdom, prognos och vård vid livets slut. De flesta var positiva till att inleda samtal om palliativ vård i ett tidigt skede i sjukdomen.  Slutsats: Att få personer med KOL får palliativa insatser kan bero på att sjukdomsprognosen är så pass oviss att man inte vet när man ska börja ha samtal om den sista tiden i livet. Denna litteraturöversikt visar på att palliativ vård välkomnas av personer med KOL i ett tidigt skede i sjukdomen då de lättare kan acceptera sin situation och besvärliga symtom. / Background: People with chronic obstructive pulmonary disease have several severe symptoms. Shortness of breath is a significant symptom that affects people´s lives considerably and impairs their quality of life. Previous research shows that people with chronic obstructive pulmonary disease do not receive palliative care to the same extent as other. It is important knowledge for the nurse to understand the patients´ experiences of living with the disease to treat these people in the best possible way.  Aim: The aim was to describe the symptoms and challenges, through patient´s perspective, with emphasis on palliative care in people with chronic obstructive pulmonary disease. Method: A literature review based on 15 scientific articles. Results: The main themes from the data analysis were physical symptoms, psychological symptoms, management of daily life, information and communication and existential support. The most consistently significant symptom in the articles was the physical symptom shortness of breath. Several articles stated that participants wanted more information about their illness, prognosis and care at the end of their lives. Most people were positive about initiating conversations about palliative care at an early stage of the disease. Conclusion: Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) affects the person with many troublesome symptoms, regardless of what phase you are in the disease progression. This literature review shows that palliative care is welcomed by people with COPD at an early stage in the disease, because they can more readily accept their situation.

Introduktion: Spirometri är en av de vanligaste undersökningsmetoderna som utförs vid bedömning av lungfunktion. Vid en dynamisk spirometri mäts lungvolymsförändringar över tid vid detektion av obstruktiva lungsjukdom. Syftet med denna studie var att validera en konventionell spirometriutrustning, Jaeger MasterScreen PFT(Carefusion, Hoechburg, Tyskland), med en ny handhållen utrustning, COPD-6 mätare (Vitalograph COPD-6 400, Ennis, Irland), för att undersöka om det fanns statistisk signifikanta skillnader på mätresultatet mellan dessa två utrustningar.  Metod och material: 22 lungfriska testpersoner mellan åldrarna 20–33 år varav 17 kvinnor och 5 män deltog i denna studie som utfördes vid Örebro universitet. De spirometrivariabler som undersöktes för Jaegerutrustningen var den forcerade exspiratoriska volymen under första sekunden (FEV1), den forcerade vitalkapaciteten (FVC) samt hur stor andel av hela lungvolymen som en person kan andas ut på första sekunden (FEV1/FVC). Med COPD-6 mätaren mättes FEV1, den forcerade exspiratoriska volymen under sex sekunder (FEV6), samt kvoten av dessa (FEV1/FEV6). För att undersöka om det förelåg en statistisk signifikant skillnad användes ett parat t-test med signifikansnivån α=0,05. Resultat: Resultatet från denna studie visade att det förelåg en statistik signifikant skillnad mellan Jaeger MasterScreen PFT och COPD-6 mätaren med p <0,05 för samtliga undersökta variabler. Bland-Altmananalysen visade en spridning inom konfidensintervallet hos samtliga variabler. Slutsats: I denna studie påvisades en statisk signifikant skillnad mellan utrustningarna där COPD-6 mätare visade lägre mätresultat än Jaegerutrustningen för variablerna FEV1 samt FEV6 alternative FVC. Dock kan inte resultatet från denna studie vara representativt för en större population då endast ett få observationer gjordes. / Introduction: Spirometry is one of the most common examination methods performed when assessing lung function. In dynamic spirometry, changes in lung volume are measured over time for the detection of obstructive pulmonary disease. The purpose of this study was to validate a conventional spirometry equipment, Jaeger MasterScreen PFT(Carefusion, Hoechburg, Germany), with a new handheld equipment, COPD-6 screener (Vitalograph COPD-6 400, Ennis, Irland), to investigate whether there were statistically significant differences in the measurement result between these two equipments. Method and material: 22 lung-healthy test subjects between the ages of 20–33 years of whom 17 women and 5 men, participated in this study, which was conducted at Örebro University. The spirometry variables examined for Jaeger equipment were the forced expiratory volume during the first second (FEV1), the forced vital capacity (FVC) and the percentage of total lung volume that a person can exhale at the first second (FEV1 / FVC). With the COPD-6 screener FEV1, forced expiratory volume for six seconds (FEV6), and the ratio of these (FEV1 / FEV6) were measured. To investigate whether there was a statistically significant difference, a paired t-test with the significance level α = 0.05 was used. Results: The results from this study showed that there was a statistically significant difference between the Jaeger MasterScreen PFT and the COPD-6 screener with p <0.05 for all variables examined. The Bland-Altman analysis showed a spread within the confidence interval for all variables. Conclusion: In this study, a statically significant difference was demonstrated between the equipments where COPD-6 screener showed lower measurement results than the Jaeger equipments for the variables FEV1 and FEV6 alternative FVC. However, the results from this study cannot be representative of a larger population as only a few observations were made.

