Bakgrund: För att upprätthålla patienters säkerhet under en operation finns det rekommenderade riktlinjer att arbeta efter och stödja sig emot för operationssjuksköterskan. WHO har arbetat fram en checklista som används under operation för att höja patientsäkerheten. Syfte: Syftet var att beskriva operationssjuksköterskans uppfattningar om och behov av riktlinjer och dess påverkan på patientsäkerheten i operationssalen.  Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer i fokusgrupper. Innehållsanalys användes för att bearbeta texterna på ett induktivt sätt.  Resultat: Åtta subkategorier och tre kategorier framkom efter analysförfarandet. Kategorierna som bildades blev: Att sakna riktlinjer i det dagliga arbetet; Att känna sig säker i sitt arbete; Riktlinjers betydelse för patientsäkerhet. Operationssjuksköterskorna ansåg att riktlinjer är viktiga men tyckte samtidigt att erfarenhet och ärvd kunskap var viktigast i det dagliga arbetet. Många upplevde att deras yrkeserfarenhet gjorde att de kände sig trygga. De tyckte att riktlinjer måste finnas så att de rent juridiskt har något att luta sig emot om något skulle gå fel i samband med en operation. De tyckte vidare att oerfarna operationssjuksköterskor förmodligen har ett större behov av lättillgängliga och tydliga riktlinjer. Checklistan som framtagits av WHO är ett bra dokument att följa men är inte starkt nog i sig själv som riktlinje. Diskussion: Den erfarne operationssjuksköterskan känner främst trygghet med att lita på sig själv och det invanda arbetssättet. Men det utesluter inte behovet av att arbeta efter riktlinjer. Slutsats: Den oerfarne operationssjuksköterskan har förmodligen ett större behov och känner stöd i att arbeta efter riktlinjer. I kombination med att arbeta efter riktlinjer, lita på sig egen arbetsmetod och sig själv samt inneha erfarenhet främjas patientsäkerheten på bästa sätt.

Bakgrund: Trauma är ett världsomfattande problem. I Sverige avlider 4500 personer årligen av traumarelaterade skador. Lennquist (2007) menar att denna siffra kan minskas vid optimerad organisation och förhöjd/förbättrad kompetens inom traumavård. Syfte: Att undersöka operationssjuksköterskors självskattade kompetens inom traumavård utifrån Landstinget Västmanlands kompetensutvecklings modell, baserad på Benners kompetens- och utvecklingsstadier. Metod: Deskriptiv analys av kvantitativ data. Operationssjuksköterskor på en operationsavdelning i Sverige svarade på ett frågeformulär. Frågorna var utvecklade utifrån Landstinget Västmanlands kompetensutvecklings modell och Svensk sjuksköterskeförenings sex kärnkompetenser. Resultat: Vid studiens genomförande arbetade 36 operationssjuksköterskor vid operationsavdelningen, 15 operationssjuksköterskor deltog. Nio operationssjuksköterskor (n=15) befann sig på "expertnivå" men utförde arbetsuppgifter utifrån en lägre kompetensnivå. Majoriteten av operationssjuksköterskorna svarade "stämmer helt" på fyra av svensk sjuksköterskeförenings sex kärnkompetenser och "stämmer delvis" på resterande två. Alla deltagande hade deltagit i någon form av traumautbildning. Slutsats: Det finns behov av ökad struktur och klarare riktlinjer kring operationssjuksköterskans kompetensutveckling eftersom experterna utför arbetsuppgifter utifrån en lägre kompetensnivå. Operationssjuksköterskorna hade goda kunskaper inom fyra av de sex kärnkompetenserna men behövde förbättra sin kunskap inom två områden. / Background: Trauma is a worldwide problem. In Sweden 4500 people die annually of trauma-related injuries. Lennquist (2007) argue/mean that optimized organization and improved competence in trauma care could decrease the number of deaths due to trauma. Aim: To investigate operating nurses' own view of their competence in trauma care in relation to Landstinget Västmanland's model for competence, based on Benner's stages of clinical competence. Method: Descriptive analysis of quantitative data. Operating nurses working in a operative department were given questionnaires to respond to. The questions were based on Landstinget Västmanlands stages of competence and The Swedish Nurses Association's six core competencies. Results: Thirty-six operating nurses worked at the department during the week the questionnaires were distributed and fifteen chose to participate. Nine operating nurses (n=15) were classified as "experts", but performed duties at a lower competency level. The majority of the operating nurses responded "agree completely" to four of the six core competencies and "partly true" on the remaining two. All participants had participated in some kind of trauma education. Conclusion: There is a need for greater structure and better guidelines regarding operating nurses' competence development since experts preformed their duties at a lower competency level. Operating nurses had good knowledge in four of the six core competencies but needed to improve their knowledge in two areas.

