Syfte: Syftet med studien var att, utifrån vetenskaplig litteratur, beskriva hur patienter med KOL upplever att livskvaliteten påverkas av sjukdomen och hur sjuksköterskor kan bidra till att bibehålla livskvaliteten hos dessa patienter samt att beskriva artiklarnas kvalitet gällande deltagare och bortfall i undersökningsgruppen. Metod: Deskriptiv litteraturstudie. Artiklarna har sökts i databasen Medline och via manuella sökningar vilket resulterade i 13 artiklar. Resultat: Patienter med KOL beskriver att oro och ångest över de fysiska begränsningarna som kommer med sjukdomen kan ha en negativ inverkan på livskvaliteten. Genom att delta i fritidsaktiviteter samt att umgås med familj och vänner höjdes välmående och livskvaliteten. Trots att de flesta patienterna var påverkade av symtom, sjukdom och oförmåga att delta i aktiviteter ansåg sig de flesta ha en god livskvalitet. För sjuksköterskan är det viktigt att inge hopp, ge stöd och stärka patienternas hanteringsförmåga. En viktig del i sjuksköterskans roll är att lindra patienternas oro och ångest genom att visa en vänlig attityd och empati. Slutsats: Det är olika från person till person hur livskvaliteten påverkas. Att umgås med anhöriga och delta sociala aktiviteter främjar livskvaliteten. Vårdpersonal behöver mer utbildning i hur man ska stötta och hjälp patienterna till att bibiehålla livskvaliteten.

Bakgrund: KOL är en allvarlig sjukdom som successivt kan leda till döden. Den största riskfaktorn är rökning, men även annat kan orsaka KOL t.ex. inandning av skadliga ämnen. År 2015 dog 3,17 miljoner av KOL. Studier visar att vården av KOL-patienter idag främst handlar om prevention och rehabilitering. Sällan tas patienternas upplevelser och erfarenheter i akt.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka upplevelser och erfarenheter av KOL-patienter och hur det påverkar deras dagliga liv.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats som baserades på 11 vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Utvalda artiklar granskades utifrån SBU:s mall för kvalitetsgranskning. Metasyntes av icke strukturerad karaktär användes som metod för att analysera data. Resultat: Utifrån data som samlats in går det att urskilja att andningen är den centrala faktorn som påverkar patienternas dagliga liv. Andfåddheten för med sig andra konsekvenser. Sex teman identifierades: “Sjukdomsinsikt och förnekelse”, “Acceptans och hanteringsstrategier”, “Vård som en del av vardagen”, “Psykiskt lidande”, “Begränsningar och påverkan på det sociala livet och familjelivet” och “Hopp om framtiden”.Konklusion: Patienternas behov varierar mycket. Detta betyder att vården behöver vara enad och samarbeta för att bedriva en personcentrerad vård. Sjuksköterskans roll och bemötande är viktigt för det patientnära omvårdnadsarbetet och i rollen som kontaktperson för KOL-patienter. / Background: COPD is a grave illness which potentially leads to an early death. The greatest determinant is smoking, but there are other factors that can lead to COPD. Inhaling hazardous materials would be one example. In 2015, 3,17 million people worldwide died due to COPD. Studies show that the medical care for COPD-patients today is primarily focused on prevention and rehabilitation. Concern for the patient's own experiences are rare. Aim: The aim of this literature review was to examine the experiences of COPD-patients and the effects on their daily lives from the illness.Method: A literature review with a qualitative approach, based on 11 scientific articles. The databases used for the article searching were PubMed and CINAHL. Chosen articles were quality controlled by SBU’s model for quality reviewing. A non-structured meta synthesis was used for analysing data.Result: The data presented by the included articles all showed how the patients breathing ability is the central factor in their lived experiences. Breathlessness brought consequences. Six themes emerged: “Illness and Denial”, “Acceptance and Coping Strategies”, “Health Care as a part of Everyday Life”, “Mental Suffering” and “Hope for the Future”.Conclusion: The patients' health care needs varied considerably. This gives reason for the health care unit to be united in the work for person centered care. The nurse’s role and response to patients are important for the close to patient care and profession role as contact person for COPD patients.