Bakgrund Smärta är ett vanligt problem hos cancerpatienter. Upp till 55 % av alla cancerpatienter uppger att de har smärta trots att det får läkemedelsbehandling. Anledningen tros vara en kombination av att patienterna inte säger till i tid, samt att vårdpersonalen inte har tillräcklig kunskap om alternativa behandlingsmetoder. Syfte Syftet är att undersöka om icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder har effekt vid cancersmärta. Metod En litteraturöversikt med deskriptiv design. Sammantaget var det 10 vetenskapliga originalartiklar som analyserades och sammanställdes i resultatet. Samtliga artiklar var randomiserade kontrollerade studier och söktes fram i PubMed, Cinahl eller Google Scholar. Resultat Resultatet visade att akupunktur, massage och TENS kan ha effekt på smärta. I artiklarna som inkluderades skiljde sig dosen, metoden och längden på interventionerna. De icke farmakologiska smärtlindringsmetoderna påverkade också deltagarnas livskvalitet då många upplevde en ångestlindring. Detta tros bero på en mellanmänsklig kontakt som upplevs som lugnande, vilket ger effekt på både psykisk och fysiologisk nivå. Slutsats Akupunktur, massage och TENS kan ha effekt på cancersmärta. Fler och större studier behöver dock utföras för att få ett större underlag för klinisk användning.

Bakgrund:Genom tiderna har sexualitet varit ett tabubelagt ämne. Idag är kunskapen mer omfattande och synsättet på sexualitet har utvecklats till att vara mindre tabubelagt men fortfarande är den sexuella aspekten i vårdsituationer ett relativt nytt och outforskat ämne. En av sjuksköterskans främsta uppgifter är att främja hälsa och förebygga ohälsa och dit räknas även den sexuella aspekten av hälsa. Forskning har visat att en stor del av personer som vårdas för cancer stöter på hinder eller problem gällande sexualitet och sexuell dysfunktion. Studier har visat att information, gällande behandling och läkemedelspreparat som används vid cancerdiagnoser samt dess möjliga biverkningar på sexualiteten, är knapphändig. Syfte: Syftet med studien var att belysa kommunikationen mellan vårdpersonal och vuxna inom onkologisk vård om sexualitet. Metod: Litteraturöversikten sammanställdes genom insamling av material från tidigare studier samt annan vetenskaplig litteratur för det valda vårdvetenskapliga området. Grunden för resultatet består av tio vetenskapliga artiklar gällande cancer, sexualitet och kommunikation. Artiklarna hittades i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Materialet granskades och analyserades enligt Fribergs metod. Resultatet sammanfattades i två huvudteman med två underteman respektive. Resultat: Resultatet visar att personer som drabbats av cancer sällan har pratat med vårdpersonal om, eller inte fått tillräcklig information om, behandling och läkemedel och vilka konsekvenser för sexualiteten dessa och sjukdomen i sig kan innebära. Både vårdpersonal och patienter uppger att det kan vara svårt att prata om sexualitet då det finns barriärer eller faktorer som kan förhindra samtal om detta. En barriär som ofta nämndes var tidsaspekten där patienter inte ville ta upp dyrbar tid för personalen med sina “triviala” problem eller att vårdpersonalen själva skyllde på tidsbrist. Resultatet visar även att information gällande sexualitet prioriterades till de som drabbats av cancer av sexuell sort trots att sexualitetsrelaterade problem kan upplevas oavsett typ av cancer eller behandling. Diskussion: Slutsatsen är att med hjälp av rätt metoder och material kan kommunikationen om sexualitet underlättas till stor del. BETTER och PLISSIT är två modeller som med rätt tillämpning kan underlätta även för patienter att själva påtala problem relaterade till sexualiteten. / Background: Throughout the ages sexuality has been a taboo subject. Today, knowledge is more extensive and the view on sexuality has developed into being less of a taboo but nonetheless, sexuality is fairly new and unexplored in care situations. One of the nurse’s primary tasks is to promote health and to prevent illness and to that the sexual aspect of health is also included. Research has shown that a large proportion of people who are cared for because of cancer, encounter obstacles or issues of sexuality or sexual dysfunction. Studies have shown that information regarding possible side effects on sexuality stemming from treatments and medications used against cancer, is scarce. Aim: The aim with this review was to illuminate the communication between health care professionals and adults in oncology care about sexuality. Method: This literature review was compiled by collection of material from previous studies and other scientific literature for the chosen field of health sciences. The basis for the outcome consists of ten scientific articles on cancer, sexuality and communication. The articles were found in the databases CINAHL Complete and PubMed. The material was examined and analyzed according to Friberg's method. The result was summarized in two main themes with two subthemes respectively. Results: The result shows that people who have been diagnosed with cancer rarely had talked to healthcare professionals about, or been given insufficient information about, treatment and pharmaceuticals and what consequences for the sexuality these and the disease itself may imply. Both healthcare professionals and patients state that it can be difficult to talk about sexuality as there are barriers or factors that can prevent such conversations. An often mentioned barrier was time, where patients did not want to spend precious time for the staff with their "trivial" problems or that the healthcare staff themselves blamed it on a lack of time. The results also show that information on sexuality was a priority for those who suffered from sexuality related cancers despite the fact that sexuality-related problems can be experienced regardless of the type of cancer or treatment. Discussion: The conclusion is that using the right methods and materials, communication on sexuality can be facilitated to a large extent. BETTER and PLISSIT are two models that, with the right application, also can help patients to address issues related to sexuality themselves.