Lietuvos sveikatos priežiūros įstaigose operacinių slaugytojų pasitenkinimas darbu - mažai nagrinėta sritis. Slaugos specialistų trūkumas beveik visose Europos šalyse (toliau ES) virsta visuotine problema ir tai tapo aktualu, mūsų valstybei įstojus į Europos Sąjungą, kai slaugytojams atsivėrė daug platesnės rinkos perspektyvos. Darbo tikslas. Įvertinti slaugytojų, dirbančių operacinėse, pasitenkinimą darbu. Uždaviniai. Ištirti slaugytojų, dirbančių operacinėse, pasitenkinimą darbu, nustatyti jį lemiančius veiksnius ir pateikti rekomendacijas pasitenkinimui darbu didinti. Tyrimo metodai. Vienmomentinė anoniminė operacinės slaugytojų anketinė apklausa. Statistinė tyrimo duomenų analizė atlikta SPSS 17.0 programa, grafiniam tyrimo rezultatų vaizdavimui naudota MS Excel 2007 programa. Rezultatai. Didžioji dalis operacinėse dirbančių slaugytojų yra patenkinti savo darbu (82,9 proc.) ir daugiau nei du trečdaliai (70,7 proc.) respondentų iš naujo pasirinktų slaugytojo profesiją. Dauguma apklaustų operacinės slaugytojų (78,9 proc.) patenkinti darbo grafiku, du trečdaliai patenkinti vadovavimo kokybe operacinėje (69,9 proc.), atlyginimu (69,2 proc.), darbo krūviu (66,7 proc.) bei galimybe tobulėti ir kelti kvalifikaciją (66,7 proc.), daugiau nei pusę operacinėje dirbančių slaugytojų (60,2 proc.) tenkina darbo organizavimas operacinėje bei komandinis darbas (51,2 proc.) ir tik šiek tiek daugiau nei trečdalis slaugytojų (38,2 proc.) patenkinti gydytojų požiūriu į juos bei santykiais... [toliau žr. visą tekstą] / Introduction: Operating room nurses’ job satisfaction in Lithuanian health care institutions is little examined area. Nursing shortage becomes a global problem in almost all European countries including Lithuania. Much broader market perspectives have opened for nurses as Lithuania joined the European Union. Objective: To evaluate operating room nurses’ job satisfaction. Specific aims: To investigate operating room nurses’ job satisfaction, to determine factors that cause job satisfaction and to make recommendations to increase job satisfaction. Methods: Single-step anonymous questionnaire survey for operating room nurses. The statistical analysis performed using SPSS 17.0 program. MS Excel 2007 was used for graphical depiction of the test results. Results: Most of the operating room nurses are satisfied with their job (82.9%) and more than two-thirds (70.7%) of respondents would choose nursing career again. The majority (78.9%) of operating room nurses are satisfied with the work schedule. Two-thirds satisfied with the quality of operating room management (69.9%), salary (69.2%), workload (66.7%), opportunity of training and qualification improvement (66.7%). More than a half of operating nurses (60.2%) are satisfied with teamwork and organization of work in operating room (51.2%). Only a little bit more than a third of respondents (38.2%) are satisfied with doctors’ attitude towards operating room nurses and relationship among employee (37.4%). Higher salary (63.4%), good... [to full text]

Bakgrund: 46-77% av alla patienter drabbas av en mild hypotermi någon gång i det perioperativa förloppet. En av punkterna på WHOs checklista för säker kirurgi är hypotermi och huruvida patienten lider risk att drabbas av hypotermi och vilka åtgärder som ska tas för att förhindra det. Det finns flertalet komplikationer patienten kan drabbas av vid intraoperativ hypotermi och operationssjuksköterskan arbetar för att förhindra det. Motiv: Det finns mycket forskning om vad som händer med patienten vid oplanerad intraoperativ hypotermi och hur det bör förebyggas. Men det finns inte lika mycket forskning om operationssjuksköterskors erfarenhet i området. Motivet var därför att medvetande göra hur operationssjuksköterskan arbetar med intraoperativ hypotermi. Syfte: Syftet med studien är att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter av oplanerad intraoperativ hypotermi hos vuxna patienter, konsekvenser av det samt sätt att förebygga detta.  