Bakgrunden: Den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor är bröstcancer. Det ärcirka 8000 kvinnor per år i Sverige som drabbas av bröstcancer, fem procent av dessakvinnor är under 40 år vid diagnostisering. Med hjälp av trippeldiagnostik kandiagnosen fastställas, vilket ger ett 98–99 % säkert svar. De olika behandlingarna somär tillgängliga är kirurgi, medicinskbehandling samt strålbehandling. Många utav dessabehandlingar kan ge bestående men så som nedsatt fertilitet. Syftet: Syftet med dennalitteraturstudie är att beskriva unga kvinnors erfarenheter av att leva med bröstcancer.Metoden: Studien baseras på tio kvalitativa artiklar. Metoden har använts för att få svarpå kvinnornas erfarenhet av fenomenet. Dessa artiklar söktes i databasen PubMed ochCHINAL, där Evans (2002) datasamlingsmetod har använts. Huvudresultatet:Resultaten visar att de olika behandlingarna påverkade de unga kvinnorna fysiskt ochpsykiskt. En betydelsefull påverkning som tas upp var kvinnornas svårighet attacceptera den nya kroppen som förändrades i samband med de olika behandlingarna.Majoriteten av de unga kvinnorna upplevde informationsbrist från vården, flera kvinnorfick ta snabba och oklara behandlingsbeslut. Många unga kvinnor använde strategier föratt hantera känslorna som uppkom vid diagnostiseringen och vid valet av behandlingen.Slutsats: Majoriteten av kvinnorna upplevde oro kring beslutfattandet avcancerbehandlingarna. Otillräcklig information från vården var en orsak till att flerakvinnor inte kunde fatta rätt behandlingsbeslut. Kvinnorna påverkades fysiskt ochpsykiskt till följd av behandlingarnas bieffekter; vilket begränsade kvinnornasvardagliga liv. Strategier och stöd från anhöriga hjälpte kvinnorna att hanterasjukdomen. Även vårdpersonalens stöd är betydelsefull för dessa kvinno

Bakgrund: En hjärntumör kan vara lokaliserad på olika ställen i hjärnan och påverka olika funktioner i kroppen. Under sjukdomsförloppet är fysiska och psykiska symtom vanligt förekommande. Sjuksköterskan har en väsentlig roll i personens vård för att uppmärksamma patientens behov i hälsa och ohälsa. Syfte: Syftet var att beskriva vuxnas upplevelse av att leva med hjärntumör.  Metod: En litteraturöversikt med 13 vetenskapliga artiklar av kvalitativ metod sammanställdes och analyserades med induktivt förhållningsätt enligt Friberg.  Resultat: Resultatet visade hur personer med hjärntumör upplever sin vardag. Två huvudteman presenterades; att leva med symtom och hantera dessa och att uppleva en förändrad vardag. Sju subkategorier presenterades; fysiska symtom, kognitiva och psykiska symtom, copingstrategier, nya rutiner i vardagen, förlust av roller och relationer, anhörigas betydelse och att utmanas känslomässigt.   Slutsats: Litteraturöversikten visar att personer som drabbas av hjärntumör påverkas i vardagen. Många upplever kognitiva symtom vilket begränsar deras vardag. Copingstrategier sågs som en viktig del för att anpassa sig till sin nya vardag. Det fanns en oro och ångest kring symtom, prognos och sin framtid och hur detta skulle påverka deras vardag. Det finns behov av vidare forskning. Förslag på forskning skulle kunna vara sjuksköterskors upplevelse av att vårda en patient med hjärntumör.