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en obotlig och progressiv sjukdom som uppstår på grund av skador på luftvägarna och kännetecknas av andfåddhet, hosta och sputumproduktion. Patienter som lever med KOL upplever trötthet, smärta, ångest, stress, svårigheter att utföra dagliga aktiviteter, utmaningar med rörlighet och begränsad arbetsförmåga. Dessa symtom kan få en betydande inverkan på livskvaliteten och leder till social isolering. Patienter med KOL utvecklar strategier för att anpassa sig till sjukdomen, kompensera för begränsningar och integrera egenvårdsaktiviteter för att hantera KOL i sin dagliga rutin. Syfte: Syftet är att sammanställa tidigare studier om patienters upplevelse av kronisk obstruktiv lungsjukdom och de copingstrategier de använder för att hantera såväl fysiska som psykiska besvär. Metod: Litteraturstudie som baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativa ansats. CINAHL och PubMed har använts som databaser för att samla in artiklar som granskades med hjälp av en SBU-modifierad granskningsmall, analyserad med innehållsanalys (inspiration av Forsberg & Wengström) och sedan sammanställd med inspiration av Polit och Beck. Resultat: Det visar sig att andfåddhet som uppstår vid KOL påverkar patienter på en mängd olika sätt. Tre huvudteman identifierades där upplevelsen samt copingstrategier delades in dvs. fysiska, psykiska och sociala aspekter. Konklusion: Patienter med svår kronisk obstruktiv lungsjukdom har haft omfattande erfarenhet av att hantera sin sjukdom och är bekanta med tekniker som har hjälpt dem att integrera sjukdomen och symtomen i sina liv. Sjuksköterskor kan sammanfoga patientkunskap med omvårdnadskunskap för att hjälpa patienter med svår kronisk obstruktiv lungsjukdom att uppnå deras maximala livskvalitet. / Background: Chronic Obstructive Pulmonary Disease (COPD) is an incurable and progressive disease that occurs due to respiratory tract damage and is characterized by breathlessness, cough and sputum production. Patients living with COPD experience fatigue, pain, anxiety, stress, difficulty in performing daily activities, mobility challenges and limited work ability. These symptoms can have a significant impact on quality of life and lead to social isolation. Patients with COPD develop strategies to adapt to the disease, compensate for limitations and integrate self-care activities to manage COPD in their daily routine. Aim: The aim is to compile previous studies on patients' experience of chronic obstructive pulmonary disease and the coping strategies they use to deal with both physical and mental disorders. Method: Literature study based on ten scientific articles with a qualitative approach. CINAHL and PubMed have been used as databases to collect articles that were then reviewed using an SBU-modified review template, analyzed by content analysis (inspiration by Forsberg & Wengström) and then compiled with inspiration from Polit and Beck. Result: It turns out that breathlessness that occurs in COPD affects patients in a variety of ways. Three main themes were identified where the experience and coping strategies were divided into i.e. physical, mental and social aspects. Conclusion: Patients with severe chronic obstructive pulmonary disease have had extensive experience of managing their disease and are familiar with techniques that have helped them integrate the illness and symptoms into their lives. Nurses can blend patient knowledge with nursing knowledge to assist patients with severe chronic obstructive pulmonary disease achieve their maximum quality of life.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en progressiv och obotlig sjukdom som påverkar andningsfunktionen och orsakar lidande. Sjukdomen medför ett stort behov av hälso- och sjukvård och leder till stora samhällskostnader. Vården skall utgå från ett personcentrerat förhållningssätt och i formen av multidisciplinära team med syfte att främja patientens förmåga att själv hantera sin sjukdom i den grad som är möjligt. Syftet med litteraturstudien var att undersöka patienters upplevelser av att leva med KOL. Metoden var en litteraturstudie med tio vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av en fem stegs-modell. Resultatet presenterades i fyra teman: Vardagen begränsas av KOL, Coping-strategier är viktiga för att hantera sjukdomen, Upplevelser av välmående vid KOL och Upplevelser av stödbehov. Slutsatsen är att KOL är en sjukdom som begränsar livet i stor utsträckning och leder till upplevelser av förlorad hälsa och välmående. För att hantera begränsningarna är det viktigt att använda coping-strategier. Sjukdomen medför också ett stort stödbehov som tillgodoses av närstående, sjukvården och samhället. / Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is a progressive and irreversible disease that affects the respiratory function and causes suffering. The disease contributes to a significant need of healthcare and constitutes a large cost to society. The care needs to come from a person-centered perspective and in the form of multidisciplinary team with the purpose of promoting the patient's ability to manage their disease as well as possible. The aim of this literature study was to examine the patients experiences of living with COPD. The method was a literature study with ten scientific articles who were analyzed with the help of a five step-model. The result is presented in four themes: Everyday life limited by COPD, Coping- strategies are important to manage the disease, Experiences of wellbeing with COPD and Experiences of support needs. The conclusion is that COPD is a disease which limits the daily life greatly and contributes to experiences of lost health and wellbeing. To manage the limitations, it is important to use coping-strategies. The disease also entails a great need of support which can be met by the relatives, the healthcare system and the community.