Metod: Studien var en empirisk kvalitativ studie där åtta specialistsjuksköterskor inom operationssjukvård från en operationsavdelning i södra Sverige blev intervjuade. Innehållsanalysen till studien var inspirerad av Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Resultatet i studien baseras på tre kategorier med åtta underkategorier. Kategorierna presenteras som Samarbete mellan yrkeskategorier nödvändigt, Konsekvenser av hypotermi, Hypotermi och omvårdnadsåtgärder Konklusion: Operationsteamets erfarenheter och de utsatta normerna på avdelningen styr det förebyggande arbetet mot intraoperativ hypotermi. Mycket av ansvaret verkar ligga på anestesisjuksköterskorna. Samarbete mellan dem olika personalkategorierna i teamet är viktigt. Operationssjuksköterskor upplever oro och stress för att inte tillräckligt förebygga hypotermi och orsaka patienten onödigt lidande. / Background: 46-77% of all patients experience a mild hypothermia at some point in the perioperative course. One of the items on the WHO's checklist for safe surgery is hypothermia and whether the patient is at risk of developing hypothermia and what measures should be taken to prevent it. There are several complications the patient may experience with intraoperative hypothermia and the theater nurse works to prevent it. Motive: There is a lot of research on what happens to the patient in unplanned intraoperative hypothermia and how it could be prevented. But there is not as much research on the surgical nurse's experience in the area. The motive was therefore to disclose how the surgical nurse works with intraoperative hypothermia. Aim: The aim of the study is to describe theater nurse’s experience of unplanned intraoperative hypothermia in adult patients, consequences of it and ways to prevent it Methods: The study was an empirical qualitative interview study in which eight theater nurses from a surgical department in southern Sweden. The analysis was performed using qualitative content analysis inspired by Graneheim and Lundman Result: The results of the study are based on three categories with eight subcategories. The categories are presented as Teamwork necessary, Consequences of hypothermia, Hypothermia and Nursing measures    Conclusion: Surgical team’s experience and the norms in the department guide the preventive work against intraoperative hypothermia. Much of the responsibility seems to lie on the anesthesia nurses. Teamwork between the different team professions is important. Theater nurses experience some anxiety and stress that their preventive measures are not sufficient and contributes to unnecessary patient suffering.

Bakgrund: Operationssjuksköterskor har ett ansvar för säker vård och patientsäkerheten inne på operationssalen. Deras yrke innebär också att vara handledare för blivande operationssjuksköterskor. Handledarrollen kräver kompetens och erfarenhet för att ge studenten god handledning. Syfte: Syftet med studien var att undersöka operationssjuksköterskans upplevelse av att handleda studenter. Metod: Studien är gjord utifrån en kvalitativ metod. Datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med åtta operationssjuksköterskor som har erfarenhet av att handleda studenter. Datamaterialet analyserades med hjälp av latent innehållsanalys. Resultat: Handledarna belyste tre centrala områden som resultatets kategorier byggdes på. Det första området var tid där tidsbristen sågs minska förutsättningarna att bli den bästa versionen av handledare enligt dem själva. Andra området var vägleda och hur de uppfattade vägledning av studenter till deras blivande yrke. Tredje området handlar om vilket stöd de fick och vilket stöd de önskade skulle finnas under handledarperioden. Slutsats: Genom ökad förståelse för hur operationssjuksköterskan upplever handledarrollen kan stöd ges för bättre kvalité på handledningen av studenter och detta kan i sin tur bidra till patientsäkerheten. / Background: Operating nurses have great responsibility for safe care and play a significant role in the operating room to maintain patient safety. Their profession also includes supervising prospective operating nurses. The role as a supervisor requires competence and experience. Aim: The purpose of the study was to investigate operating nurses´ experience of supervising students. Method: The study has a qualitative method. Data collection was conducted through semi-structured interviews with eight operating nurses who have experience of mentoring students. The data material was analyzed using qualitative latent content analysis. Result: The participants highlighted three key areas on which the result was built. The first area was where a lack of time was seen to reduce their chances of being the best kind of supervisor in their own opinion. The second area was the supervisor role itself and how they perceived it. The third area concerned guiding and how they received and what support they wanted while mentoring/supervising students. Conclusion: Through increased understanding of how the operating nurses perceive the mentor role, support can be provided for better quality supervision for students and this can in turn contribute to patient safety.