Bakgrund: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) orsakar inflammerade celler i luftrör och lungvävnad. Personer med KOL upplever att kroppen inte orkar och känner sig begränsade i vardagen. Syfte: Belysa anhörigas upplevelser att vårda en närstående med kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Metod: Kvalitativa literaturstudier baserade på intervjuer av anhöriga till personer med kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Resultat: Tolv artiklar användes, 183 personer deltog, 25 till 90 år. Artiklar från Sverige, Kanada, Portugal, Danmark, USA, Norge, Island, Nordirland England. Anhöriga till personer med KOL upplever stress, hopplöshet, oro och trötthet. Oron är kopplad till den närstående med KOL och deras försämring av sjukdom. Både anhöriga och närstående upplever brist på utbildning och kunskap från sjukvården. Slutsats: Att vårda en närstående tar mycket energi, för att hushållssysslor och omvårdnadsysslor tar långt tid och tar mycket kraft i vardagen. Vid försämring av den närståendes tillstånd upplever anhöriga en kraftig oro vilket ger en nedsatt omvårdnad till den närstående. Bristen av kontakt till sjukvården gör att anhöriga inte kan få tips och råd om den närståendes sjukdomsutveckling. Det framkommer även att anhöriga behöver stöd från sjukvården för att bibehålla en positiv roll som informell vårdare. / Background: Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) causes inflamed cells in the trachea and lung tissue. People with COPD experience less body strength and feel limited in everyday life. Purpose: To shed light on relatives’ experiences of caring for related parties with chronic obstructive pulmonary disease. Method: Quantitative interview-based literature study of relatives experiences. Results: Includes twelve articles, 183 participants in age 25-90. Articles originate from Sweden, Canada, Portugal, Denmark, USA, Norway, Iceland, and Northern Ireland England. Relatives caring for related parties with COPD experience stress, hopelessness, anxiety, and fatigue. Anxiety is linked to worsening of the related parties COPD condition. Both parties experience lack of education from healthcare services. Conclusion: Caring for a close relative takes a lot of energy, because household chores and nursing chores take a long time. Furthermore, it takes a lot of energy in everyday life. In the event that the close relative condition deteriorates, experience the related caretaker severe anxiety, which results in reduced care of the close relative. Lack of healthcare contact can limit advice of the close relatives' illness development. It also emerged that relatives’ need support from healthcare services to maintain a positive role as an informal caretaker.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige och globalt. I Sverige lider mellan 8-10 procent av alla personer över 50 år av KOL, vilket motsvarar fler än 400 000 personer. Endast 40 procent är kända av sjukvården vilket visar på ett stort mörkertal. Sjukdomen räknas som den tredje vanligaste dödsorsaken globalt och orsakar fler än 3 miljoner dödsfall per år. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Metod: Arbetet är en litteraturöversikt baserad på 10 vetenskapliga artiklar. För att få svar på erfarenheter och upplevelser valdes en kvalitativ metod enligt Friberg. Resultat: I resultatet framkom fem teman: känsla av skuld över att ha orsakat sjukdomen, känsla av skam och hopplöshet över att inte klara sig själv, känsla av rädsla på grund av andningsbesvär, känsla av ensamhet samt känsla av hopp trots begränsningar i tillvaron. Sammanfattning: Känslan av sjukdomen skapade oro, frustration, hopplöshet och rädsla hos patienten. Livet med KOL beskrevs som att utkämpa ett krig utan vapen, i en ständigt krympande värld och med en förlust av frihet. KOL bidrog till ett stort lidande för patienterna och gav dem minskad livskvalitet. Sjuksköterskan har ansvar att se dessa patienter som en helhet och förmedla hopp för att få patienten att uppleva hälsa och välbefinnande samt minskat lidande i sin sjukdom. / Background: Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is one of the most common causes of mortality in Sweden and globally. In Sweden, between 8-10 percent of people over the age of 50 suffer from COPD, which corresponds to more than 400,000 people. Only 40 percent are known to Swedish healthcare, which shows a large number of unreported cases. The disease is considered the third most common cause of death globally, causing more than 3 million deaths per year. Aim: The aim was to describe patients' experience of living with chronic obstructive pulmonary disease (COPD). Method: This study is a literature review based on 10 scientific articles. To get answers to experiences, a qualitative method was chosen by Friberg. Results: The results revealed five themes: feelings of guilt over having caused the disease, feelings of shame and hopelessness about not being able to cope on their own, feelings of fear due to breathing difficulties, feelings of loneliness and feelings of hope despite limitations in life. Conclusion: The feeling of the disease created anxiety, frustration, hopelessness and fear in the patient. Life with COPD was described as fighting a war without weapons, in an ever-shrinking world and with loss of freedom. COPD contributed to suffering for the patients and gave them a reduced quality of life. The nurse is responsible for seeing these patients as a whole and conveying hope to make the patient experience health and well-being as well as reduce suffering in their illness.

Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelser av att leva med KOL samt identifiera eventuella faktorer som underlättar det dagliga livet. För att göra detta genomfördes en litteraturstudie där artiklar analyserades efter Carnevalis (1999) Dagligt Liv ↔ Funktionellt Hälsotillstånd-modell. Patienter upplever svårigheter, krav, i det dagliga livet relaterat till hygien, måltids-situationer och sociala situationer. Patienterna får anpassa sin aktivitetsnivå till sitt aktuella hälsotillstånd. Underlättande faktorer, inre resurser sprungna ur patienter-na själv och yttre resurser, hjälper till att balansera upp kraven i det dagliga livet. Genom att ytterligare stärka patientens inre och yttre resurser anses livskvaliteten hos KOL-patienten förbättras genom att högre nivåer av balans uppnås. / The aim of this study was to explore patients’ experiences of living with COPD and to identify factors to facilitate daily life. To do this a literature review was performed where articles were analysed through Carnevali’s (1999) Daily Life ↔ Functional Health status-model. Patients’ experience difficulties, demands, in daily life related to hygiene, meal-related situations and social situa-tions. Patients need to adapt their level of activity to their current health status. Facilitating factors, inner resources from the patient him/herself and outer resources helps to balance the demands in daily life. Strengthening the patients’ inner and outer resources is believed to increase the COPD patients’ quality of life through higher levels of balance.

Bakgrund: Digitala kontaktvägar har fått en framträdande roll inom primärvården. Genom digitala kontaktvägar ska individen stå i centrum och öka förmågan att hantera sin sjukdom. Egenvårdsråd är högt prioriterade för patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom och syftar till att minska symtom, förebygga exacerbationer, öka fysisk aktivitet, förhindra sjukdomsprogression och minskad dödlighet. Syftet: var att belysa vilka erfarenheter patienter med KOL har av egenvårdsråd genom en digitaliserad kontakt med vården. Utifrån litteraturöversiktens 14 kvalitativa artiklar framkom tre huvudkategorier: från fysiska till digitala kontaktvägar, erfarenheter av att möta distriktssköterskan på skärmen och digitala egenvårdsråd. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie med induktiv ansats. Resultat: Digitala egenvårdsråd ansågs vara ett användbart komplement, inte som en ersättning till fysiska besök hos distriktssköterskan. Konklusion: Den samlade kunskapen från föreliggande studie kan ligga till grund för att distriktssköterskor och verksamhetschefer inom primärvården får en bättre förståelse kring hur egenvårdsråd uppfattas av patienterna, i takt med att deras kunskaper och upplevelser förändras med den digitala utvecklingen. Det vetenskapliga underlaget är begränsat och framtida forskning bör fokusera på en större enkätundersökning för att kunna dra slutsatser av hur digitala egenvårdsråd påverkar patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom. / Backround: Digital contact path have gained a prominent role in primary care. Through digital contact path, the individual should be at the center of attention and increase the ability to manage their illness. Self-management is a high priority in COPD care and aims to reduce symptoms, prevent exacerbations, increase physical activity, prevent disease progression and reduce mortality. The aim: was to investigate COPD patients' experiences of self-management advice through digitally mediated care. Based on the literature review's 14 qualitative articles, three main categories emerged: from physical to digital contact paths, experiences of meeting the district nurse on the screen and digital self-management advice. Methods: The method used was a systematic literature review with an inductive approach. Results: Digital self-management advice was considered a useful supplement, but never a substitute for physical visits to the district nurse. Conclusion: The collected knowledge from the study could contribute to district nurses and operational managers within primary care gaining a better understanding of how patients perceive self-management advice, as their knowledge and experiences change with digital development. The scientific basis is limited, future research should focus on a larger survey to be able to draw conclusions about how digital self-management advice affects COPD patients.

