<p>Background: Triage is the sorting of patients according to the severity of medical assessment. Triage has a long history of use in Anglo-Saxon countries but is a fairly new method in Sweden. Researchers have described the Manchester triage group method (MTS) and a literature review of the concept; working contentment and competence focusing on triage. Aim: The ambition with this study was to describe a number of triage nurses working conditions. The research questions were; working with MTS- does it bring work contentment? What kind of competence is needed? Method: Data was collected from 74 triage nurses by a questionnaire containing 37 questions and two questions provided the nurses the opportunities to describe their triage experiences. Findings: The nurses found their job interesting and stimulating, but some reported unsatisfactory work environment due to lack of education, competence, support and high work load. The informants ask for more education; to solve and discuss patient scenarios and to participate in the developing of MTS. Sixty-three percent thought MTS was a difficult method with some disadvantages. The majority found triage to be a nurse task.</p>

Background: Triage is the sorting of patients according to the severity of medical assessment. Triage has a long history of use in Anglo-Saxon countries but is a fairly new method in Sweden. Researchers have described the Manchester triage group method (MTS) and a literature review of the concept; working contentment and competence focusing on triage. Aim: The ambition with this study was to describe a number of triage nurses working conditions. The research questions were; working with MTS- does it bring work contentment? What kind of competence is needed? Method: Data was collected from 74 triage nurses by a questionnaire containing 37 questions and two questions provided the nurses the opportunities to describe their triage experiences. Findings: The nurses found their job interesting and stimulating, but some reported unsatisfactory work environment due to lack of education, competence, support and high work load. The informants ask for more education; to solve and discuss patient scenarios and to participate in the developing of MTS. Sixty-three percent thought MTS was a difficult method with some disadvantages. The majority found triage to be a nurse task.

Diss. (sammanfattning) Örebro : Örebro universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Bakgrund: Akut sjuka/skadade personer känner ofta att de tappar kontroll över sin kropp och situation, dessa känslor kan förvärras i en okänd miljö och kan i samband med brist på information vara överväldigande. Den första patienten ofta kommer i kontakt vid en akut situation är sjuksköterskan. I detta skede behöver den akut sjuka/skadade lämna över ansvaret till hälso- och sjukvården. Sjuksköterskan ska då med sin omvårdnadsvetenskapliga- och medicinska kunskap med hjälp av bedömningsverktyget triage, kategorisera och prioritera patienten utifrån dennes symtom och anamnes. Triage används brett i världen just för detta ändamål men är för många okänt både varför och hur det används.    Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av triageprocessen.  Metod: Metoden var en litteraturöversikt som baserades på kvalitativa samt kvantitativa vetenskapliga artiklar gällande det valda syftet. Sökningarna gjordes på de bibliografiska sökmotorerna Cinahl complete och PubMed. Artiklarna granskades och analyserades med hjälp av Friberg (2017).  Resultat: Litteraturöversikten resulterade i 10 stycken artiklar med fyra teman: Väntetid, Bemötande, Information &amp; Miljö Slutsats: De sjuksköterskor som utför triage sågs ofta som kunniga inom sitt område men patienter saknade informationsutdelning både kring väntetid och triage. Patienterna saknade även ett mer holistiskt bemötande där sjuksköterskor fokuserade mer på det psykiska måendet utöver det medicinska. / Background:  Acutely ill / injured people often feel that they are losing control of their body and the situation, these feelings can be intensified in an unfamiliar environment. And can be overwhelming in the absence of information. The first encounter is often with a nurse. At this stage, the acutely ill/injured person needs to hand over the responsibility to the healthcare service. The nurse must then use their nursing- and medical knowledge with the help of triage, categorizes and prioritizes the patient based on the patient´s symptoms and anamnesis. Triage is used a lot all over the world but is for many unknown, both how it works and why it´s used. Aim: The aim was to describe patients' experiences of the triage process Method: The method was a literature review based on qualitative and quantitative scientific articles regarding the chosen purpose. The searching was made on the bibliographic search engines Cinahl complete and PubMed. The articles were reviewed and analyzed with the help of Friberg (2017)  Results: The literature review resulted in Four themes: Wait time, treatment, information &amp; environment  Conclusion: The nurses who performed triage was often seen as knowledgeable in their field, but the patients lack information on both waiting time and triage. The patients also wished for a more holistic approach where nurses focused more on the mental state in addition to the medical one.

