Denna undersökning studerar specifika delar av språket i sex av Sveriges största bloggar. Bloggarna som utgör undersökningsmaterialet är Dessie, Kenzas, Paow, SamirBadran, Hugo Rosas och The odd way. De språkliga företeelser som undersöks är icke-verbala inslag, svordomar, utrop, talspråkliga ordformer, lånord och förkortningar. I undersökningen har både en kvantitativ och en kvalitativ metod använts och för att få fram ett resultat har varje enskilt ord studerats och kategoriserats. Syftet med undersökningen var att studera i vilken utsträckning de språkliga företeelserna har använts samt vad de har för betydelse för texterna. Resultatet visar att det finns såväl likheter som skillnader mellan bloggarna. En likhet är att språket i bloggarna starkt präglas av en personlig smak och stil. En annan likhet är att bloggarna genom icke-verbala inslag förstärker och betonar vissa delar av språket. En skillnad är däremot vilka icke-verbala inslag de väljer att använda. Även svordomar används för att förstärka känslor i texterna men undersökningen visar att alla bloggare inte är lika positivt inställda till användandet av svordomar. Förekomsten av utrop och talspråkliga ordformer ger inläggen en dialogisk skepnad och de låneord som förekommer bekräftar att det svenska språket i bloggarna har anglifierats. Genom användandet av lånord och förkortningar tycks bloggarna utgå från att läsarna har en viss förförståelse och kunskap inom vissa ämnen. Detta tyder på att det finns en relation och interaktion mellan bloggare och läsare. Resultatet visar även att det inte finns några påtagliga språkliga drag som är typiskt kvinnliga eller manliga. Bloggen sägs idag utgöra en egen genre och undersökningen visar att det är en genre som tillåter mycket informellt språk med stora variationer. Undersökningen visar att språket i bloggar är mer än bara text och att flera visuella komponenter adderas för att ge det skrivna språket en mer känslomässig prägel. Undersökningen fastställer avslutningsvis att språket i bloggar är ytterst komplext och att det finns många aspekter att studera när det gäller bloggspråk.

<p>Språket är i ständig förändring vilket innebär att språkligt material med tiden föråldras och blir inaktuellt. Vid talaudiometrisk testning av barn är det viktigt att testmaterialet innefattar ord som är välkända för barn eftersom förståelsen för materialet kan inverka på mätresultatet. Det talaudiometriska test som idag används för barn bygger på ordmaterial som ursprungligen insamlats under 1930-talet. Föreliggande studie är en del av ett större projekt och inleder arbetet med att utarbeta ett nytt talaudiometriskt material för barn.</p><p>Syftet med föreliggande studie var att beräkna och jämföra ordfrekvens och antal ordformer utifrån inspelade samtal mellan de deltagande barnen i åldersgrupperna 5-8 år (Grupp 1) respektive 9-12 år (Grupp 2). Totalt 79 barn mellan 5 och 12 år deltog i studien. Inspelningar av barns samtal med varandra gjordes på förskolor och fritidshem i Linköpings tätort och cirka 300 minuter inspelat material analyserades. Barnens yttranden transkriberades ortografiskt och de ord som användes i samtalen grupperades för att därefter delas in i sex olika kategorier. Frekvensberäkning av ord per åldersgrupp utfördes och de båda åldersgruppernas totala volym av ordformer räknades ut.</p><p>Resultaten visade att ordfrekvensen var högre i Grupp 2 än i Grupp 1. I Grupp 2 förekom också ett större antal ordformer än i Grupp 1. Hos båda åldersgrupperna var Substantiv den mest använda kategorin avseende antal ordformer, dock var det stor skillnad mellan Grupp 1 och Grupp 2 gällande vilka ordformer som användes.</p><p>Resultaten diskuteras utifrån de åldersrelaterade skillnaderna mellan grupperna, olika sätt att beräkna ordfrekvens samt i relation till förändringar i svenska språket över tid.</p>

