This dissertation addresses two important issues in the literature estimating the Value of a Statistical Life. The first issue is the potential endogeneity bias in cross-section hedonic wage models. The second issue is the transferability of the VSL between different policy contexts. To address the first issue, we estimate cross-section and panel hedonic wage models to identify the bias due to the time-invariant worker heterogeneity. We also consider potential endogeneity bias due to measurement error associated with risk variable, time-variant worker heterogeneity and simultaneity between wage and risk in panel models. We obtain labor market data from the 1996 Survey of Income and Program Participation panel, and occupational fatal risk data from Scotton (2000). We find that the cross-section hedonic wage model is significantly biased upward due to unobserved time-invariant worker heterogeneity, but not from time-variant worker heterogeneity or simultaneity between wage and risk. Our results are sensitive to the inclusion of industry variables, but not sensitive to the sample of workers used in estimation. To address the second issue, we examine whether or not workers and firms differentiate heterogeneous risks to determine the risk-wage compensation levels. We focus on two very different fatal risks in terms of the degree of workers’ control over the risk and the degree of dread associated with risk: violent assaults and risks related to non-violent events. We use occupational drivers to mitigate potential unobserved heterogeneity of job characteristics and measurement error associated with risk variables. The labor market data comes from the basic CPS, and the occupation-geographic specific risk rates for each cause of death are created from the non-public Census of Fatal Occupational Injuries. We find that occupational drivers require larger compensation to accept a marginal increase of violent risk as compared to non-violent risk. This is true for both fatal and non-fatal risks. Our results are quite robust. This study suggests that current direct use of VSL obtained from hedonic wage studies in benefit estimation of various governmental programs should be reconsidered.

Introduktion: Yrkesförare som grupp uppvisar hög prevalens av kardiovaskulära sjukdomar och muskuloskeletala besvär. Yrkets ogynnsamma arbetsförhållanden leder ofta till ohälsosamma levnadsvanor och få förare når upp till rekommendationerna för fysisk aktivitet. Trots yrkesgruppens låga hälsostatus är forskningsfältet förhållandevis outforskat, i synnerhet inom området för muskuloskeletal hälsa och fysisk aktivitet.  Syfte: Denna scoping review syftar till att beskriva vilka hälsofrämjande interventioner som studerats för att förbättra yrkesförares hälsa, med specifikt fokus på åtgärder för fysisk aktivitet. Metod: I detta arbete användes SBU:s metodbok och PRISMA för att följa de riktlinjer som finns för systematiska litteraturöversikter. Artikelsökning gjordes i databaserna PubMed och Web of Science under våren 2024. Kvalitetsgranskning gjordes enligt granskningsmallar från SBU. Resultat: Sex studier inkluderades i denna scoping review. Interventioner av livsstilsförändring, styrketräning och utbildning i fysisk aktivitet kunde alla bidra till ökad fysiska aktivitet. Styrketräning, utbildning i fysisk aktivitet, raster och stretching kunde minska muskuloskeletala besvär. Effekter på kost, sömn, antropometriska mått, kardiovaskulära hälsomarkörer och self-efficacy visade varierade resultat. Konklusion: Trots stora variationer på interventionerna fick de flesta av studierna positiva resultat på förbättrad hälsa eller hälsofrämjande beteenden i någon form, vilket visar på en bredd av möjligheter inför framtida interventioner och åtgärder. Fysisk aktivitet, som är en av hörnstenarna för kardiovaskulär och muskuloskeletal hälsa, behöver finnas med som komponent i det hälsofrämjande arbetet och där har fysioterapeuter med sin kompetens en viktig roll. Framtida forskningsprojekt behöver titta på fler potentiella åtgärder och hitta möjligheter att kringgå de utmaningar som föreligger i branschen för att bättre kunna möta yrkesgruppens behov av hälsofrämjande insatser.