På en onkologisk klinik har personalen en känsla av att patienterna behandlas med cytostatika för nära inpå ad mortum. Syftet är att på ett deskriptivt sätt undersöka hur nära i tiden patientens sista erhållna cytostatikabehandling och ad mortum ligger, vidare avser studien åskådliggöra hur differensen ser ut i förhållande till diagnos, ålder och kön under kalenderåret 2004. Datainsamling har gjorts genom journalgenomgång med hjälp av ett datainsamlingsformulär. Studien omfattar 65 journaler. Resultatet visar bland annat att det finns ett skönjbart samband mellan patienters differens och ålder. / In a oncology clinic, the staff feel that the patients are treated with antineoplastic agents to close to ad mortem. Our aim is in a descriptive way examine how close in time the patients last antineoplastic agents treatment is to ad mortem, the study further aims to illustrate the difference ratio related to diagnosis, age and sex during calendar year 2004. Data were collected from the patients medical records with help of datacollectionform. The study comprise 65 journals. The results show that among other things there is a connection between patients difference and age.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligare cancerdiagnosen hos kvinnor i Sverige. För att behandla bröstcancer är cytostatika en av de viktigaste behandlingsmetoderna, dock är det en behandling som medför mycket oönskade och påfrestande biverkningar. När en patient genomgår en cytostatikabehandling behövs en kunskap om hur patienten upplever biverkningarna för att kunna symtomlindra och stötta patienten på bästa sätt.  Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnliga patienters upplevelser av biverkningar från cytostatikabehandling vid bröstcancer. Metod: En litteraturstudie baserad på patografier med en kvalitativ design och en induktiv ansats. Dataanalysen genomfördes utifrån Graneheim och Lundmans innehållsanalys.  Resultat: Resultatet för studien resulterade i tre huvudkategorier och fyra underkategorier. De tre huvudkategorierna var, Att utseendet förändras, Att leva med trötthet och Att kroppen förändras. Slutsats: Studiens mest framträdande resultat var att det framkom blandade känslor kring att tappa håret, att hjärntrötthet och fysisk trötthet hade en stor påverkan på kvinnorna samt att de tvingades leva med smärta. Genom att sjuksköterskan har en större kunskap och förståelse kring de olika biverkningarna samt hur de påverkar patienten kan de lättare stödja den drabbade och symtomlindra dess biverkningar.

Bakgrund: Över 60 000 människor drabbas av cancer varje år i Sverige och för vissa innebär det att palliativ vård är oundvikligt. Syftet med att vårda patienter inom palliativ vård är att stötta patienten, ge komfort och lindra lidande, därav hjälpa patienten att få en så god livskvalité som möjligt. Sjuksköterskan är en av de personer som jobbar närmast med patienten och kan därför bli mycket påverkad. Personcentrerad vård är en av de viktigaste termerna inom omvårdnad och innebär att fokuset ligger på patienten. Kommunikation är ett nyckelord som är speciellt viktig inom palliativ vård och är en förutsättning för en god vård. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av palliativ vård inom onkologi. Metod: Studien är en litteraturstudie baserad på tio kvalitativa vetenskapliga studier inom valt ämnesområde. Resultat: Resultatet presenteras i tre teman, sjuksköterskornas känslomässiga upplevelse, kommunikationens betydelse samt verksamhetens betydelse. Dessa inkluderar sammanlagt sju subteman och beskriver sjuksköterskans upplevelse av palliativ vård inom onkologi. Slutsats: Att hantera döden är en obehaglig upplevelse, men flera sjuksköterskor ansåg sig hantera det på ett bra sätt. Det syns stora kulturella skillnader i sättet att kommunicera med patienter samt att en personalbrist reflekterar sjuksköterskornas förmåga att ge en god vård. Kunskapsutveckling: En mer utvidgad utbildning gällande bland annat kommunikation behövs för att uppfylla saknade kunskaper för sjuksköterskorna. Nyutexaminerade sjuksköterskor behöver få mer stöd och handledning av de mer erfarna för att minska risken för en psykisk påverkan. Fortsatt forskning skulle kunna vara hur kommunikationen ska utformas för att hjälpa sjuksköterskorna på ett mer effektivt sätt / Background: Over 60 000 people get cancer every year in Sweden and for some it means that palliative care is unavoidable. The aim of nursing within palliative care is to support the patient, provide comfort and relieve suffering, thus help the patient have the best quality of life as possible. The nurse is one of the people who works the closest to the patient and there for can become greatly affected. Person-centered care is one of the most important terms and means that the focus is on the patient. Communication is a key word that is particularly important in palliative care and is essential for good care. Aim: The aim of this study was to describe nurses’ experience of palliative care within oncology care. Method: The study was a literature study based on ten scientific qualitative studies within the subject area. Result: The result was presented by means of three themes, the nurse’s emotional experience, the significance of communication, and the significance of the organization. These include sub-themes and describe nurses’ experiences. Conclusion: Dealing with death is an unpleasant experience. However, several nurses consider themselves to deal with it in a good way. There are large cultural differences in the way of communicating with patients and that staff shortage reflects the nurses’ ability to provide good care. Knowledge development: A more extended education regarding, among other things, communication is needed to fill missing knowledge for nurses. Newly graduated nurses need to receive more support and guidance from the more experienced nurses to reduce the risk of a psychological impact. Continued research could be how the communication should be designed to help the nurses in a more efficient way.