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom är en underdiagnostiserad sjukdom som drabbar allt fler individer. Sjukdomen förekommer främst bland rökare men även icke-rökare kan drabbas. De mest förekommande symtomen vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom är andfåddhet och andnöd. Symtomen påverkar varandra och kan ge upphov till en känsla av ångest hos patienterna. Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelsen av att leva med kroniskt obstruktiv lungsjukdom med fokus på ångestsymtom. Studien genomfördes som en litteraturstudie innehållande 13 kvalitativa och kvantitativa artiklar. Andningssvårigheter beskrevs som den största faktorn bakom ångest vilket i sin tur påverkade patientens fysiska och psykiska välmående. Ångest i kombination med ett begränsat andningsflöde bidrog till att patienterna upplevde en känsla av att kvävas. Andningen beskrevs som fruktansvärd och patienterna jämförde tillståndet som att andas genom ett sugrör. Många patienter avvaktade kontakt med sjukvård i hopp om att symtomen spontant skulle avta. När symtomen förvärrats och kontakt initierades ansågs sjukvårdskontakten ändå vara betydelsefull för patienterna. Studien kan bidra med viktig information vid vård av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Studien kan också ge värdefull information till den fortsatta forskningen kring sjukdomens symtom. / Chronic Obstructive Pulmonary disease is an underdiagnosed disease that today affects more and more individuals. The disease appears mainly with smokers but non-smokers can be affected too. The most occurring symptoms at chronic obstructive pulmonary disease are breathlessness and shortness of breath. The symptoms affect one another and can create a feeling of anxiety. The aim of the study was to illuminate the experience of living with chronic obstructive pulmonary disease with focus on the symptom anxiety. The study was conducted as a literature review containing 13 qualitative and quantitative articles. Difficulties to breathe were described as one of the biggest reasons behind anxiety which affected both the physical and psychological well-being of the patients. The limited airflow and symptoms of anxiety involved a feeling of one being suffocated. The breathing was described as a dreadful situation and the patients compared the condition to breathing through a straw. Many of the patients chose to postpone the contact with medical care thinking that the symptoms would moderate. When the symptoms accelerated medical care yet seemed important for the patients. The study can contribute with meaningful information to the care of patients with chronic obstructive pulmonary disease. The study can also give valuable input to further research studies, especially on patients’ view on health related quality of life related to the symptoms of the disease.

Bakgrunden till studien bygger på ett samarbete mellan sjukgymnastprogrammet på Mälardalens högskola och ett sjukhus i Sörmlands läns landsting. Syftet var att utvärdera om behandling bestående av fyra veckors KOL-skola haft effekt på patienternas hälsa, välbefinnande och fysiska kapacitet. KOL-skolan bestod utav fyra tillfällen under vilka olika vårdprofessioner gav patienterna information om bl.a. symptompåverkan, känslomässiga upplevelser och vikten av fysisk aktivitet. Det var tio patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) i stadium två till fyra som deltog i interventionen. Utvärderingsinstrument som användes var The St George’s Respiratory Questionnaire och sex minuters gångtest. Resultaten visade att ingen signifikant skillnad i enkäten eller sex minuters gångtest förelåg efter intervention för gruppen. Tidigare forskning har visat att de psykosociala faktorerna har en stor inverkan på patienter med KOL och deras välbefinnande. Författarna anser därför att framtida forskning och verksamhetsutveckling bör utforma behandlingsstrategier för patienter med KOL utifrån den biopsykosociala modellen. / The background of this study is based on a cooperation between the physiotherapy program at Mälardalen University and a hospital in the county of Södermanland. The aim of the study was to evaluate whether a four week treatment of COPD-school have had an impact on patient health, well being and physical capacity. The COPD-school consisted of four occasions in which different health care professionals gave patients information on subjects including; symptom impact, emotional experiences and the importance of physical activity. There were ten patients with chronic obstructive pulmonary disease (COPD) in stage two to four who participated in the intervention. The instruments for evaluation that were used were The St. George's Respiratory Questionnaire and six minute walk test. The results showed no significant difference in the survey or six minute walk test for the group after the intervention. Previous research has shown that psychosocial factors have a profound effect on patients with COPD and their wellbeing. The authors therefore believe that future research should focus on designing treatment for patients with COPD based on the biopsychosocial model.