n-3 fettsyror har en avgörande roll som komponent av plasmamembranets fosfolipider och tillhör gruppen fleromättade fettsyror. n- 3 fettsyrorna har en inverkan på cellstruktur och funktion och viktiga fettsyror är dokosahexaensyra (DHA) och eikosapentaensyra (EPA). DHA och EPA bildas från Alfalinolensyra (ALA) som är essentiell, det vill säga att den måste tillföras via kosten därför att kroppen inte kan tillverka den själv. ALA måste därför tillföras antingen genom fisk-och skaldjursintag och då framförallt fet fisk eller genom kosttillskott. EPA och DHA finns främst i hjärnan som till 60 % består av fett. Förlossningsdepression är en åkomma som drabbar ungefär 10-20 % av barnafödande kvinnor. Det är en komplex åkomma som kan bero på olika miljöfaktorer, genetiska anlag men kan även bero på kosten. Förlossningsdepression kan bli allvarligt både för modern och för barnet. Syftet med den här studien var att genom vetenskapliga artiklar undersöka om n-3 fettsyror kan ha en inverkan vid förlossningsdepression och isåfall genom vilka mekanismer. Det finns idag inget konkret svar på om n-3 fettsyror kan hjälpa vid förlossningsdepression samtidigt som många studier inom området har gjorts. Denna studie hade därför som syfte att eventuellt kunna bidra med ytterligare kunskap om n-3 fettsyror och förlossningsdepression och om fettsyrorna verkligen hjälper. Resultaten från de sex artiklar i studien som undersöktes visade inte på någon tydlig koppling mellan halten av n-3 fettsyror och förlossningsdepression. I tre av de sex studierna kunde dock en liten effekt observeras. En studie visade också att en högre snarare än en lägre nivå av fettsyror kunde öka risken för depression. Det behövs fler studier inom området för att få ett konkret svar.

EPA and DHA are among the long-chain omega-3 fatty acids. Polyunsaturated fatty acids, including EPA and DHA, are fatty acids that are part of the diet and they are important structural molecules that include forming membrane membranes and. They are involved in the function of nerve cells and the brain. EPA and DHA are also necessary during early fetal development.  It can be difficult to get enough intake of EPA and DHA through diet alone. The daily recommendation for omega-3 fatty acids is 2.5-3 grams, but this amount is also include the omega-3 fatty acid, linolenic acid (ALA) which has a shorter carbon chain. It is an important component of our diet, as it is found in many common food plants but ALA does not provide the health benefits seen with EPA and DHA. The body can convert ALA from dietary sources to EPA and DHA via the enzymes enlongase and desaturase; however, enzyme capacity is low and research shows that only a small amount of DHA and EPA can be synthesized in the body. Therefore, dietary intake of EPA and DHA is important. In recent years, studies have shown that omega-3 fatty acids have health-promoting properties. This study summarizes the structural properties and dietary sources of omega-3 fatty acids and their effect on hyperactivity symptoms in children with ASD. The PubMed database was used to search for studies. Four published RCT studies were evaluated. The participants in the four studies were children between 2.5 and 8 years old. The effect of an average dose of 1,075 g of omega-3 fatty acids per day and its effects were investigated. Although the results of the four studies showed that the daily intake of omega-3 fatty acids reduced hyperactivity symptoms in children with autism, the results were not statistically significant. The conclusion is that although a decrease in hyperactivity was observed in children with ASD who received omega-3 fatty acids as a dietary supplement, there was not a statistically significant reduction in hyperactivity symptoms. More studies are needed to confirm whether treatment with omega-3 fatty acids reduces hyperactivity in children with ASD.

