Jag har i min undersökning inriktat mig på konsten utanför konsthistorieskrivningen.De verk jag har valt att studera är tre offentliga skulpturer placerade iEslöv- Leda och svanen, Prima Veraoch Morgon. Dessa verk är valda då dealla kom till staden under 1950-talet och inget av dem är gjort i denmodernistiska tradition som konsthistorien berättar om för tiden. På detta sättfår jag även möjlighet att uppmärksamma konst i en liten stad som annars intebrukar ges så mycket plats. Även om motiven har klara likheter och går att seur ett genusperspektiv, då de alla föreställer unga nakna kvinnor, är varkengenus eller motiven i sig något jag fokuserar på i min undersökning. Jag har velat se på vilket sätt den konst jag har undersökt skiljer sig frånden konst konsthistorien berättar om vid den här tiden.  De undersökta verken följer en mer klassiskbildtradition av föreställande motiv medan konsthistoriska översiktsverk vidden här tiden fokuserat mycket på abstrakta uttryckssätt, stränga geometriskaformer, nya material och skulpturer som utmanar betraktarens upplevelse avrummet. I konsthistorisk mening kan de verk jag har undersökt kanske inteklassas som moderna, men att de därmed inte skulle vara intressanta uttryck försin tid är fel och därmed borde även dessa verk nämnas i konsthistoriskaöversiktsverk.Samtiden verkar ha uppskattat dessa skulpturer, även om en av dem – Leda och svanen av Helge Högbom, väcktedebatt i stadsfullmäktige när den skulle köpas in. Det fanns de som ansåg attstaden inte hade råd med sådan utsmyckning och att om man tvunget skulle ha enskulptur fick det vara en som var mer tilltalande än den här. Prima Vera av Michele Paszyn har blivitmer omtalad de senaste åren än när hon kom till Eslöv men hon ansågs både dåoch nu som en av stadens förnämsta offentliga skulpturer. Morgon av Nils Möllerberg skänktes till staden av Sparbanken ochdet ansågs som en mycket fin gåva till det nya modernistiska medborgarhuset.Placeringen är en viktig del när det kommer till offentliga verk och därförnågot jag undersökt närmare hos dessa tre skulpturer. Leda och svanen köptes in specifikt för den plantering hon står i,man ville skapa en centralpunkt. Hennes närvaro gör att planteringen blir tillen fast plats och inte bara en yta som blev över mellan husen. Prima Vera ställdes från början i enrelativt undanskymd plantering bredvid kyrkan, men på grund av flerastöldförsök flyttades hon till en mer synlig plats framför gamla rådhuset 2011.Morgon står bredvid eldstaden imedborgarhuset. Det är en olycklig placering då man där inte har möjlighet attgå runt verket vilket gör att man missar ryggtavlan. Konstnären Möllerberg ärkänd för sina vackert skulpterade ryggar och just denna skymda rygg är särskiltintressant då man där tydligt ser att kvinnan knäpper sin Bh vilket förklararnamnet på skulpturen. Som utgångspunkt för min uppsats har jag använt Maria Görts avhandling Det sköna i verklighetens värld då hondär visar upp det glapp som finns mellan konsthistorien och konsten som inspireratmig i min undersökning.