No description available.

Introduktion: Cancer är den vanligaste dödsorsaken för barn mellan 1-14 år i Sverige. Tidigare studier visar att vårdpersonalen upplever att den palliativa barncancervården är komplex och ibland svårhanterad. Vårdens uppbyggnad och kvalitet kan ha stor inverkan på de anhöriga och deras mående långt efter barnets bortgång.   Syfte: Syftet var att undersöka vilka aspekter som föräldrarna fann viktiga i den palliativa vården för barn med cancer   Metod: Studien är en litteraturöversikt baserat på tio kvalitativa studier i originalartiklar från Pubmed, Psycinfo och Cinahl.    Resultat: I analysen identifierades fem kategorier: stöd, kompetens, relation till vårdpersonal, tro och barnet. Kategorin stöd hade ett fokus på familjens behov av både psykiskt och praktiskt stöd från vårdpersonal och anhöriga. Kategorin kompetens handlade om sjukvårdspersonalens kompetenser, styrkor och svagheter. Kategorin relation till vårdpersonal fokuserade på relationen mellan familj och vårdpersonal samt familjens behov av kontroll och utbildning. Kategorin tro fokuserade på sambandet mellan religion, andlighet och behovet av realistiskt hopp. Kategorin barnet fokuserade på barnets behov av delaktighet i vården och ett normalt liv.    Slutsats: Stöd och tillit från personalen, information och kommunikation var de aspekter som nämndes flest gånger av föräldrarna. De ville vara delaktig i vården och omvårdnaden av deras barn och gärna vara i hemmet i så hög utsträckning som möjligt. Anne Caseys ramverk om partnership nursing kan användas för att strukturera upp en mer välfungerande palliativ vård för barn med cancer. Mer utbildning och forskning inom detta område behövs för att implementera detta.

No description available.

<p>Breast cancer is the most common malignancy among females in Sweden. Axillary lymph-node dissection is a standard procedure in the management of breast cancer, aiming at obtaining prognostic information for adjuvant therapy decisions. Axillary dissection entails considerable morbidity. The aims of this study were to establish more selective surgical approaches and to investigate angiogenesis, a potential predictor for lymph-node metastases and prognosis.</p><p>Clinical nodal status, tumour size and S-phase were associated with nodal metastases in cohort of 1145 women. The proportion of nodal metastases was 13% in the subgroup with the lowest risk.</p><p>In a study from two registries, 675 and 1035 breast cancers ≤10 mm diagnosed by screening mammography had nodal metastases in 6,5% and 7%, respectively. Clinically detected cancers had a risk of 16% and 14%, respectively.</p><p>In a study on 415 women, a 5-node biopsy of the axilla had a sensitivity of 97,3% and a false negative rate of 2,7% in comparison with axillary dissection.</p><p>Six sections from 21 breast cancers were analysed for microvessel density (MVD). The inter-section variation contributed more to the total variance than inter-tumour variation, 45,0% and 37,3%, respectively.</p><p>In a cohort of 315 women, breast cancers with high MVD more frequently had p53 mutations (27,1%) compared with cases with low MVD (18,4%). This difference was not statistically significant (p=0,075). p53 mutations were associated with a worse outcome, whereas MVD was not.</p><p>In conclusion, women with screening detected ≤10 mm breast cancers have a low risk of lymph node metastases and some may not need axillary dissection in the future. The 5-node biopsy could be an alternative to axillary dissection. MVD is associated with methodological weaknesses and routine use is not recommended.</p>