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en världsomfattande sjukdom. År 2012 dog mer än tre miljoner människor världen över till följd av sjukdomen. Av de dödsfall som sker till följd av sjukdomen, sker 90 % i låg- och medelinkomstländer. Den huvudsakliga orsaken till att sjukdomen utvecklas är rökning. Sjukdomen kan leda till b.la. depression, utmattning, ångest och smärta. Sjuksköterskans arbete innefattar att tillgodose basala och specifika omvårdnadsbehov. KASAM (känslan av sammanhang) består av tre dimensioner begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Alla dessa bidrar till en känsla av sammanhang. Syfte: Att beskriva upplevelsen av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Metod: Litteraturöversikten genomfördes med hjälp av 11 kvalitativa artiklar. Artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Fem teman framkom, Upplevd andfåddhet, Upplevd påverkan av aktivitetsförmågan, Upplevd ensamhet och social isolering, Upplevd meningslöshet och suicidala tankar och Upplevd kontroll. KOL är en svår sjukdom som involverar många olika negativa känslor. Rädsla, panik, ångest och depression var förekommande. Slutsatser: KOL är en sjukdom som innefattar många negativa känslor och medför problem som påverkar hela livet i stor utsträckning. De som är drabbade av KOL kunde ha en låg känsla av sammanhang. Dessa fynd ger sjuksköterskan en viktig insikt i de upplevelser vårdtagarna upplever i sin sjukdom. / Background: COPD is a worldwide disease. Year 2012 more than three million people died as a result of the disease worldwide. Of the deaths that occur as a result of the disease, 90 % occur in low- and middle-wealth countries. The main cause of the illness is smoking. The disease can lead to for instance depression, fatigue, anxiety and pain. The nurse profession involves satisfying basic and specific nursing needs. SOC (sense of coherence) is comprised of three dimensions of comprehensibility, manageability and meaningfulness. All these contribute to a sense of coherence. Aim: To describe the experience of living with chronic obstructive pulmonary disease (COPD) Method: Literature review was conducted using 11 qualitative articles. The articles were analysed with Friberg´s five-stage model. Results: Five themes emerged, Perceived breathlessness, Perceived loneliness and social isolation, Perceived meaninglessness and suicidal thoughts and Perceived control. These themes indicate that COPD is a difficult disease involving many different negative emotions. Fear, panic, anxiety and depression were frequent. Conclusion: COPD is a disease involving many negative feelings and poses problems that effects the entire life extensively. Those who are afflicted with COPD could have a low sense of coherence. These findings give nurses an important insight into the experiences patients have in their illness.

Bakgrund: Patienter med kronisk obstruktiv sjukdom (KOL) som behandlas med Non-invasiv ventilation (NIV) har risk för trycksår och malnutrition. Observation och övervakning av patienterna är viktigt för att kunna följa behandlingsförloppet och tidigt upptäcka en eventuell försämring samt förebygga komplikationer. Dokumentation av given omvårdnad måste kunna följas för att utvärdera och säkerställa kraven på en god och säker vård. Syfte: Syftet med studien var att granska omvårdnadsdokumentationen för patienter med KOL som behandlats med NIV på en medicinsk akutvårdsavdelning. Metod: Studien genomfördes som en retrospektiv systematisk journalgranskning i 75 journaler med en granskningsmall. Resultat: Omvårdnadsprocessens steg fanns inte dokumenterad i sin fullständighet för trycksår eller nutrition i någon journal. Dokumentationen av omvårdnadsprocessen för trycksår var oberoende av antal vårddygn, kön och ålder men beroende av antal dygn med NIV.  För nutrition var dokumentationen av omvårdnadsprocessen beroende av antal NIV- och vårddygn men oberoende av kön och ålder. Dokumentationen för omvårdnad och behandling med NIV var utspridd i journalen under olika rubriker. Slutsats: Studiens resultat visade att det fanns brister i omvårdnadsdokumentationen.