Syfte: Att undersöka i vilken utsträckning personer med cancersjukdom har erhållit egenvårdsråd i samband med cytostatikabehandling - en jämförande studie mellan öppen- och slutenvård. Bakgrund: Personer med cancersjukdom som genomgår cytostatikabehandling skall erhålla information om eventuella biverkningar och hur dessa kan lindras och förebyggas dvs. egenvårdsråd. Egenvård är ett aktuellt ämne och forskning visar på vikten av välinformerade patienter då detta bidrar till ökad delaktighet och trygghet i sin sjukdomssituation. Få studier har undersökt förekomsten av givna egenvårdsråd samt jämfört skillnader mellan öppen-och slutenvård. Design: Deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ design. Metod: Data samlades in via enkäter på 41 studiedeltagare på en onkologisk klinik våren 2017. Enkäten bestod av 12 flervalsfrågor utformade av författarna. Resultat: Analysen visade inte på några signifikanta skillnader i givna egenvårdsråd mellan öppen-och slutenvård. Överlag hade deltagarna erhållit egenvårdsråd gällande få symtom/biverkningar. Resultatet visade på att deltagare var mycket nöjda med erhållna egenvårdsråd & trygga med att hantera biverkningar. Muntlig & skriftlig information gavs i större utsträckning inom öppenvården, men denna skillnad var ej statistiskt signifikant. Slutsats: Studien visar att vissa patienter erhållit egenvårdsråd i större utsträckning jämfört med andra patienter samtidigt som det var vanligare att deltagare erhållit egenvårdsråd gällande vissa specifika symtom/biverkningar. I denna studie kunde inga eller mycket små skillnader ses mellan öppenvård och slutenvård. Sjuksköterskor var en viktig källa till egenvårdsråd samtidigt som läkare och i vissa fall undersköterskor var en informationskälla. Studien visar att deltagarna generellt sätt var mycket nöjda.

Introduktion/Bakgrund: Att insjukna i cancer och att genomgå behandling kan påverka patienter på många olika sätt. Såväl sjukdomen som behandlingen kan leda till olika biverkningar som påverkar patientens livskvalitet, däribland sexualiteten. Tidigare forskning har visat att sexuella biverkningar ofta är underbehandlade och underdiagnostiserade. Sex anses fortfarande som ett tabubelagt ämne hos både sjuksköterskor och patienter vilket riskerar att patienter lider i onödan av sina sexuella biverkningar.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av förändrad sexualitet i samband med cancer. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats har använts. Sökningarna har skett i databaserna Cinahl och Pub Med. Materialet har därefter analyserats efter Fribergs analysmodell i fem steg. Sammanlagt inkluderades 16 vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet sammanställdes under fyra huvudteman: fysiska aspekter, emotionella aspekter, aspekter på relationer samt information och stödjande samtal. Merparten av studierna visar att sexualiteten påverkas negativt av cancer och de behandlingar som ges. Kommunikationen i relationen och med vårdgivaren är viktig för att bevara sexualitet och intimitet.  Slutsats: Cancerbehandling påverkar den upplevda sexualiteten och samlivet i olika omfattningar, vilket kan leda till negativa konsekvenser i patienters liv under en lång tid. Patienter upplever otillräcklig information om sexuella biverkningar och att vårdpersonal är obekväma med ämnet. Studiens fynd bedöms vara av klinisk relevans där specialistsjuksköterskor behöver ge individuellt stöd och information till patienter och deras partners.

