Bakgrund Det finns flera svårigheter vid en överförflyttning från intensivvårdsavdelning till en vårdavdelning. En av dessa är hur all den vård som utförts på intensivvårdsavdelningen ska sammanfattas till en relevant, överblickbar omvårdnadsepikris. Syfte och frågeställning Syftet med denna studie är att undersöka om sjuksköterskor som vårdar traumapatienter anser att omvårdnadsepikrisen innehåller den information som krävs för att omvårdnadens mål ska kunna uppnås. Utöver detta syftar studien till att undersöka vilken information  sjuksköterskorna anser att omvårdnadsepikrisen ska innehålla. Vidare undersöks huruvida åsikterna skiljer sig åt mellan de båda grupperna och vad de tror om införandet av en standardiserad omvårdnadsepikrismall för traumapatienter. Metod Uppsatsen har designen av en kvantitativ studie med ett stratifierat strategiskt urval. Sammanlagt 48 sjuksköterskor har deltagit i studien. Tjugotvå stycken från ett regionsjukhus och 26 stycken från ett länssjukhus. Enkäten bestod av nio frågor där sjuksköterskorna fick bland annat skatta hur pass hur ofta de skrev viss information och vilka av VIPS- sökord de ansåg mest relevanta för omvårdnadsepikrisen. Resultat Det finns skillnader i hur omvårdnadsepikrisen uppfattas av de olika urvalsgrupperna. Regionssjukhusgruppen ansåg att de fick med all relevant information när de sammanställde omvårdnadsepikrisen medan länssjukhusgruppen ansåg att informationen var bristfällig. Vidare visade studien att de båda urvalsgrupperna skattade likvärdigt på flertalet sökord. Slutsats Båda urvalsgrupperna var i stort överrens om vilka VIPS- sökord omvårdnadsepikrisen bör innehålla. Information som ofta saknades var rekommenderade åtgärder. / Background There are numerous difficulties associated with transferring a patient from an intensive care unit to a regular ward. One of these difficulties regards the patient discharge summaries (PDS). It is difficult to summarize a relevant PDS for patients that have been treated at an intensive care unit. Objective This study’s objective is to describe what information registered nurses (RN) that care for, or receives trauma patients’ sees as relevant to include in the PDS for trauma patients. Method The study was made with a quantitative method, using a stratified strategic sample. Forty-eight RNs participated, divided into two study groups (group 1 & 2). 22 RNs were sampled from a regional hospital and 26 RNs were sampled from a county hospital. The RNs assessed how frequent they documented specific information. They also assessed how important they felt specific keywords from the VIPS- documentation tool were to compile a relevant PDS. The two groups’ assessments were then compared. Results Differences were found in how the two groups perceived the amount of information in the PDS. Group 1 felt that they wrote enough information in the patient discharge summary. Group 2 felt that the information in the PDS was insufficient. The study also showed that the two groups assesses similarly on most of the VIPS- keywords Conclusion Both groups mostly agreed on what the PDS should contain. Both groups felt that information about recommended measures was missing.

Distriktssköterskan är ofta den sista länken i vårdkedjan från den somatiska vården och hemsjukvården. En fungerande överrapportering från den slutna somatiska vården till hemsjukvården är av yttersta vikt för patientens trygghet och säkerhet och det är därför viktigt att innehållet i omvårdnadsepikrisernas uppfattas som relevant för den fortsatta vården. En omvårdnadsepikris skall innehålla en slutanteckning över de omvårdnadsåtgärder som genomförts på sjukhuset och en kort beskrivning över patientens aktuella omvårdnadsbehov. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors uppfattning om omvårdnadsepikrisernas relevans och användbarhet i den fortsatta vården i hemmet av palliativa patienter samt att jämföra dessa med det faktiska innehållet i omvårdnadsepikriser skrivna av sjuksköterskor inom den slutna somatiska vården.Studien har genomförts med en innehållsanalys av 16 omvårdnadsepikriser insamlade från en kirurgiavdelning på ett större sjukhus i Göteborgsregionen samt semistrukturerade intervjuer med fem distriktssköterskor i Göteborgsregionen. Avslutningsvis jämfördes resultatet från de två datakällorna för att bedöma överensstämmelsen mellan dessa. Sammanfattningsvis visar resultatet att omvårdnadsepikriserna kan förbättras inom ett antal områden för att garantera palliativa patienter en fortsatt god palliativ omvårdnad i hemmet. De bör beskriva patienternas problem och symtom men fokus bör vara på beskrivningen av patienternas upplevelser. De bör också innehålla en tydlig beskrivning av vilken information patienterna och deras anhöriga har fått om sjukdomen och sjukdomens förlopp och prognos. Medicinska formuleringar och interna förkortningar i omvårdnadsepikriserna bör minska samtidigt som användandet av det vårdvetenskapliga och omvårdnadsmässiga språket bör öka.--------------------------The public health nurse often constitutes the final link in the chain of care from somatic care in hospitals, to continued care in patient’s homes. In order to guarantee patient safety and quality of care, it is important that the final report accompanying the patient home contains nursing information that is regarded as relevant for the continued home care. The nursing report written when the patient is discharged from the hospital should contain a short description over the patients immediate care need. The aim of this study was to describe the public health nurses perceptions of the relevance and the usefulness of nursing reports in continued home care with focus on palliative patients, and to compare their perceptions with the actual content in nursing reports accompanying the patient when discharged from the closed somatic care. Method used was content analyze in analysing 16 functional reports, documented by nurses at a surgery ward specializing in abdominal surgery in a large hospital in the Gothenburg region. In addition five public health nurses in the Gothenburg region were interviewed, and the interviews were analysed using content analysis approach. The last and final part consisted of a comparison between the nursing reports and the result of interviews in order to assess similarities and differences.The result of this study showed that the nursing reports can be improved in several aspects to guarantee palliative patients continued good palliative care in there home environment. The reports should describe the patients health problems and symptoms on the basis of the patients experience. They should also contain a description of which information the patient and relatives has been given regarding the disease and the course of the prognoses. Medical terminology and internal shortenings in the nursing report should decrease at the time as the use of language of nursing theory and nursing process should increase. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska</p><p>Uppsatsnivå: D</p>