Stadium driver i dagsläget en centrallagerlösning i Norrköping sedan år 2006. Det har skett en stabil ökning av både butiker samt omsättning sedan bolaget startades. Stadium har ett avtal med PostNord angående driften av lagerverksamheten på centrallagret samt Pema angående bemanningen. Bolagets ökning av butiker har lett till att de nått en väldigt hög nivå i beläggning i centrallagret och därför behövdes en genomlysning av centrallagrets plockprocesser ske. Ett beslutsunderlag har tagits fram för att hjälpa Stadiumlagret med sin frekvensläggning av orderplocket. Två olika plockprocesser har jämförts med varandra, Banan och ett plocktorg. Banan är en automatiserad bana där plocklådor med ordrar transporteras längs Banans olika plockzoner, medan plocktorget är en tom yta där pallar med artiklar placeras och sedan plockas. Tidsstudier och observationer genomfördes på både Banan och plocktorget och dess olika steg i processerna, för att se vilken som var mest tidseffektiv. Kriterier och variabler togs fram för att kunna avgöra vad det är som påverkar respektive plockprocess. Beräkningar utformades för att göra Banans och plocktorgets tider jämförbara. Den plockprocess som sedan tog minst tid totalt skulle vara den bästa plockprocessen att plocka i. För att utforma ett beslutsunderlag som enkelt skulle illustrera ifall skor skulle plockas på plocktorget eller Banan, gjorde valet att utforma beslutsunderlaget i en matris. I matrisen illustreras vid vilket antal artiklar en brytpunkt finns där det skulle vara bättre att plocka på plocktorg. För att undersöka ifall centrallagret någon gång kom upp i de kvantiteter som krävdes för att nå brytpunkten användes verkliga exempel. En känslighetsanalys genomfördes där data från verkliga exempel användes och sorterades på olika sätt, för att undersöka om stora skillnader i resultatet i matrisen skulle uppenbaras. Det resulterade i sex olika matriser, tre olika sorteringar för två separata dagar av orderplock. Beslutsunderlagets matris visade att Banan var den mest effektiva plockprocessen att använda i den dagliga verksamheten för orderplocket. Anledningen till det var att Stadiumlagret inte plockade skor i de kvantiteter som brytpunkterna efterfrågade. Oavsett hur datan sorteras så övergick aldrig den totala kvantiteten av orderplock de brytpunkterna som hade beräknats. Det var en av sorteringarna som kom närmre brytpunkten än de andra två, men inte tillräckligt nära för att frekvenslägga orderplocket på plocktroget istället för Banan. Rekommendationen till PostNord blev därför att de inte skulle använda plocktorget till det ordinarie orderplocket i den dagliga verksamheten, på grund av att det är mindre effektivt att plocka på plocktorget. Plocktorget kan dock användas som ett komplement till Banan precis som den används i dagsläget. Tillfällen då plocktorget kan användas är när det exempelvis inte finns tillräckligt antal lediga plockplatser på Banan, om artiklarna är för otympliga för att plocka på Banan eller om antalet pieces av en artikel skulle medföra orimligt många påfyllningar av Banans plockplatser.

The Food Industry plays a crucial role in meeting human needs, but it also requires complex management in the supply chain. A costly and labor-intense part of the chain involves the order picking process, where proper handling and accuracy are important to ensuring the quality of food products. To optimize this process and maintain high product quality, an optimized warehouse management is necessary. This case study is conducted at a company that provides frozen food storage, where order picking accounts for 77% of the total order picking process. Therefore, the aim of the case study is to analyze alternative measures, optimize the order picking process and ensure high food product quality. To achieve this purpose, a qualitative method has been applied, involving data collection through interviews and observations. The results from the data collection have been integrated with previous research to compile an analysis of alternative efficiency measures and methods for maintaining food quality. The study highlights that temperature, hygiene and education are key factors in ensuring food product quality. Within the order picking process, factors such as warehouse layout, item placement and digital tools have been suggested to enhance efficiency. Methods such as ABC, zoning, digital picking techniques, and automatic identification technologies have also been proposed as efficiency measures. By implementing these methods, the company can optimize the order picking process and maintain high food product quality. / Livsmedelsindustrin har en viktig roll för att kunna tillfredsställa mänskliga behov, men kräver samtidigt en komplex hantering i försörjningskedjan. En kostsam och arbetsintensiv del av kedjan avser orderplockprocessen, där rätt hantering och noggrannhet är avgörande för att säkerställa kvaliteten på livsmedelsprodukter. För att effektivisera denna process och upprätthålla  en hög kvalitet på produkter krävs en optimerad lagerhantering. Denna fallstudie utförs på ett företag som tillhandahåller fryslager av livsmedel, där orderplock står för 77% av den totala orderplockprocessen. Därför syftar fallstudien till att analysera alternativa åtgärder för att effektivisera orderplockprocessen och säkerställa en hög kvalitet på livsmedelsprodukter. För att kunna besvara syftet har den kvalitativa metoden tillämpats, där en datainsamling av intervjuer och observationer har genomförts. Resultaten från datainsamlingen har integrerats med tidigare forskning, för att sammanställa en analys om alternativa effektiviseringsåtgärder och metoder för att behålla livsmedelskvalitet. Studien framhäver att temperatur, hygien och utbildning är centrala faktorer för att säkerställa kvalitet på livsmedelsprodukter. Inom orderplockprocessen har faktorer som lagerlayout, artikelplacering och digitala verktyg hävdats kunna effektivisera orderplockprocessen. För att uppnå detta har metoder även ABC, zonindelning, digitala plockmetoder och automatisk identifierinstekniker föreslagits som effektiviseringsåtgärder.Genom att tillämpa dessa metoder kan företaget effektivisera orderplockprocessen och upprätthålla en hög  kvalitet på livsmedelsprodukterna.