Bakgrund Kronisk obstruktiv lungsjukdom är ett pågående folkhälsoproblem som främst drabbar personer som röker. Det finns även andra faktorer, som passiv rökning samt exponering för luftföroreningar, som kan öka risken att framskrida sjukdomen. Egenvård är mycket viktigt i detta tillstånd, eftersom det i nuläget inte finns något botemedel mot sjukdomen. Syfte Syftet är att belysa patienters upplevelse av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Metod Litteraturöversikt som baserades på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar från Cinahl och PubMed. Resultat Resultatet visade att KOL påverkar människor på olika sätt, både psykiskt och fysiskt. Patienterna kan uppleva trötthet och andnöd i vardagen. Sjukdomen kan orsaka känslor som skuld, skam och ensamhet, vilket har visat sig leda till isolering. Slutsats På grund av att KOL är en kronisk sjukdom som varar livet ut är det viktigt att behandlingen effektivt hanterar patientens symtom. Sjuksköterskans uppgift är att identifiera samt förstå patientens unika behov och skräddarsy behandlingen utifrån dennes behov. Sammantaget är vårdens kvalitet en nyckelfaktor som formar relationen mellan sjuksköterska och patient. / Background Chronic obstructive pulmonary disease is an ongoing public health issue primarily affecting individuals who smoke. There are other factors, such as passive smoking and exposure to air pollution, which can also increase the risk of developing the disease. Self-care is crucial in this condition as there is currently no cure for the disease. Aim The aim is to illuminate individuals’ experience of living with chronic obstructive pulmonary disease. Method A literature review based on ten qualitative studies from Cinahl and PubMed. Results The results showed that COPD affects people in various ways, both mentally and physically. Patients may experience fatigue and shortness of breath in their daily lives. The disease can trigger emotions such as guilt, shame, and loneliness, which has been found to lead to isolation. Conclusions Due to COPD being a chronic disease that lasts a lifetime, it is crucial for treatment to effectively manage the patient’s symptoms. The nurse’s responsibility is to identify and comprehend the patient’s unique needs and tailor the treatment accordingly. Overall, the quality of care is a key factor that shapes the relationship between the nurse and the patient.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom är en folkhälsosjukdom som drabbar miljontals människor och är det tredje vanligaste dödsorsaken i världen. För att kunna bemöta patienterna som drabbas av sjukdom krävs stort ansvar av sjukvården och främst sjuksköterskor som har en betydande roll av att främja hälsa och minska symtomlidande. Patienter behöver kontinuerlig uppföljning och utbildning kring sjukdomen för att kunna få en förståelse av innebörden samt utveckla egenvårdsåtgärder. Syfte: Syftet var att belysa individens upplevelser av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Metod: Litteraturöversikt som utgick från 13 kvalitativa originalartiklar. Resultat: I resultatet presenterades patientupplevelsen med hjälp av övergripande teman som: “fysiska utmaningar”, “psykologiska utmaningar hos patienter med KOL", “Självkänsla och Stigma”, “Acceptans och Hanteringsstrategier” samt “Förlust och begränsningar”.   Slutsats: Litteraturöversikten om kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) visar komplexa fysiska och psykologiska utmaningar. Fysiska hinder som trötthet och andnöd påverkar vardagslivet, medan psykologiska utmaningar som självkänsla och stigma kan leda till depression och social isolering. Vikten av socialt och psykologiskt stöd framhävs för att komplettera medicinsk vård och underlätta hanteringen av KOL:s påverkan på livskvaliteten. / Background: Chronic obstructive pulmonary disease is a public health ailment affecting millions of people and is the third leading cause of death worldwide. To effectively address patients affected by the disease, a significant responsibility falls on healthcare, particularly on nurses who play a crucial role in promoting health and alleviating symptoms. Patients require continuous monitoring and education about the disease to gain an understanding of its implications and develop self-care measures. Aim: The aim was to illustrate individuals' experiences of living with chronic obstructive pulmonary disease. Method: Literature review based on 13 qualitative original articles. Results: In the results, patient experiences were presented using overarching themes such as: “physical challenges”, “psychological challenges in COPD patients”, “Self-esteem and Stigma”, “Acceptance and Coping Strategies” and “Loss and Limitation”. Conclusions: The literature review on chronic obstructive pulmonary disease (COPD) highlights complex physical and psychological challenges. Physical barriers, such as fatigue and breathlessness, impact daily activities, while psychological challenges, including self-esteem and stigma, may lead to depression and social isolation. The importance of social and psychological support is emphasized to complement medical care and facilitate coping with the impact of COPD on quality of life.