Bakgrund: Antal personer som lider av Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) ökar både i Sverige och i världen. KOL beskrivs som en kronisk, progressiv sjukdom som orsakar en betydande känsla av ohälsa och leder till lidande. Luftflödeshinder med andnöd till följd är de vanligaste besvären, vilka är individuella och varierar från dag till dag. Sjukdomens besvär varierar i svårighetsgrad mellan olika individer men även förutsättningarna att hantera dem. Därmed finns det i vårdandet ett stort krav på kompetens hos sjuksköterskan. Syfte: Syftet var att belysa olika strategier som personer med KOL använder i hemmiljön för att hantera det dagliga livet. Metod: Allmän litteraturöversikt med kvalitativ design. Resultat: Strategier som används i hemmiljön av personer med KOL belystes i fyra kategorier: Kunskap och känsla av kontroll, anpassning av aktivitetsnivå, stöd och livsstilsförändringar. Slutsats: Vanliga strategier hos personer med KOL för att hantera det dagliga livet var att anpassa sin aktivitetsnivå till sin fysiska kapacitet, fördjupa sin kunskap om sjukdomen samt att se personer i sin omgivning som emotionellt och praktiskt stöd. Livsstilsförändringar kan medföra ökat välbefinnande. Forskning i framtiden behöver fokusera på hur patienters egenvårdsförmåga och autonomi kan stärkas. / Background: The number of people suffering from chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is increasing both in Sweden and in the world. COPD is described as a chronic, progressive disease that causes a significant sense of illness and leads to suffering. Restricted airflow with shortness of breath are the most common problems, which are individual and vary from day to day. The disease severity and ways to cope, varies between individuals. The demand is high regarding the competence among nurses in the nursing care. Aim: The aim was to highlight different strategies that people with COPD use at home to manage their day-to-day life. Method: General literature overview with qualitative design. Results: Strategies used in the home environment of people with COPD were presented in four categories: Knowledge and sense of control, adaptation of activity level, support and lifestyle changes. Conclusion: Common strategies for people with COPD to manage daily life were to adjust their activity level to their physical capacity, to expand their knowledge of the disease and to see people in their environment as emotional and practical support. Lifestyle changes can lead to increased well-being. Future research needs to focus on how patients' self-efficacy and autonomy can be strengthened.

Bakgrund: Sjukdomen KOL kan orsaka begränsningar i det dagliga livet för varje enskild individ. Primärvården är en viktig aktör i omhändertagandet av patienter, där omvårdnaden vid KOL är av stor vikt för patienters hälsa. Syfte: Att beskriva distriktsköterskors/sjuksköterskors erfarenheter av att handha patienter med KOL i primärvården Metod: Intervjustudie av kvalitativ design. Åtta individuella intervjuer med distriktssköterskor/sjuksköterskor inom astma/KOL genomfördes. Data analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Distriktssköterskors/sjuksköterskors beskrivningar av erfarenheter av att handha patienter med KOL i primärvården resulterade i tre kategorier: ”Att samverka med andra professioner”, ”Att stödja egenvården” och ”Att möta hinder i arbetet på astma/KOL mottagningen”. Åtta underkategorier framkom: Viktigt att inte känna sig ensam, Olika tillgänglighet till olika professioner, Att stödja patienten till ökad kunskap och förståelse kring sin sjukdom, Att stödja patienten till rökavvänjning, Avståndet har betydelse, Tiden räcker inte till, Många saknar en överskådlig individuell behandlingsplan och Brister i kommunikationen. Konklusion: Distriktssköterskan/sjuksköterskan har en samordnande roll på astma/KOL mottagning i primärvården där interprofessionell samverkan beskrivs som en viktig förutsättning för god omvårdnad. Distriktssköterskan/sjuksköterskan har en betydelsefull roll i omvårdnaden i att stödja patienter med KOL till ökad kunskap och förståelse kring sin sjukdom. / Background: The disease COPD can cause limitations in the daily life of each individual. Primary care plays an important role in the caring of patients, where nursing at COPD is of great importance for patients' health Aim: To describe district nurses / nurses' experiences of managing patients with COPD in primary care Method: Interview study of qualitative design. Eight individual interviews with district nurses / nurses in asthma / COPD were conducted. Data was analyzed using a qualitative content analysis with an inductive approach. Results: District nurses / nurses' descriptions of experiences of managing patients with COPD in primary care resulted in three categories: “Collaborating with other professions”, “Supporting self-care” and “Facing barriers with work at asthma / COPD reception”. Eight subcategories emerged: Important not to feel alone, Different accessibility to different professions, Supporting the patient for increased knowledge and understanding of their illness, Supporting the patient for smoking cessation, Distance is important, Time is insufficient, Many lack a clear individual treatment plan and deficiencies in communication. Conclusion: The district nurse / nurse has a coordinating role on asthma / COPD in primary care where interprofessional collaboration is described as an important prerequisite for good nursing. The district nurse / nurse has a significant role in nursing while supporting patients with COPD to increase knowledge and understanding of their illness.