• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 44
  • 7
  • 4
  • 3
  • 2
  • Tagged with
  • 61
  • 34
  • 27
  • 24
  • 20
  • 20
  • 15
  • 13
  • 11
  • 11
  • 11
  • 10
  • 8
  • 7
  • 7
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Egenvård av stomi - en litteraturstudie om patientundervisningens betydelse

Datsishin, Olga, Ydal, Anna January 2007 (has links)
<p>Background: There are many possible reasons why a patient gets a stoma and in every case it’s of importance for the nurse to adjust nursing care, information and patient education from individual presuppositions. Problem: Patient education regarding stoma self-care is an important part of the nurse’s work within stoma care. The patient is depending on the guidance of the nurse and therefore it is relevant to illuminate the importance of education regarding gaining ability to perform self-care. </p><p>Aim: To illuminate factors that enable the patient’s learning and ability of managing stoma self-care. </p><p>Method: A literature review was conducted where scientific articles were viewed and presented according to guidelines for academic work. </p><p>Result/Diskussion: Contributions from both nurse and patient are needed to achieve good education and increased self-care ability. Several factors regarding patient education emerged. These factors had both positive and negative influence on learning and independence concerning self-care. Shortcomings can be found regarding patient education for stoma patients and it’s not every time that the nurse responds to the patients need for information. </p><p>Conclusion: Factors with the nurse that affect education: the nurse’s competence – practical and theoretical knowledge, holistic view, promotion of patient participation and support, consideration and respect, insight in appropriate occasion for education and understanding of the importance of preoperative teaching. Factors with the patient that affect self-care and learning ability: Self-care ability – social factors, physical environment, continuity in the encounter with the nurse. Learning ability – readiness to learn and active or passive knowledge seeking. </p><p>Implikation: There is a great need of further research regarding self-care and patient education for stoma patients. Nurses need more education regarding this subject during his/her professional training.</p>
2

Egenvård av stomi - en litteraturstudie om patientundervisningens betydelse

Datsishin, Olga, Ydal, Anna January 2007 (has links)
Background: There are many possible reasons why a patient gets a stoma and in every case it’s of importance for the nurse to adjust nursing care, information and patient education from individual presuppositions. Problem: Patient education regarding stoma self-care is an important part of the nurse’s work within stoma care. The patient is depending on the guidance of the nurse and therefore it is relevant to illuminate the importance of education regarding gaining ability to perform self-care. Aim: To illuminate factors that enable the patient’s learning and ability of managing stoma self-care. Method: A literature review was conducted where scientific articles were viewed and presented according to guidelines for academic work. Result/Diskussion: Contributions from both nurse and patient are needed to achieve good education and increased self-care ability. Several factors regarding patient education emerged. These factors had both positive and negative influence on learning and independence concerning self-care. Shortcomings can be found regarding patient education for stoma patients and it’s not every time that the nurse responds to the patients need for information. Conclusion: Factors with the nurse that affect education: the nurse’s competence – practical and theoretical knowledge, holistic view, promotion of patient participation and support, consideration and respect, insight in appropriate occasion for education and understanding of the importance of preoperative teaching. Factors with the patient that affect self-care and learning ability: Self-care ability – social factors, physical environment, continuity in the encounter with the nurse. Learning ability – readiness to learn and active or passive knowledge seeking. Implikation: There is a great need of further research regarding self-care and patient education for stoma patients. Nurses need more education regarding this subject during his/her professional training.
3

Egenvård hos kroniskt njursjuka patienter : En analys utifrån Orems teori om egenvårdsbalans