The aim of this thesis was to examine possible effects of omega-3 fatty acids on children’s cognition and behavior. Longitudinal as well as cross-sectional comparisons were made among children with typical development and children with ADHD /at risk developing ADHD. The specific purposes were to examine (1) breast-feeding in relation to cognition; (2) relation between long chain poly unsaturated fatty acids (LCPUFAs) in mothers breast-milk and children´s cognition; (3) effects of EPA supplementation on cognition and behavior in children with ADHD; (4) if LCPUFAs have differential effects on working memory, inhibition, problem-solving and theory of mind (ToM). The main conclusions were as follows; (1) duration of breast-feeding was positively correlated to children levels of intelligence (IQ); (2) LCPUFAs in breast-milk was related to children’s ToM and IQ, the quotient DHA/AA, together with length of breastfeeding and gestation week explained 76% of the variance of total IQ; (3) subtypes of children with ADHD responded to EPA supplementation with significant reductions in symptoms, but there were no effects in the whole group with ADHD; (4) ToM ability was related to LCPUFAs, but not to any other cognitive measures as working memory, inhibition and problem-solving. To conclude, these results indicate that fatty acid status in breast-milk at birth affect general cognitive function in children at 6.5 years of age, including ToM. Short-term intervention with omega-3 fatty acids does not affect cognition in children with ADHD, but improves clinical symptoms as assessed by means of teacher ratings. These results further indicate that hot executive function and social cognition may be an area of interest for future research. / Syftet med denna avhandling var att undersöka möjliga effekter av omega-3 fettsyror för barns kognition och beteende. Både kortsiktiga och långsiktiga effekter undersöktes och studierna involverade både barn med typisk utveckling och barn med ADHD. De specifika syftena var att undersöka; (1) amning i relation till barns kognitiva utveckling; (2), relationen mellan långa fleromättade fettsyror (LCPUFA) i mammans bröstmjölk och barns kognition; (3) effekter på kognition och beteenden hos barn med ADHD av ett EPA tillskott; (4) om LCPUFA hade några differentiella effekter på arbetsminne, inhibering eller Theory of Mind (ToM). De huvudsakliga slutsatserna var följande; (1) amningslängden var positivt korrelerad med barnens intelligenskvot (IK); (2) LCPUFA i bröstmjölken var associerad med barnens ToM och IK, kvoten DHA/AA, tillsammans med amningslängd och graviditetslängd förklarade 76% av variansen i totala IK; (3) subgrupper av barn med ADHD svarade på EPA behandlingen med signifikant reducerade symptom, men för hela gruppen med ADHD hittades inga effekter; (4) ToM var relaterat till LCPUFA, men inga andra kognitiva mått som arbetsminne, inhibering eller problemlösning. Sammanfattningsvis indikerar dessa resultat att fettsyrestatus i bröstmjölk påverkar generell kognitiv förmåga, samt ToM, hos barn 6,5 år gamla. Korttidsintervention med omega-3 fetter påverkar inte kognition hos skolbarn med ADHD, men minskar kliniska symptom skattade i lärarskattningsskalor. Vidare indikerar resultaten att ”heta” exekutiva funktioner och social kognition kan vara av intresse för framtida forskning.

Bakgrund: Astma är en inflammationssjukdom i luftvägarna, och en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn globalt sett. Vanligast är astma hos barn mellan 3 och 15 år, men hälften av alla barn som diagnostiserats med astma som barn har även betydande besvär upp i vuxen ålder. För en del av populationen har inte traditionell läkemedelsbehandling någon effekt, varför alternativa behandlingsmetoder så som omega-3 tillskott bör undersökas. Syfte: Syftet med innevarande litteraturstudie var att kartlägga om det finns evidens för om omega-3 tillskott kan användas i förebyggande eller symtomlindrande syfte hos barn (0–18 år) som löper hög risk för att utveckla astma eller som är diagnostiserade med astma. Metod: Studien utformades som en systematisk litteraturstudie. Litteratursökningar har genomförts i databaserna Pubmed, CINAHL och Medline. Sökningarna bestod av sökblocken astma, barn eller ungdomar och omega-3 tillskott/omega-3 fettsyror. Resultat: Denna studie inkluderar fem RCT-studier med syftet att undersöka om omega-3 tillskott kunde förebygga astma eller minska symtomen av astma hos barn, totalt 939 barn med astma har studerats i de fem studierna. Fyra studier påvisade att omega-3 tillskott till barn med astma inte har någon klinisk relevans medan en studie påvisade att klinisk relevans fanns. Slutsats: Denna systematiska litteraturstudie resulterade i att det inte finns någon evidens för att omega-3 tillskott skulle verka förebyggande eller symtomlindrande för barn med astma. RCT-studierna som inkluderats i denna systematiska litteraturöversikt är mycket heterogena och därför behövs vidare forskning på omega-3 tillskotts kliniska relevans. / Background: Asthma is an inflammatory disease in the airways, and is one of the most common chronic diseases in children globally. Asthma is most common in children between 3 to 15 years of age, but 50 % of children diagnosed with asthma as a child also have significant problems as adults. For some part of the population traditional drug treatment has no effect, indicating that alternative treatment methods, such as omega-3 supplements, should be investigated further. Aim: The aim of the current literature study was to investigate if there is any evidence of whether omega-3 supplements can be used for preventive or symptom-relieving purposes in children (0-18 years of age), who are at high risk of developing asthma or who have been diagnosed with asthma. Methods: The study was designed as a systematic review. Literature searches have been conducted using the Pubmed, CINAHL and Medline databases. The searches consisted of the search blocks asthma, children or adolescents and omega-3 supplements/omega-3 fatty acids. Results: This study includes five RCT studies that was aimed to investigate whether omega-3 supplements could prevent asthma or reduce the symptoms of asthma in children, a total of 939 children with asthma have been studied in the five studies. Four studies showed that omega-3 supplements for children with asthma have no clinical relevance, while one study showed that clinical relevance existed. Conclusion: This systematic review proved that no evidence for omega-3 supplements treatment, for preventive or symptom relieving purposes, in children with asthma exists. The RCT studies included in this systematic review are very heterogeneous and therefore further research on the clinical relevance of omega-3 supplement is needed.