Cancer är en sjukdom som idag är en av största dödsorsakerna. I mikromiljön finns det bland annat immunförsvarets celler, endotelceller och fibroblaster. Det är en komplex miljö där signalvägar kan stimulera tillväxten hos cancercellen. Syftet med denna studie är att analysera hur cancercellernas mikromiljö ser ut och hur cancercellerna och de ”normala cellerna” kommunicerar med varandra som gynnar cancercellen. Finns det några idéer om framtida behandlingar som påverkar kommunikationen mellan de ”normala cellerna” och cancercellerna. Metoden som tillämpades var en systematisk litteraturöversikt som använde data från originalartiklar för att kunna besvara syftet. PubMed användes som databas och sökorden som användes var bland annat micro environment.   Resultatet visade att signalvägar är en process för cancercellen att växa. Det fanns olika behandlingar för att inhibera kommunikationen, och några av dessa var interleukin-1 receptor antagonist (IL-1RA) och interleukin-6 neutraliserad antikropp (IL-6 neutraliserad antikropp). Behandlingen av IL-6 neutraliserad antikropp bidrog till att interleukin-6 (IL-6) som utsöndrades från cancerassocierade fibroblaster (CAF) inte kunde binda till sin receptor som ledde till att cancercellens tillväxt inhiberades.    Det som var gemensamt för hela studien var att cancercellens mikromiljö kunde vara en måltavla för att behandla cancer. Detta genom att inhibera olika signalmolekyler som utsöndras från både cancercellen och de ”normala cellerna”.

SAMMANFATTNING Bakgrund  För en person som drabbas av cancer leder sjukdomen ofta till omfattande förändringar för personens psykiska och fysiska välmående. Sjukdomen och dess behandling kan även resultera i omfattande och påfrestande förändringar i det vardagliga livet. I samband med en cancerdiagnos minskar ofta nivån av fysisk aktivitet vilket i sin tur kan leda till ökad smärta och fatigue samt en längre återhämtningsprocess. Forskning har visat att det finns ett flertal positiva hälsoeffekter av att utföra fysisk aktivitet i samband med cancersjukdom och även under pågående eller efter avslutad cancerbehandling. Denna litteraturöversikt presenterar en sammanställning av studier som belyser hur sjuksköterskor kan främja fysisk aktivitet hos personer med cancer. Syfte Syftet var att belysa hur sjuksköterskor kan främja fysisk aktivitet hos personer med cancer. Metod Litteraturöversikt är designen för denna studie som grundar sig på 15 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ design, kvantitativ design och mixad design. Artiklarna valdes genom databassökningar i PubMed, CINAHL, PsycINFO samt genom manuella sökningar. Integrerad analys tillämpades som strategi vid dataanalysen. Resultat Denna litteraturöversikt har funnit resultat i hur sjuksköterskan kan främja fysisk aktivitet hos personer med cancer och definierat dessa fyra kategorier: Sjuksköterskans kunskap om fysisk aktivitet, rådgivning om fysisk aktivitet, handledda interventioner i omvårdnaden och användning av digitala verktyg. Slutsats Sjuksköterskor kan främja fysisk aktivitet hos personer med cancer genom olika tillvägagångssätt för att öka personers intresse för fysisk aktivitet, samt öka medvetenheten kring de positiva effekterna som fysisk aktivitet kan bidra till i samband med cancersjukdom. Det behövs mer forskning och evidens för att det ska kunna implementeras tydliga riktlinjer i sjuksköterskans omvårdnadsarbete vad gäller fysisk aktivitet för personer med cancer. / ABSTRACT Background For a person suffering from cancer, the disease often leads to major changes for the person's mental and physical well-being. The disease and its treatment can also result in significant and stressful changes in everyday life. In conjunction with a cancer diagnosis, the level of physical activity often decreases, which in turn can lead to increased pain and fatigue as well as a longer recovery process. Research has shown that there are several positive health effects of performing physical activity in conjunction with cancer disease and during ongoing or after completed cancer treatment. This literature review presents a compilation of studies that illustrate ways in which the nurse can promote physical activity in people with cancer. Aim The purpose was to elucidate how nurses can promote physical activity for people with cancer. Method A literature review is the design of this study which is based on 15 scientific articles of both qualitative design, quantitative design and mixed design. The articles were selected from database searches in PubMed, CINAHL, PsycINFO and through manual searches. Integrated analysis was applied as a strategy in the data analysis. Results This literature review has found results in how the nurse can promote physical activity in people with cancer and categorized these into four categories: nurses’ knowledge about physical activity, counseling regarding physical activity, supervised interventions in health care and the use of digital tools. Conclusions Nurses can promote physical activity in people with cancer through different approaches. By doing this, nurses can increase people´s interest in physical activity and the awareness of the positive effects it can have during cancer disease. More research and evidence are needed to enable guidelines to be implemented in the nurse´s nursing work regarding physical activity for people with cancer.