Erlandsson, Maria, Nilsson, Rakel, Sjölin, Lucy January 2007 (has links)
<p>Njurarna är ett av människans livsviktiga organ vars uppgift är att </p><p>kontrollera elektrolyt- och vätskebalansen samt rena blodet. Kronisk </p><p>njursjukdom medför fysiska och psykiska påfrestningar som påverkar </p><p>individens livssituation. Sjukdomen kräver behandling med dialys </p><p>som är tidskrävande och ställer krav på patientens följsamhet. </p><p>Egenvård är personlig omsorg som varje individ frivilligt utför </p><p>dagligen för att främja liv, hälsa samt välbefinnande. Vid kronisk </p><p>njursjukdom uppstår det brister i patientens kapacitet att utöva sin </p><p>egenvård. Sjuksköterskans uppgift är att kompensera patienters brist i </p><p>egenvård genom att stödja, handleda och undervisa. Syftet med </p><p>litteraturstudien var att analysera egenvård hos kroniskt njursjuka </p><p>patienter med utgångspunkt i Dorothea Orems teori om </p><p>egenvårdsbalans. I litteraturstudien analyserades 18 vetenskapliga </p><p>artiklar deduktivt. Resultatet visade att kroniskt njursjuka upplevde </p><p>begränsningar i sin livssituation och behövde modifiera sin självbild </p><p>för att anpassa sig till den nya livssituationen. Patienter som lyckades </p><p>anpassa sig var mer delaktiga i sin egenvård och upplevde ökat </p><p>välbefinnande. Kapacitet att utföra sin egenvård minskade med ett </p><p>försämrat hälsotillstånd. Patienter upplevde sig begränsade av </p><p>sjukvårdspersonalen i sin egenvård. För att patienterna ska få ökad </p><p>delaktighet i sin egenvård krävs det av sjuksköterskan att individuellt </p><p>identifiera egenvårdsbehov och egenvårdsbrister samt planera </p><p>omvårdnaden i samråd med patienten.</p>
4

Egenvård hos kroniskt njursjuka patienter : En analys utifrån Orems teori om egenvårdsbalans

Erlandsson, Maria, Nilsson, Rakel, Sjölin, Lucy January 2007 (has links)
Njurarna är ett av människans livsviktiga organ vars uppgift är att kontrollera elektrolyt- och vätskebalansen samt rena blodet. Kronisk njursjukdom medför fysiska och psykiska påfrestningar som påverkar individens livssituation. Sjukdomen kräver behandling med dialys som är tidskrävande och ställer krav på patientens följsamhet. Egenvård är personlig omsorg som varje individ frivilligt utför dagligen för att främja liv, hälsa samt välbefinnande. Vid kronisk njursjukdom uppstår det brister i patientens kapacitet att utöva sin egenvård. Sjuksköterskans uppgift är att kompensera patienters brist i egenvård genom att stödja, handleda och undervisa. Syftet med litteraturstudien var att analysera egenvård hos kroniskt njursjuka patienter med utgångspunkt i Dorothea Orems teori om egenvårdsbalans. I litteraturstudien analyserades 18 vetenskapliga artiklar deduktivt. Resultatet visade att kroniskt njursjuka upplevde begränsningar i sin livssituation och behövde modifiera sin självbild för att anpassa sig till den nya livssituationen. Patienter som lyckades anpassa sig var mer delaktiga i sin egenvård och upplevde ökat välbefinnande. Kapacitet att utföra sin egenvård minskade med ett försämrat hälsotillstånd. Patienter upplevde sig begränsade av sjukvårdspersonalen i sin egenvård. För att patienterna ska få ökad delaktighet i sin egenvård krävs det av sjuksköterskan att individuellt identifiera egenvårdsbehov och egenvårdsbrister samt planera omvårdnaden i samråd med patienten.
5

Dagkirurgiska patienters erfarenheter av information om egenvård : En litteraturöversikt