Elderly patients make up a disproportionately high proportion of emergency department visits and represent a high-risk sub group for urosepsis. As a component of the geriatric syndrome, acutely ill patients will often present to triage lacking the cardinal signs and symptoms of infection. Further research is necessary to describe geriatric urosepsis and provide a foundation for education for emergency department providers and triage staff. A retrospective, descriptive approach was utilized to examine geriatric patients age 50 years and over who presented to the emergency department with clinically validated urinary tract infection and sepsis. Geriatric age sub-groups as well as discharge mortality was used to compare the clinical and demographic features present with advancing age and urosepsis. Patients meeting urosepsis diagnosis criteria between June 2005 and June 2010 at a community hospital were queried and 270 of these met inclusion criteria. A significant difference in means between younger geriatric age groups (50-64 years) versus older groups (65-74, 75-84, and 85 and over) was observed with regard to presenting symptoms of acute change in mental status, dysuria, chills/ rigors, and nausea/ vomiting. Clinical variables also varied between age groups to include platelets, neutrophils, blood urea nitrogen, initial triage temperature, triage heart rate, highest obtained emergency department temperature and heart rate. On average there also existed significant difference in age, hospital length of stay, body mass index, blood urea nitrogen, creatinine, albumin, triage temperature, and highest temperature.

No description available.

Bakgrund: Triage är numera en viktig del i den moderna sjukvården och innebär prioritering och sortering av patienter. Triagebedömningen utförs oftast av en triagesjuksköterska och då med hjälp av en triageskala som till stor del är avgörande för hur länge patienten bedöms kunna vänta på läkarbedömning. I Sverige är den mest frekvent använda triageskalan RETTS. Dock har studier visat på olikheter i triagenivåer och att triagebedömningen skulle påverkas av triagesjuksköterskans erfarenhet. Syfte: Syftet var att undersöka om det i triagebedömningar på akutmottagning fanns skillnader som berodde på triagesjuksköterskans kliniska erfarenhet sett utifrån triagenivå och ESS-algoritm vid användandet av triageskalan RETTS. Metod: Studien hade en kvantitativ metod och en sekundäranalys av rådata från 2014 genomfördes. Rådatan bestod av enkäter utformade som patientfall vilka hade fyllts i av triagesjuksköterskor från två akutmottagningar i södra Sverige. Dataanalysen gjordes med deskriptiv analys samt med jämförande statistik, Chi2-test. Resultat: Resultaten redovisades utifrån triagenivå, ESS-algoritm samt kommentarer. Skillnaderna mellan de olika erfarenheterna presenterades i tre olika erfarenhetskategorier. I resultatet framkom att det fanns skillnader i triagenivå, ESS-algoritm samt antal kommentarer. Enbart i en analys förekom en signifikant skillnad mellan de olika erfarenhetsgrupperna.   Slutsats: Resultatet visade på skillnader i triagenivåer och ESS-algoritmer men däremot visade inte resultatet i tillräckligt hög utsträckning vad dessa berodde på. Då skillnader i triagebedömningen utgör en patientsäkerhetsrisk samt ökar kostnaden för vården behövs vidare forskning för att försöka ta reda på anledningen till skillnaderna. / Background: Triage has now become an important part of modern health care and involves prioritizing and sorting of patients. It is usually performed by a nurse and with the help of a triage scale. The triage scale is critical for how long the patient can wait to see the doctor. In Sweden the most common triage scale is RETTS. However, studies have shown differences in the triage level and that the triage assessment could be affected by the experience of the triage nurse. Aim: The aim of the study was to investigate if there were any differences in the triage assessment at emergency departments depending on the clinical experience of the triage nurse in reference to the triage level and ESS-algorithm when using the triage scale RETTS. Method: A quantitative study and a secondary analysis was carried out based on data from 2014. The collection of the data has been carried out in two different emergency departments in the South of Sweden through written patient scenarios. Data were analyzed with descriptive statistics and The Chi-square Test. Result: The results was shown in the categories triage level, ESS-algorithm and comments. The differences between experiences was displayed in three different categories. The result showed differences in triage levels, ESS-algorithms and in the number of comments. However, only in one analysis was there a significant difference between the different groups of experiences. Conclusion: The result has shown that there were differences in the triage levels and ESS-algorithms but the result has not sufficiently given an explanation as to why these differences occur. As the differences in the triage assessments constitutes a risk for the patients and increases costs for the health care further research need to be done to try to find out the reason for the differences.

