Mitt syfte med uppsatsen har varit att undersöka vad vuxenstudier kan innebära ur ett socialt perspektiv. Jag har undersökt hur studier i religionskunskap kan bidra till både en ökad självförståelse och omvärldsförståelse och vad som händer med självbilden hos människor som aav olika anledningar hamnar i nya situationer. Jag har använt mig av den kvalitativa intervjun och fokusgrupp för insamlandet av det empiriska materialet. Uppsatsen visar att studier på Komvux kan vara delmål som leder vidare till nya livssammanhang eftersom studierna skapar nya förutsättningar för eleverna. Vidare visar min undersökning att religionsstudier påverkar elever på så vis att fördomsfullhet omvandlas till förståelse. Genom interaktion med andra skapas nya perspektiv och vuxenstuderande sätter in sig själva i historiska och kulturella kontexter. Elevers självbild och identitet omformas på så sätt.

Studiens syfte har varit att undersöka hur några lärare i år 7-9 gör och tänker när de undervisar i geografi. Jag ville också veta vilka uppfattningar de har av ämnetsamt undersöka hur samma lärare ser på begreppet syntes kopplat till geografiämnet. Jag ansåg det också vara nödvändigt att undersöka om och hur geografiämnet är synligt i andra ämnen. Jag ställde två frågor utifrån mitt syfte: 1. Hur uppfattar några lärare i år 7-9 skolämnet geografi? Vilekn syn har de på ämnet? 2. Hur uppfattar några lärare i år 7-9 geografi som syntesämne? är geografi synligt i andra skolämnen? Hur? Mina utfallsrum visar att det finns tre olika sätt att uppfatta geografiämnet på; det empatiska, miljö-och framtidsperspektivet samt det allmänbildande. I samtliga kategorier ingår begreppet omvärldsanalys eftersom omvärldsanalys är geografi för mina informanter. Det framkommer också att det finns både en hög och låg medvetenhet kring geografi som synetsämne.

<p>Studiens syfte har varit att undersöka hur några lärare i år 7-9 gör och tänker när de undervisar i geografi. Jag ville också veta vilka uppfattningar de har av ämnetsamt undersöka hur samma lärare ser på begreppet syntes kopplat till geografiämnet. Jag ansåg det också vara nödvändigt att undersöka om och hur geografiämnet är synligt i andra ämnen.</p><p>Jag ställde två frågor utifrån mitt syfte:</p><p>1. Hur uppfattar några lärare i år 7-9 skolämnet geografi? Vilekn syn har de på ämnet?</p><p>2. Hur uppfattar några lärare i år 7-9 geografi som syntesämne? är geografi synligt i andra skolämnen? Hur?</p><p>Mina utfallsrum visar att det finns tre olika sätt att uppfatta geografiämnet på; det empatiska, miljö-och framtidsperspektivet samt det allmänbildande. I samtliga kategorier ingår begreppet omvärldsanalys eftersom omvärldsanalys är geografi för mina informanter.</p><p>Det framkommer också att det finns både en hög och låg medvetenhet kring geografi som synetsämne.</p>

Har skönlitteraturen en given plats i skolan eller är den formen av litteratur någonting med ett historiskt rosa skimmer kring och inte någonting som i själva verket har någon större inverkan på elevernas identitetsskapande, självinsikt och vidgade perspektiv? Detta är en av de undersökta frågorna i studien som har utformats som en systematisk litteraturstudie som innebär att systematiskt söka, kritiskt granska och sammanställa funnen litteratur. Det råder delade meningar bland forskare om skönlitteraturens explicita roll gällande medverkandet till elevernas personliga utveckling. Men studien visar att skönlitteraturen har en särställning gällande dessa frågor dels genom att det går att utnyttja skönlitteraturens lättillgänglighet för att eleven ska få en djupare förståelse för innebörden av det lästa, och på så sätt även få en djupare förståelse för sin person. Detta är betydligt svårare att genomföra med andra medier i det vidgade textbegreppet. Samtidigt visar den sociokulturella teorin att samtliga texttyper inom det vidgade textbegreppet står i beroende av varandra och samarbetar. Den eventuella särställningen mot andra medier inom utbildningar syns även genom att skönlitteraturen numera ingår i utbildningar inom läkarutbildningen, prästutbildningen samt polisutbildningen för att ge omvärldsförståelse. Detta tyder på skönlitteraturens särställning och användningsområde i ämnet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur användningen och upplevelsen av skönlitteratur i gymnasieskolans svenskämne beskrivs i tidigare forskning. Studien genomförs i form av en systematisk litteraturstudie av främst sju vetenskapliga publikationer. Utöver dessa har även tillkommande litteratur till viss del behandlats och bidragit till studien, exempelvis när det kommer till begreppsförklaringar och metodavsnitt. För att uppnå det syfte som angetts ovan har två huvudsakliga forskningsfrågor använts, varav den första frågeställningen omfattar hur skönlitteratur används i svenskämnet för att uppnå de värdegrundsmässiga förmågor avseende självinsikt och omvärldsförståelse som nämns i gymnasieskolans läro- och ämnesplaner. Den efterföljande frågeställningen belyser på vilket sätt eleverna själva upplever att de erhåller självinsikt och omvärldsförståelse vid läsning av skönlitteratur i svenskundervisningen. De resultat som framkommit efter att de sju studierna har analyserats är att den skönlitterära texten är ett naturligt inslag i svenskundervisningen. Det framgår även att kursplaner och ämneskonceptioner är faktorer som till stor del påverkar den litteratur som av läraren väljs ut för läsning samt vilka arbetsmetoder detta omfattar. Samtliga resultat påvisar i förlängningen även att ett framgångsrikt arbete med skönlitteratur måste omgärdas av förarbete, arbete under läsningens gång samt ett uppföljande arbete efter att boken har lästs ut. Tydligast i såväl bakgrund som i de resultat som presenteras i denna studie är att läsningen är beroende av den kontext den sker i, alltså tid och plats. I detta sammanhang spelar läsarens på förhand givna förutsättningar, erfarenheter och uppfattningar en stor roll och formar i stort sett hela arbetet och upplevelsen av den litteratur som för tillfället läses. Att läsandet av skönlitteratur är nödvändig för skolans värdegrundsarbete står klart och tydligt i denna studie. De forskningsresultat som ligger bakom denna text visar även att förmågan till inlevelse och empati ökar när vi läser skönlitteratur.