Hedtjärn Åkesson, Annika, Martinsson, Birgitta January 2014 (has links)
Bakgrund: Dagkirurgiska operationer har ökat de senaste tjugo åren. Fler och sjukare patienter blir opererade dagkirurgiskt och förväntas sköta och ta ansvar för sin egenvård i hemmet. Det ställer krav på sjukvården att patienten får undervisning och information i tillräckligt utsträckning för att klara detta. Syfte: Att beskriva dagkirurgiska patienters erfarenheter av postoperativ information om egenvård. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt baserad på 11 vetenskapliga originalartiklar. Resultat: Den tidpunkt då informationen gavs var viktig. Informationen behövde vara muntlig, skriftlig, individuell och utformad efter vilket kirurgiskt ingrepp som genomförts. Närstående hade en viktig roll vid utskrivningssamtalet. Patienterna saknade kunskap kring förväntad återhämtning, vilket ledde till osäkerhet i hemmet. Slutsats: De dagkirurgiska patienterna saknade information för att hantera sin egenvård i hemmet. De hade behövt mer individuell och detaljerad information, vilken skulle ha lämnats redan innan operationen. Undervisningen till dessa patienter kan troligen förbättras om vårdpersonalen har ett förhållningssätt som utgår från ett ”botten upp” perspektiv där patienternas aktivitet, deltagande och samarbete förstärks (empowerment). Detta förhållningssätt utgår från vad patienterna vill få hjälp med för att kunna uppnå sina mål att få makt över sin egenvård.
6

Egenvård vid diabetes typ 2 - ett livslångt projekt : En litteraturöversikt / Self-care in diabetes type 2 - a lifelong project : A literature review

Stjernström, Isabell, Smura, Nadja January 2012 (has links)
Bakgrund:  Diabetes typ 2, är dels en ärftlig sjukdom men i allra högsta grad en levnadssjukdom, det vill säga att det är levnadsvanor som bidragit till denna kroniska sjukdom som på sikt kan ge komplikationer om man inte sköter om den. För att undvika komplikationer längre fram i livet behöver patienten utföra en hel del egenvårdshandlingar. Där har sjuksköterskan stora möjligheter att vägleda patienten med kännedom om vad som   underlättar och försvårar egenvård. Syfte: Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av vad som underlättar respektive försvårar förmågan till egenvård vid diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt där tidigare forskningsresultat granskas och sedan sammanställs. Resultat: I resultatet framkom stöd, kunskap, motivation och självbestämmande som resurser för att utföra egenvård samt att ålder, vårdmötet, patientens syn på sin roll och kultur kan vara ett hinder för att utföra egenvård. Dessa framställs under två teman, resurser och hinder med fyra kategorierna under varje tema. Diskussion: Utifrån resultatet kan det konstateras att vårdgivaren bör i mötet med patienten vara öppen för individen och individens syn på sin situation för att patienten ska kunna ta till sig information och känna kontroll över sin sjukdom. I likhet med Orems teori har ålder, kultur, självbild och kunskap visats sig även i detta resultat ha en påverkan på egenvård. Om dessa faktorer ökar egenvårdskapaciteten kan de ses som resurser och minskar de egenvårdskapaciteten ses faktorerna som hinder och det kan leda till   egenvårdsbegränsning och i värsta fall egenvårdsbrist.
7

Patientens omvårdnadsbehov under rehabilitering efter en hjärtinfarkt : En systematisk litteraturstudie

Persson, Niclas, Ivhed, Kristofer January 2008 (has links)
Föreliggande systematiska litteraturstudie syftade till att samla information, som kan hjälpa sjuksköterskan att få insyn i patientens omvårdnadsbehov under rehabiliteringen efter en hjärtinfarkt. Sexton vetenskapliga artiklar valdes ut via fulltextdatabasen ELIN (Electronic Library Information Navigator) för vidare granskning. Sökorden cardiac*, rehab* AND nurs* användes. Litteratururvalet till resultatet utfördes genom att läsa titlar, abstrakt och sedan utfördes en kvalitetsgranskning av artiklarna efter granskningsmallar med 28 bedömningskriterier. Omvårdnadsbehoven som framkom vid artikelgranskningen evidensgraderades med hjälp av en graderingsskala modifierad efter Bahtsevani. Resultatet visade att omvårdnadsbehoven psykiskt stöd vid oro och depression, kontinuerlig kontakt med vården, individanpassad rehabilitering, information om riskreducerande åtgärder, stöd i allmänhet samt motivation för rehabilitering var de omsorgsanspråk, som studien fann evidens för. Av dessa omvårdnadsbehov hade kontinuerlig kontakt med vården och individanpassad rehabilitering ej uppmärksammats i större grad i tidigare forskning. Resultatet diskuterades utifrån Dorothea Orems humanistiska behovsteori där omvårdnadsbehoven ställdes i relation till patientens faktiska egenvårdsförmåga. Med hjälp av föreliggande studies resultat i kombination med Dorothea Orems omvårdnadsteori så kan sjuksköterskan skapa en förbättrad rehabiliteringsplan.
8