<p>Knowledge of the relationship between <i>in vivo</i> contrast agent concentration and magnetic resonance (MR) signal response is an important requirement in contrast enhanced MR imaging in general and in MR based perfusion imaging in particular. This relationship is a complex function of the properties of the contrast agent as well as the structure of the target tissue. The aim of the present work was to quantify the effects of the iron oxide nanoparticle based intravascular contrast agent, NC100150 Injection, on proton relaxation rates in different tissue systems <i>in vivo</i> in a pig model and <i>ex vivo</i> in phantoms containing whole blood. Methods that enabled accurate relaxation rate measurements in these organs were developed, and validated. From these measurements, trans-compartmental water exchange rates and blood volume could be estimated and the MR signal response could be predicted as a function of contrast agent concentration under relevant imaging conditions. </p><p>Using a 1.5 Tesla clinical MR system, the longitudinal (R₁=1/T₁) proton relaxation rates in blood, renal cortex, paraspinal muscle and myocardium were measured <i>in vivo</i> as a function of plasma concentration (C_p) of NC100150 Injection. The transverse (R₂^* = 1/T₂^*) relaxation rates were measured <i>in vivo</i> in blood, renal cortex and muscle as a function of C_p and <i>ex vivo</i> in blood as a function of C_p and blood oxygenation tension. The proton nuclear MR (NMR) linewidth and lineshape were analysed as a function of C_p and blood oxygen tension <i>ex vivo</i> at 7.05 T. </p><p>In muscle and renal cortex, there was a linear correlation between R₂^* and C_p whereas R₂^* increased as a quadratic function of C_pin blood. The NMR linewidth increased linearly with C_p in fully oxygenated blood whereas in deoxygenated blood the linewidth initially decreased with increasing Cp, reaching a minimum and then increasing again with further increase in C_p. R₁ increased linearly with C_p in blood and from the slope of R₁ vs. C_p the T₁-relaxivity (r₁) of NC100150 Injection in blood at 1.5 T was estimated to be (mean ± SD) 13.9 ± 0.9 s^-1mM^-1. In tissue, the maximum increase in R₁ was limited by the rate of water exchange between the intravascular and interstitial tissue compartments. Using a two-compartment exchange-limited relaxation model, the permeability surface area (PS) product was estimated to be 61.9 ± 2.9 mL/min/g in renal cortex and 10.1 ± 1.5 mL/min/g in muscle and the total myocardial water exchange rate, <i>k</i><i>t</i>, was 13.5 ± 6.4 s^-1. The estimated blood volumes obtained from the same model were 19.1 ± 1.4 mL/100 g, 2.4 ± 1.4 mL/100 g and 11.2 ± 2.1 mL/100 g, respectively in renal cortex, muscle and myocardium.</p><p>Current T₂^* based first-pass MR perfusion methods assume a linear correlation between R₂^* and C_p both in blood and tissue and our results therefore suggest that quantitative perfusion values can not easily be obtained with existing tracer kinetic models. The correlation between MR signal response and C_p is further complicated in the kidney by a significant first-pass increase in R₁ which may lead to an underestimation of C_p. In T₁-based perfusion methods, low concentrations of NC100150 Injection must be used in order to maintain a linear dose-response relationship between R₁ and C_p. The effect of blood oxygenation on the NMR linewidth in the presence of NC100150 Injection enabled accurate estimation of magnetic susceptibility of deoxyhemoglobin and the effect can potentially be used to determine blood oxygenation status.</p><p>In conclusion, NC100150 Injection is well suited as a T₂^* perfusion agent due to the large magnetisation and intravascular biodistribution of this agent. T₁-based perfusion imaging with this agent is limited by water exchange effects and large T₂^* effects at higher contrast agent concentrations. Quantitative perfusion assessment is unlikely to be feasible with any of these approaches due to the non-linear dose response.</p>