Global ETD Search

1	Praktik i arbetslivet Nilsson, Nina, Thuresson, Mikaela January 2012 (has links) Ämnesvalet i den här undersökningen handlade om årskurs 9 elevers genomförda praktik i arbetslivet. Praktiken på den utvalda grundskolan organiseras i dagsläget under benämningen Omvärldskunskap och innebär totalt 5 dagars praktik inom kommunala verksamheter.Syftet med undersökningen var att studera årskurs 9 elevers uppfattningar om betydelsen av sin genomförda praktik i arbetslivet mot bakgrund att de har färre antal praktikdagar. Den övergripande frågeställning var: vilka uppfattningar har eleverna om sin genomförda praktik i arbetslivet?Vi valde att precisera våra frågeställningar av anledningen att dessa växte fram utefter genomgången av den tidigare forskningen. Våra preciserade frågeställningar var: i vilken grad uppfattar eleverna praktiken i arbetslivet som värdefull och i vilken grad uppfattar eleverna praktiken i arbetslivet som problematisk? De teoretiska begrepp som vi använde oss av i analysen var: förväntningar, uppmuntran, reflektion och lärande.Vi genomförde undersökningen på en grundskola där samtliga närvarande årskurs 9 elever fick besvara en enkät med påståenden med fasta svarsalternativ. Eleverna i vår undersökning uppfattade praktiken både som värdefull och problematiskt. Eleverna uppfattade t.ex. att de fått en inblick i arbetslivet samt varit delaktiga i arbetet på sin praktikplats. På samma gång uppfattade de inte att de hade fått känna sig vuxna och att praktiken inte hade varit till någon hjälp inför kommande gymnasieval. Prao Praktik Omvärldskunskap Studie- och yrkesorientering Social Sciences Samhällsvetenskap
2	Berätta vad du lärde dig! : barns tankar om kunskap generellt samt specifikt inom historia och religion Yttermyr, Eva January 1999 (has links) <p>Syftet med mitt arbete var att öka min förståelse för hur barn tänker kring kunskapsbegreppet generellt samt specifikt inom historia och religion.</p><p>Jag läste litteratur i ämnet för att ge en bakgrund till hur forskningen sett och ser på kunskap och inlärning. Martons m.fl. "Inlärning och omvärldsuppfattning" samt Pramlings "Barn och inlärning" har varit till stor hjälp. En viktig del i arbetet har även Pramlings metodbok för barnintervjuer haft. Jag har intervjuat åtta barn i en årskurs fyra om vad de uppfattat att de lärt sig generellt och specifikt på lågstadiet och jag har via enkät bett fyra lågstadielärare svara på frågor om vad de tar upp inom ämnena historia och religion samt vilka mål de har med sin undervisning däri.</p><p>Med detta material som grund fann jag att det i denna grupp fanns en tydlig tendens att det som barnen i första hand uppfattar som kunskap var det som vi betecknar som grundläggande färdigheter inom matematik och svenska. I historia och religion var barnens uppfattningar om vad de lärt sig mer vaga, speciellt inom religion. Förhållandet mellan lärares mål med undervisningen och elevers uppfattningar om vad de lärt sig visar på en större ”samsyn” i historieundervisningen än i religionsundervisningen.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1999. metakognition kunskap socialisation omvärldskunskap religionsdidaktik kunskapsbegreppet historia historiedidaktik historieundervisning religionskunskap religionsundervisning grundskolan Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi Education Pedagogik Subject didactics Ämnesdidaktik HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP
3	Berätta vad du lärde dig! : barns tankar om kunskap generellt samt specifikt inom historia och religion Yttermyr, Eva January 1999 (has links) Syftet med mitt arbete var att öka min förståelse för hur barn tänker kring kunskapsbegreppet generellt samt specifikt inom historia och religion. Jag läste litteratur i ämnet för att ge en bakgrund till hur forskningen sett och ser på kunskap och inlärning. Martons m.fl. "Inlärning och omvärldsuppfattning" samt Pramlings "Barn och inlärning" har varit till stor hjälp. En viktig del i arbetet har även Pramlings metodbok för barnintervjuer haft. Jag har intervjuat åtta barn i en årskurs fyra om vad de uppfattat att de lärt sig generellt och specifikt på lågstadiet och jag har via enkät bett fyra lågstadielärare svara på frågor om vad de tar upp inom ämnena historia och religion samt vilka mål de har med sin undervisning däri. Med detta material som grund fann jag att det i denna grupp fanns en tydlig tendens att det som barnen i första hand uppfattar som kunskap var det som vi betecknar som grundläggande färdigheter inom matematik och svenska. I historia och religion var barnens uppfattningar om vad de lärt sig mer vaga, speciellt inom religion. Förhållandet mellan lärares mål med undervisningen och elevers uppfattningar om vad de lärt sig visar på en större ”samsyn” i historieundervisningen än i religionsundervisningen. / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1999. metakognition kunskap socialisation omvärldskunskap religionsdidaktik kunskapsbegreppet historia historiedidaktik historieundervisning religionskunskap religionsundervisning grundskolan Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi Education Pedagogik Subject didactics Ämnesdidaktik HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP

1

Page generated in 0.0414 seconds