Jag har i min undersökning uppmärksammat den dolda konsten som alltid finns tillgänglig i vårt allmänna stadsrum. Utifrån tre platsbestämda offentliga konstverk behandlar denna uppsats frågeställningen, Hur används stadens offentliga konst av barn och unga i tre bostadsområden? Syftet med uppsatsen är att genom fältstudier undersöka hur konstverk i bostadsområden används av de barn och unga som bor där. De konstverk uppsatsen ställer i centrum har skilda egenskaper, tillkomst syften och estetiska utseenden. De är alla belägna i Stockholms ytterområden. Konstverken är exempel på de tre paradigm konstteoretikern Miwon Kwon delar in den offentliga konsten i. Uppsatsen ställer den offentliga konstens tänkta sätt att fungera enligt Kwon, mot den faktiska användningen jag observerat att undersökningens konstverk har fått av barn och unga. Barn och ungas sätt att använda konsten kan vara en ingång till att arbeta med offentlig konst i skolan. I uppsatsens slutdiskussion resonerar jag om hur man kan arbeta med den offentliga konsten som en betydelsefull och angelägen del i bildundervisningen. Jag ser mitt gestaltande arbete som ett komplement till uppsatsen, en aktiv process där jag arbetat med några av de frågor som uppkommit under undersökningens gång. Som en första kommentar till mitt ämne tecknade jag duvor. Jag funderade över vilka som använder den offentliga konsten och kom att tänka på alla de gånger jag sett bronsskulpturer användas av duvor. Bronsskulpturer var det jag främst förknippade med offentligkonst men under arbetets gång kom offentligkonst att bli mycket mer och jag övergav med tiden duvorna. Jag började istället arbeta med en stor illustration av en futuristisk lekplats. Under arbetet med illustrationen funderade jag över vilka platser i staden som barn använder och varför. Illustrationen blev sedermera bakgrunden till den figurativa, futuristiska modellen av en lekplats/stadsdel jag skapade. Jag arbetade med tredimensionella objekt i form av tre små hus i olika material. Husen är en förlängning av illustrationen och de är tänkta att fungera som lekstugor i staden. Min gestaltning kan ses som ett litet samhälle som fortsätter ut från väggen och tavlan och ut i rummet. / BI/Konst

Is it possible to convey spirituality through art and material culture? Is it possible to renew art within the traditional church so that it appeals and is understandable for the modern man? These are the fundamental questions of my master´s work, which has it´s starting point in a public commission for an artistic contribution to the new Pentecostal church in Kalmar. The work also addresses the question whether there is a need for symbolism, art and sacred objects also within the Pentecostal movement, a traditionally strong image hosting environment. If so, how is it possible to bring this in to the church without completely breaking with the tradition and ideology of the movement? I want to communicate the Christian message in a renewed way, and in this particular project also highlight the importance of using images also within the Pentecostal movement. The essence of this project is:  How to communicate spiritually through material culture  How to bring in a new tool of communication in to the Pentecostal movement. A visual tool that communicates in another dimension than what verbal tools does, touching other senses  How to tell the essence of the Christian message in a renewed that still relates to the history and tradition of the Pentecostal movement  How to include these aspects when creating something to the congregation in Kalmar

Städer använder sig idag av offentlig konst som del i sin marknadsföring i strävan efter att väcka uppmärksamhet vilket i sin tur ska gynna staden på en rad sätt, däribland skapa tillväxt. En annan viktig aspekt i den offentliga konsten är att den också kan kopplas ihop med de värderingar och normer som finns i det samhälle den befinner sig i, då den är en del i den rådande samhällstrukturen. Det som varit avsikten med undersökningen är att urskilja de normer och värderingar som kan spåras till de utvalda skulpturerna som undersökningen baseras på vad gäller könsrepresentationen. Genom en uppdelning av samtida figurativa skulpturer som befinner sig i Borås stadskärna gjorda av manliga respektive kvinnliga konstnärer har det framkommit mönster och regelbundenheter i synen på kön, men också dess gestaltning. Uppdelningen visar på att manliga konstnärer främst avbildar andra män, medan kvinnliga konstnärers motiv är mer varierande. Detta är en orsak till mannens synlighet och kvinnans osynlighet i Borås stadsrum som på så sätt kan spåras till skulpturrepresentationen. Även placeringen vittnar om att stadsrummet främst är mannens rum då de skulpturer av män befinner sig på centrala platser kopplade till makt, medan de kvinnliga i konstnärernas verk i större utsträckning befinner sig på platser som saknar institutionell makt som t.ex. stadsparken. Det finns också tendenset att Borås stad värderar de manliga konstnärernas verk på ett helt annat sätt än de kvinnliga konstnärernas verk, då dessa i större omfattning nämns i sammanhang som är kopplade till Borås strävan efter marknadsföring och fungerar då som varumärken för staden. Orsaken till dessa skillnader har spårats till samhället där mannen betraktas som norm, vilket gör att han upphöjs på ett helt annat sätt än kvinnan. Situationen i Borås får konsekvensen att allmänheten möter och identifierar sig med en manlig värld i stadsrummet. På så sätt fortsätter skevheten i synen på könen att reproduceras, där den manlige normen är rådande och kvinnan förblir relativt osynlig.