Språket är i ständig förändring vilket innebär att språkligt material med tiden föråldras och blir inaktuellt. Vid talaudiometrisk testning av barn är det viktigt att testmaterialet innefattar ord som är välkända för barn eftersom förståelsen för materialet kan inverka på mätresultatet. Det talaudiometriska test som idag används för barn bygger på ordmaterial som ursprungligen insamlats under 1930-talet. Föreliggande studie är en del av ett större projekt och inleder arbetet med att utarbeta ett nytt talaudiometriskt material för barn. Syftet med föreliggande studie var att beräkna och jämföra ordfrekvens och antal ordformer utifrån inspelade samtal mellan de deltagande barnen i åldersgrupperna 5-8 år (Grupp 1) respektive 9-12 år (Grupp 2). Totalt 79 barn mellan 5 och 12 år deltog i studien. Inspelningar av barns samtal med varandra gjordes på förskolor och fritidshem i Linköpings tätort och cirka 300 minuter inspelat material analyserades. Barnens yttranden transkriberades ortografiskt och de ord som användes i samtalen grupperades för att därefter delas in i sex olika kategorier. Frekvensberäkning av ord per åldersgrupp utfördes och de båda åldersgruppernas totala volym av ordformer räknades ut. Resultaten visade att ordfrekvensen var högre i Grupp 2 än i Grupp 1. I Grupp 2 förekom också ett större antal ordformer än i Grupp 1. Hos båda åldersgrupperna var Substantiv den mest använda kategorin avseende antal ordformer, dock var det stor skillnad mellan Grupp 1 och Grupp 2 gällande vilka ordformer som användes. Resultaten diskuteras utifrån de åldersrelaterade skillnaderna mellan grupperna, olika sätt att beräkna ordfrekvens samt i relation till förändringar i svenska språket över tid.

By 4.5 months infants listen longer to their names compared to matched foils, which is the earliest empirically demonstrated sign of word-form recognition. This ability develops gradually in the first year of life and becomes increasingly advanced. The present study investigated word-form recognition in 6-month-olds using event-related potentials (ERPs). To date, few studies have demonstrated word-form recognition at this age, and only one study has presented electrophysiological evidence. In addition, the present study investigated the effect of speech register on word-form recognition. Studies on language acquisition indicate that adjustments adults and older children make in interaction with infants are relevant for language learning. This speech register, commonly referred to as infant-directed speech (IDS), differs from adult-directed speech (ADS) in several respects. Studies on word-form recognition did typically not compare recognition effects for word forms familiarized (meaning trained) in IDS with word forms familiarized in ADS, however, the present study did. No recognition effects for either IDS or ADS were found. Moreover, there were no differences in ERP-responses for word forms familiarized in IDS compared to word forms familiarized in ADS. The main conclusion is that word-form recognition is still unstable at 6 months. / Vid 4.5 månaders ålder lyssnar spädbarn längre till sitt namn än andra liknande namn, vilket är det tidigast påvisade tecknet på igenkänning av ordformer. Förmågan utvecklas gradvis under det första levnadsåret och blir mer avancerad. Den aktuella studien undersökte igenkänning av ordformer hos 6 månaders spädbarn genom eventrelaterade potentialer (ERPer). I dagsläget har ett fåtal studier demonstrerat igenkänningseffekter vid den här åldern, och endast en studie har presenterat elektrofysiologiska bevis. Den aktuella studien undersökte även hur talstilen påverkar spädbarns igenkänning av ordformer. Studier inom barns språkutveckling indikerar att anpassningar som vuxna och äldre barn gör i interaktion med spädbarn är relevanta för språkinlärningen. Den här talstilen, ofta kallad barnriktat tal (BRT) skiljer sig från vuxenriktat tal (VRT) i flera avseenden. Studier som har undersökt igenkänning av ordformer hos spädbarn har inte jämfört igenkänningseffekter för ordformer som presenterats (dvs. tränats) i BRT med ordformer som presenterats i VRT, vilket den aktuella studien gör. Inga igenkänningseffekter påvisades för BRT eller VRT. Vidare fanns inga skillnader i ERP-responsen för ordformer presenterade i BRT jämfört med ordformer presenterade i VRT. Slutsatsen är att spädbarns igenkänning av ordformer fortfarande är instabil vid 6 månader.