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom är ett vanligt folkhälsoproblem som orsakar hög dödlighet såväl nationell som internationell. Sjukdomen skapar en succesiv försämring i lungfunktionen som påverkar patienternas livs avseende värt. Syftet medstudien var att belysa patienters upplevelse av att leva med KOL, vilket besvaras med hjälp av en integrerande samanställning av kvalitativ forskning. Litteratursökningen genomfördes i databaserna Cinahl och Medline, vilket resulterade i nio artiklar som belyser ämnet och täcker studiens syfte. Sammanställningen av dessa artiklar skapade studiens resultat, och visar på den omfattande inverkan KOL har på patienternas tillvaro. Resultatet visar hur patienterna påverkas både fysisk och psykiskt, genom besvären av andnöd, hur de kämpar med att försöka sluta röka och framför allt den upplevda känslan av att ha självförvållat sitt sjukdomstillstånd. Avslutningsvis visar resultatet det behov av stöd, empati och information som återfinns hos patienterna för att på bästa möjliga vis kunna förstå sin sjukdom och kunna handskas med den. Genom att förstå dessa upplevelser kan samhället och sjukvården få en bättre förståelse för denna patientgrupp.

Introduction: There is a growing interest in how technology can be used in order to provide efficient healthcare. Aim: The aim is to explore perceptions on the use of home telemonitoring in patients with COPD.                                                                                                                             Method: Semi-structured individual interviews were carried out with eight women and five men who were part of a larger project aiming to develop and evaluate a telemonitoring system. Participants were interviewed after having used the system for two to four months. Interview transcripts were analysed with qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in the theme a transition towards increased control and security and the categories: facing enablers or barriers, increasing control over the disease, providing easy access to care and affecting technical confidence or concern. Participants expressed initial feelings of insecurity, both in practical aspects using the telemonitoring system as well as regarding their disease. The telemonitoring system could reinforce and confirm the participants´ feelings of their current state of health, and the practical management of the telemonitoring system became easier with time.     Conclusion: Telemonitoring can be a valuable complement to healthcare with the potential to contribute to equity in care. However, in order to improve further development and implementation of telemonitoring, several actions are needed such as improved patient education and the use of co-creation. Additional research is needed particularly in the design of user-friendly systems as well as tools to predict which patients are most likely to find the equipment useful as it may result in reduced costs and increased empowerment. / Introduktion: Intresset för hur teknologi kan användas för att erbjuda effektiv sjukvård ökar. Syfte: Syftet är att utforska KOL-patienters upplevelse av att använda ett webbaserat rapporteringssystem i hemmet. Metod: Semi-strukturerade individuella intervjuer med åtta kvinnor och fem män som deltog i ett större projekt med syfte att utveckla och utvärdera ett webbaserat rapporteringssystem. De intervjuades efter att ha använt systemet två till fyra månader. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i temat en övergång till ökad kontroll och trygghet samt kategorierna: möta möjligheter eller hinder, ökad kontroll över sjukdomen, skapar lättillgänglig vård samt påverkar teknisk självkänsla eller oro. Deltagarna uttryckte till en början osäkerhetskänslor, både vad gäller praktiska aspekter i användandet av rapporteringssystemet samt kring själva sjukdomen. Det webbaserade rapporteringssystemet kunde förstärka och bekräfta deltagarnas egna känsla av mående och det praktiska hanterandet av rapporteringssytemet blev lättare med tiden. Konklusion: Webbaserade rapporteringssystem kan vara ett värdefullt komplement till sjukvården med potential att bidra till jämlik vård. I syfte att förbättra fortsatt utveckling och implementering bör förbättrad patientinformation samt vikten av att ta med användarna i utformningen beaktas. Mer forskning behövs för att optimera användarvänlighet samt att identifiera de patienter som har bäst nytta av systemet då det kan ge hälsoekonomiska vinster och inte minst öka patienters delaktighet.