Bakgrund: På grund utav den ökade globala konkurrensen, den snabba teknologiska utveckligen och skiftet till ett kundorienterat synsätt, ställs högre krav på ständiga förbättringar inom verksamheter. Detta ställer i sin tur högre krav på effektiva processer och flöden. Genom att tillämpa Lean och verktyget Value Stream Mapping kan icke- värdeadderande aktiviteter, relaterade till slöserier, identifieras och minimeras för att maximera både material- och informationsflödet inom processer. Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera slöserier inom Företagets inleverans- respektive utleveransprocess genom tillämpning av verktyget Value Stream Mapping. Vidare syftar studien till att urskilja rotorsakerna för respektive identifierat slöseri. Därefter avser studien att föreslå åtgärder som slutligen bidrar till att de identifierade slöserierna kan minimeras, alternativt elimineras. Metod: Studien baseras på en kvalitativ fallstudie av Företagets inleverans- respektive utleveransprocess, utifrån ett deduktivt angreppsätt. Den teoretiska referensramen utgår främst ifrån litterära källor från Linnéuniversitetets bibliotek samt vetenskapliga artiklar hämtade ifrån databaser. Empirisk data har samlats in under observationer samt semistrukturerade intervjuer. Urvalet av respondenterna utgår ifrån ett bekvämlighersurval som bottnar i ett snöbollsurval. Slutsatser: Utifrån de CSM som har illustrerats för inleverans- respektive utleveransprocessen kunde slöserierna väntetid, rörelse och överarbete identifieras, relaterat till icke-värdeadderande aktiviteter. Genom att undersöka dessa närmare identifierades rotorsaker layout, begränsade resurser och bristande rutiner. För att nå det tillstånd som beskrivs i FSM och minimera, alternativt eliminera, slöserierna har studien resulterat i följande förbättringsförslag; nedmontering av kontor och stängsel vid inleveransytan samt implementering av FIFU-system, implementering av 5S rapportering av felaktiga pallar och implementering av ett elektroniskt orderplockningsystem. / Background: As a consequence of the increased global competition, the rapid technological changes and the shift to a customer-oriented approach, it becomes more important with continuous improvements to achive efficient processes and flows. By applying Lean and Value Stream Mapping wastes can be identified, minimized in order to maximize both the material- and the information flow within a business process. Purpose: The purpose of this study is to identify wastes in a company’s inbound- and outbound process by applying the tool Value Stream Mapping. Furthermore, the study aims to identify the root causes and propose actions that contribute to minimize or eliminate the identified wastes. Method: The study is based on a qualitative case study of a company’s inbound- and outbound process. Empirical data has been collected during observations and semi- structured interviews. The theoretical framework is primarily based on literary sources that are retrieved from the Linnaeus University’s library and also scientific articles retrieved from databases. The selection is based on a convenience sample, a snowball sample. Conclusions: Based on the two CSMs that has been illustrated for the inbound- and outbound process, wastes were identified as waiting, motion and over processing, related to non-value added activities. By examining these wastes the root causes were identified as layout, limited resources and inadequate procedures. To reach the state described in the two FSMs by minimizing, or eliminating, the identified wastes, the study results in following proposals; dismantling of office and fence at the inbound area together with the implementation of a FIFU-system, implementation of 5S to report incorrect pallets and implementation of an electronic orderpicking system.