Omvårdnadsbehov hos anhörigvårdare till demenssjuka patienter

Allbris, Dimitri January 2008 (has links)
Syftet med denna uppsats var att klargöra vilka omvårdnadsbehov anhörigvårdare till demenssjuka patienter hade. Vidare avsågs att evidensgradera dessa omvårdnadsbehov hos anhörigvårdare för dementa. Denna undersökning genomfördes som en systematisk litteraturstudie och omfattade en sammanställning av 16 kvalitativa och kvantitativa artiklar. Samtliga artiklar granskades efter två granskningsmönster modifierade efter förlagor av Forsberg och Wangström (2003) och Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006), en modell för kvalitativa och en för kvantitativa artiklar, om 28 bedömningskriterier vardera.Av 16 artiklar låg 4 till underlag för evidensbedömning av fynd vilande på starkt vetenskapligt underlag, 7 utgjorde stöd för måttligt vetenskapligt underlag och 5 befanns ha otillräcklig vetenskaplig grund för att bidra till bevisvärde för resultatet i denna studie. För att evidensbestämma resultaten användes graderingskriterier enligt Bahtsevani (2008).Huvudresultatet manifesterade anhörigvårdares omvårdnadsbehov inom 3 områden: avlastning för anhörigvårdare, stöd från sjukvårdspersonalens sida samt information om demens. Resultatet hjälper anhörigvårdare att förstå sin situation och sina behov, vilket ökar deras livskvalitet. Resultatet diskuterades utgående från Orems omvårdnadsteoretiskareferensram.
9

Omvårdnadsarbete och följsamhet i relation till personer med typ-2 diabetes / Nursing and compliance related to people with type 2 diabetes

Jacobsson, Jenny January 2001 (has links)
Diabetes är en kronisk sjukdom som hittills drabbat 120-150 miljoner människor världen över. Denna siffra beräknas fördubblas till år 2025 till 300 miljoner. Ett av de största problemen i diabetesvården i dag är att mellan 1/3 och ¾ av alla personer som har diabetes brister i följsamheten. Syftet med arbetet var att undersöka vad sjuksköterskor i Sverige och Norge upplever vara orsaker till en bristande följsamhet hos personer med typ-2 diabetes upp till 65 års ålder, samt hur sjuksköterskan jobbar för att få bästa följsamheten hos sina patienter. För att få fram svaret på frågan gjordes en kvalitativ intervjustudie av tolv sjuksköterskor, sex i Sydsverige och sex i Östfold, Norge. Intervjumaterialet analyserades utifrån Dorothea Orems omvårdnadsteori. Resultatet visar att orsaken till bristande följsamhet är något väldigt mångfacetterat, alla intervjuerna visade på flera olika faktorer som kan spela in. Därför är sjuksköterskan tvungen att individanpassa vården för att få bästa följsamheten. / Diabetes is a chronic disease that so far has affected 120-150 million people all over the world. This number is calculated to be doubled until year 2025 to 300 million people. One of the biggest problem in diabetic care today is that between 1/3 and ¾ of all people with diabetes fail to comply with medical regimen. The purpose with this study was to explore what nurses in Sweden and Norway experience to be the cause of non-compliance and how they work to get the best compliance from their patients. To find the answer to the question a qualitative interview study was performed featuring twelve nurses, six in southern Sweden and six in Östfold, Norway. The interview material was analyzed according to Dorothea Orem?s nursing theory. The results show that the cause for non-compliance is something very complex, all interviews indicated on different factors that can take part. It is never only one factor that is causing the non-compliance, but several. / Mail: jacobsson_jenny@hotmail.com Mobil: 0703-715143
10

Orem, Utah : a study in urban land use.

Shaw, George G. January 1976 (has links)
Thesis (M.S.)--Brigham Young University. Dept. of Geography.

Page generated in 0.0443 seconds