Doxorubicin is a highly effective chemotherapeutic agent against a variety of cancers; however, the exact mechanisms responsible for the effects of doxorubicin on cancer are not widely understood and have not been studied on a single-cell level. Single-cell RNA sequencing analysis is a recent technology that enables the assessment of transcriptional similarities and differences within a population of cells. This thesis aims to study the effects of doxorubicin in breast cancer on a single-cell level and see if there are differently affected subpopulations of cells. A single-cell RNA sequencing pipeline was developed in R and used to analyse breast cancer single-cells treated with doxorubicin. Quality control, filtering, cell-clustering, differently expression gene analysis, pathways analysis and cell type identification were performed. The results identified seven different subpopulations that demonstrated a differential expression of genes and expression-level of pathways such as NEIL3-mediated resolution of induced interstrand crosslinks related with the effect of doxorubicin on cancer cells. The analysis also suggests that two subpopulations of cells could consist of specific cell types potentially treatment-resistant. These findings reinforce the relation of doxorubicin effect on cancer with some important genes and pathways, as well as reaffirming the heterogeneity of breast cancer. As a novel contribution, the results show that different subpopulations of cells could be affected differently by doxorubicin exposure, but future studies with more samples should be performed to see if the analysis leads to similar results

Acute myeloid leukaemia (AML) is highly heterogeneous haematological malignancy, which represents a challenge in the understanding of the disease. Relapse in AML is common, andmany relapsed patients respond poorly to conventional treatment, leading to a low survivalrate. Investigating the mutational landscape connected to relapse AML is therefore of highinterest in order to improve clinical outcome. Recurrent in-frame internal tandem duplications(ITDs) in exon 13 of the UBTF gene have previously been discovered in paediatric relapseAML, correlating to one of the DNA binding domains of the transcription factor UBTF.UBTF is involved in recruitment of RNA polymerase I and activation of the transcription ofribosomal RNA. As a result, it is an important factor in ribosome biogenesis. In this study, wehave investigated the effect of UBTF-ITDs on RNA synthesis and UBTF localization. I haveshown that ITDs lead to disturbed localization of UBTF to the nucleus, which coupled withthe previous finding that patients are heterozygous for the ITDs, indicates haploinsufficiency.This could have potential implications in AML drug resistance. We have further generated anin vitro model for investigating the effect of UBTF haploinsufficiency, which could lead toidentification of vulnerabilities to be targeted in future drug treatments.

Bakgrund: Varje år drabbas flera kvinnor i Sverige av gynekologisk cancer. Behandlingarna leder till många biverkningar och kvinnorna tvingas leva med dessa följder i resten av sitt liv. Detta problem är viktigt att belysa för att kunna hjälpa kvinnor i framtiden att bli mer förberedda på förändringarna och för att sjuksköterskorna ska kunna ge de bästa stödet.  Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors erfarenheter av hur livet förändrats efter att ha behandlats för gynekologisk cancer.  Metod: En litteraturstudie med kvalitativ design, med en induktivansats.  Analysen av de 10 vetenskapliga artiklarna är gjord utifrån Graneheim & Lundmans manifesta innehållsanalys.   Resultat: Resultatet visade att kvinnor upplever en förändring på flera olika sätt. Kategorier som togs fram var upplevelsen av att vara kvinna, upplevelser av sexualitetens förändringar och att inte känna igen sig själv och sin kropp. Kvinnor pratade exempelvis om informationsbrist, inkontinensbesvär, temperaturförändringar och smärta och oro i samband med sexuella relationer.  Slutsats: Cancer kan påverka en människa på många olika sätt både fysiskt och emotionellt. Kvinnor som går igenom och överlevt gynekologisk cancer är i stort behov av stöd. Information är en av de viktigaste delarna för att kunna förstå den förändrade kroppen.

The Most Common Infections and Their Treatments in Oncology Patients at Uppsala University Hospital Year 2020-2022 - a Retrospective Registry Study  Background: There are two types of infections of interest to this study, these are healthcareassociated infections and community-acquired infections. It is common for oncology patients to suffer from various difficult-to-treat infections caused by bacteria, viruses, and fungi. Death due to infections is the second most common cause in oncology patients. Antibiotics are a drug class of the type of antibacterial drugs that are widely used today.   Aim: The purpose of this study is to describe the frequency of an antibiotic use with a focus on the substance selection and indications as well as the resistance patterns in oncology patients at Akademiska hospital between the years 2020 and 2022.   Methods: The study was designed as a descriptive registry study, where different data sources were used as a method. Methods used to analyze the data were quantitative methods, providing a quantifiable answer to the sub-questions using numbers and structured data.    Results: The study indicated that the most common infections in oncology patients during these years were other community-acquired infection, urinary tract infection without fever, other skin/soft tissue/skeletal infections, and pneumonia. The most common treatment differed depending on which database the information was taken from. According to the first database, the most common preparations were Piperacillin/Tazobactam, Ciprofloxacin and Pivmecillinam. According to the other database, the most common preparations were Sulfamethoxazole/Trimethoprim, Ciprofloxacin and Piperacillin/Tazobactam. Of oncology patients treated with cancer drugs, 53% needed antibiotic treatment in hospital and 93% either administered in hospital or prescribed at home.   Conclusions: Many oncology patients suffer from infections that require treatment. This entails a high risk of antibiotic resistance. More study is needed for this patient group to optimize treatment and reduce relapse.