Männen på fältet: en georeferentiell analys av den offentliga konsten i Huddinge kommun fokuserar på den offentliga konsten i Huddinge kommun. Vem har skapat den offentliga konsten och för vem är den skapad? Studiens syfte är att ta reda på om den offentliga konsten i Huddinge reflekterar de socioekonomiska skillnaderna som finns i kommunen. Studien behandlar frågorna ”Av vem och för vem har den offentliga konsten i Huddinge kommun skapats?” och ”Är kommunens invånare representerade inom den offentliga konsten?”. En stor del av uppsatsen behandlar konstverkens geografiska utplacering i relation till invånarna i kommunen samt konstnärernas genus och etniska bakgrund. Genom Pierre Bourdieus fält-, kapital- och habitus-begrepp kartläggs av olika aktörers positioner i Huddinge kommun, vilket förklarar resultaten av min undersökning. Studien visar att olika delar av befolkningen i Huddinge har olika stort tillträde till och påverkan av konsten det offentliga rummet. Det offentliga rummet i Huddinge styrs av olika ekonomiska, politiska och konstnärliga praktiker, vars struktur inte alla invånare är medvetna om eller vet hur man påverkar. / The men on the field: a georeferential analysis of the public art in the municipality of Huddinge focuses on the public art in the municipality of Huddinge. Who has created the public artworks and for whom were they created? The purpose of the study is to find out if the public art in Huddinge reflects the socioeconomic variations in the municipality. The main part of the essay focuses on the geographical placement of the artworks in relation to the inhabitants of Huddinge. The questions on which I base my analysis are ”By whom and for whom has the public art in the municipality of Huddinge been created?” and ”Are the inhabitants of the municipality represented within the public art?”. The analysis focuses on the geographical placement of the artworks in relation to the inhabitants of Huddinge as well as gender and ethnical backgrounds of the artists. Through Pierre Bourdieus field-, capital- and habitus-concepts i construe the artfield in Huddinge and put forward an explanation of the results of my research. My study shows that different groups of the population in Huddinge have a different levels of access to and impact on the public art in the public space, which is being run by different economical, political and artistic practices, of which structures not all inhabitants are aware of or know how to affect. / Staden, konsten och invånarna

I uppsatsen har jag genom intervjuer med fyra konsthandläggare från fyra olika landsting undersökt konsthandläggarnas syn på konst i väntrum, hur arbetet med konstplacering går till samt hur konsten väljs ut, och vilka möjligheter och begränsningar väntrummet har som konstmiljö. I bakgrundsavsnittet ger jag en historisk tillbakablick på hur och varför staten började köpa in konst för placering i offentliga miljöer. Under mina eftersökningar har jag inte hittat mycket skriftligt material om ämnet vilket har gjort att de muntliga intervjuerna har varit den största källan till information. Konsthandläggarnas syn på konst i väntrum ligger relativt nära varandra och det som i stort sett skiljer dem åt är nyckelord för vad konsten tillför miljön estetiskt och intellektuellt. Även arbetsprocesserna ser likartade ut. Det om särskiljer deltagarna är de ekonomiska resurserna och antalet medarbetare. Alla arbetar utifrån ett brukarperspektiv där de menar att miljö och konst bör samspela.. Väntrummet som konstmiljö har enligt konsthandläggarna olika typer av begränsningar och möjligheter. Ingen av dem anser att det är lämpligt att placera konstverk med våldamma motiv eller med temat döden, men det råder delade meningar om hur starka känslor konsten får väcka.

Uppsatsen berör den platsspecifika konstens spännvidd genom en fallstudie av två verk. Det ena verket har tillkommit genom en tävling som arrangerats av företag, organisationer, institutioner och kommuner. Det andra verket är ett privatfinansierat gatukonstverk som upplåtits utan tillstånd. Genom uppsatsen förs en diskussion om de båda verkens tillkomst och syfte samt hur de respektive städerna Stockholm och Söderköping förhållit sig till verken.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2007.

Diss. Stockholm : Univ., 2004.

No description available.