<p>Triage är ett relativt nytt begrepp inom svensk akutsjukvård och</p><p>det är först under senare år som användandet brett ut sig över</p><p>landets akutmottagningar. Internationellt sett har utvecklingen</p><p>gått snabbare och bland annat Kanada och Australien har ett väl</p><p>etablerat triagesystem. Triage används för att prioritera sökande</p><p>patienters turordning och ett effektivt triagesystem visar på</p><p>många fördelar. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska förtur ges</p><p>till de patienter som är i störst behov av vård. Att fatta beslut om</p><p>en patients triagenivå kan vara en svår uppgift för</p><p>sjuksköterskan. Syftet med litteraturstudien var att undersöka</p><p>vilka faktorer som påverkar sjuksköterskan i beslutsfattandet om</p><p>patientens triagenivå på akutmottagning. Studien utfördes som</p><p>en litteraturöversikt och 13 vetenskapliga artiklar granskades</p><p>och bearbetades. Resultatet visar att triageprocessen är komplex</p><p>och dynamisk. Beslutsfattandet påverkas av sjuksköterskans</p><p>färdighet, sjuksköterskans personliga egenskaper samt</p><p>sjuksköterskans yttre förutsättningar. Erfarenhet och</p><p>kommunikativ förmåga är grundläggande faktorer vid</p><p>beslutsfattandet av triagenivå. Svårigheten att fatta enhetliga</p><p>triagebeslut beror delvis på att bedömningen sker av olika</p><p>sjuksköterskor med varierande förmågor och egenskaper.</p><p>Svårigheten att fatta korrekta och enhetliga triagebeslut visar på</p><p>ett behov av mer forskning och utbildning inom ämnet.</p>

<p>I dagsläget finns inget enhetligt prioriteringssystem för att möta det ökade patientflödet till akutmottagningar. Ordet triage står för en snabb förstahandsbedöming av medicinskt sjuka, vilket innebär att den med störst behov tas omhand först. Triagesystem har utvecklats genom växande behov av struktur och mindre individuella variationer i den medicinska bedömningen. Studien genomfördes som en litteraturstudie med syfte att belysa triageverksamheten på akutmottagningar ur ett omvårdnadsperspektiv. Faktorer som visade sig ha betydelse när sjuksköterskan fattade beslut angående prioritering var kunskap, erfarenhet, samt intuition. Hur och vem som gör triageringen skiljer sig mellan akutmottagningarna i Sverige. Patienternas kunskaper var bristfälliga angående hur arbetet organiserades på akutmottagningen. Ett bra bemötande från personalen visade sig ha stor betydelse för patienten. De önskade att bli mer informerade om väntetider samt vilka rutiner som tillämpades. Fortsatt forskning behövs för att utreda de faktorer som har betydelse då sjuksköterskan gör sina bedömningar.</p>

Triage är ett relativt nytt begrepp inom svensk akutsjukvård och det är först under senare år som användandet brett ut sig över landets akutmottagningar. Internationellt sett har utvecklingen gått snabbare och bland annat Kanada och Australien har ett väl etablerat triagesystem. Triage används för att prioritera sökande patienters turordning och ett effektivt triagesystem visar på många fördelar. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska förtur ges till de patienter som är i störst behov av vård. Att fatta beslut om en patients triagenivå kan vara en svår uppgift för sjuksköterskan. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskan i beslutsfattandet om patientens triagenivå på akutmottagning. Studien utfördes som en litteraturöversikt och 13 vetenskapliga artiklar granskades och bearbetades. Resultatet visar att triageprocessen är komplex och dynamisk. Beslutsfattandet påverkas av sjuksköterskans färdighet, sjuksköterskans personliga egenskaper samt sjuksköterskans yttre förutsättningar. Erfarenhet och kommunikativ förmåga är grundläggande faktorer vid beslutsfattandet av triagenivå. Svårigheten att fatta enhetliga triagebeslut beror delvis på att bedömningen sker av olika sjuksköterskor med varierande förmågor och egenskaper. Svårigheten att fatta korrekta och enhetliga triagebeslut visar på ett behov av mer forskning och utbildning inom ämnet.