En operationssjuksköterska kan under sin yrkesverksamma tid förväntas att ansvara vid en operation där patienten konstaterats hjärndöd och det beslutats att organdonation ska genomföras. Syftet med denna studie var att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter vid organdonation när donatorn är hjärndöd. Studien har en kvalitativ ansats, där forskarna strävar efter en helhetsförståelse av det studerade intresseområdet. Datainsamling utfördes via ostrukturerade intervjuer med öppna frågor. Sju intervjuer genomfördes med operationssjuksköterskor som medverkat vid organdonation när donatorn var hjärndöd. Innehållsanalys genomfördes och fyra huvudkategorier framträdde: Inför donation, Genomförande av donation, Efter donation och Etiska aspekter vid donation. Resultatet visade att operationssjuksköterskorna hade liknande erfarenheter vid organdonation när donatorn var hjärndöd som vid andra operationer angående arbetsuppgifter och ansvarsområden. Teamarbete hade en central roll och vikten av värdighet i vården framträdde tydligt. Många olika tankar och känslor väcktes hos operationssjuksköterskorna i samband med en organdonation. En operationssjuksköterska kan under sin yrkesverksamma tid förväntas att ansvara vid en operation där patienten konstaterats hjärndöd och det beslutats att organdonation ska genomföras. Syftet med denna studie var att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter vid organdonation när donatorn är hjärndöd. Studien har en kvalitativ ansats, där forskarna strävar efter en helhetsförståelse av det studerade intresseområdet. Datainsamling utfördes via ostrukturerade intervjuer med öppna frågor. Sju intervjuer genomfördes med operationssjuksköterskor som medverkat vid organdonation när donatorn var hjärndöd. Innehållsanalys genomfördes och fyra huvudkategorier framträdde: Inför donation, Genomförande av donation, Efter donation och Etiska aspekter vid donation. Resultatet visade att operationssjuksköterskorna hade liknande erfarenheter vid organdonation när donatorn var hjärndöd som vid andra operationer angående arbetsuppgifter och ansvarsområden. Teamarbete hade en central roll och vikten av värdighet i vården framträdde tydligt. Många olika tankar och känslor väcktes hos operationssjuksköterskorna i samband med en organdonation.

No description available.

Syftet med studien är att utföra en receptionsstudie där fem stycken kampanjbilder från utländska organdonationsorganisationer studeras från ett mottagarperspektiv, i den här studien syftar det till en svensk målgrupp. Studien är uppdelad i två huvudmoment, en semiotisk bildanalys och fokusgruppsintervjuer. Med hjälp av dessa insamlingsmetoder besvaras studiens frågeställningar”Hur är de utvalda kampanjbilderna komponerade ur ett semiotiskt perspektiv?” samt ”Hur uppfattas de utvalda bilderna av en svensk målgrupp?”. Socialpsykologi utgör det teoretiska ramverket i studien och används för att nå en högre förklaringskraft i analysdiskussionen. Den semiotiska bildanalysen genomförs med de semiotiska begreppen konnotation, denotation, ikon, index och symbol. Fokusgruppsintervjuerna analyseras med hjälp av McGuires påverkansmodell och kompletteras med en relevansformel, omnämnd av Bo Bergström. Studiens resultat visar att den sociala kontexten har en stor inverkan på hur kampanjbilden mottages av den svenska målgruppen. Resultatet visar att det är av stor vikt att text och bild samspelar för att budskapet ska kommuniceras till mottagaren, annars finns en risk att budskapet inte uppnår den relevans som krävs för att bilden ska ha effekt. / The aim of this study is to examine five campaign images from foreign organ donation organizations studied from a user’s perspective, in this study it refers to the Swedish audience. The study is a perception analysis that is viewed from a receiver’s point of view. It is divided into two main parts, a semiotic analysis and interviews with focus groups. Using these methods the questions of the study "How are the selected campaign images composed from a semiotic perspective?" and "How is the selected images of a Swedish audience?" were answered. Social Psychology is the theoretical framework used to achieve a higher explanatory power in analysing the discussion. The semiotic image analysis is based on the semiotic concepts of connotation, denotation, icon, index and symbol. The focus group interviews were analysed by McGuire ́s model of influence and were supplemented by the formula of relevance, mentioned by Bo Bergström. Our findings suggested that the social context has a large impact on how the images are being interpreted by the Swedish audience. The result shows that it is of great importance that text and visual image are integrated for the message to be communicated to the receiver, otherwise there is a risk that the message does not reach the relevance required for the image to be effective.

Made available in DSpace on 2014-12-17T14:13:38Z (GMT). No. of bitstreams: 1 HerlaineRND_TESE.pdf: 771785 bytes, checksum: 4ae27df46d2162daa74c541e0abcf535 (MD5) Previous issue date: 2010-12-10 / This study aimed at examining the representation and the level of knowledge as well as getting acquainted whether there had been significant divergence among three social groups of 3rd year Law students, 7th period Medical students at UFPB and a group of people from the Catholic Church in vila dos pescadores in Jo?o Pessoa - about organ donation, transplant law and ethical issues that raise questions. In order to accomplish the qualitative analysis, Bardin?s content analysis technique was applied in conjunction with the Chisquare test which was applied with significance level of 5% to quantitative data. The data revealed that most informants agree with organ donation, Although they are not acquainted with the law of transplants, and with the lack of confidence in the single list of recipients. The problem is that there is an encouragement to trades with organs and the possibility of any person legally authorized to donate organs in life. The statistically significant difference was observed in only two questions, ie, in response to the confidence in the diagnosis of brain death: 64% of 7th period Medical students at UFPB trust this diagnosis versus 12% of the evangelizing group of vila dos pescadores. The other difference refers to the answer about the confidence in the single list of recipients: 36% of the 7th period Medical students of UFPB said to trust the list versus 12% of the 3rd law students of UFPB. This is was a multidisciplinary study with Involvement of lawyers and doctors / O presente estudo teve por objetivo analisar a representa??o, o n?vel de conhecimento, bem como saber se existia diverg?ncia significativa entre tr?s grupos sociais estudantes de direito do 3? ano e de medicina do 7? per?odo da UFPB e um grupo de pessoas da igreja cat?lica na vila dos pescadores em Jo?o Pessoa-PB sobre a doa??o de ?rg?os, lei dos transplantes e temas que suscitam questionamentos ?ticos. Aplicou-se a t?cnica de an?lise de conte?do de Bardin para a an?lise qualitativa e o teste Qui-quadrado com n?vel de signific?ncia de 5% para os dados quantitativos. Os dados mostraram que a maioria dos entrevistados ? favor?vel a doa??o de ?rg?os, que n?o conhece a lei de transplantes, como tamb?m n?o confia na lista ?nica de receptores. E que h? um favorecimento ao com?rcio de ?rg?os, a possibilidade de qualquer pessoa autorizada judicialmente ser doador de ?rg?os em vida. A diferen?a estatisticamente significativa s? foi observada em dois questionamentos, ou seja, na resposta sobre a confian?a no diagn?stico de morte encef?lica: 64% dos estudantes de medicina do 7? per?odo da UFPB confiam nesse diagn?stico versus 12% do grupo evangelizador da vila dos pescadores. A outra diferen?a foi na resposta sobre a confian?a na lista ?nica de receptores: 36% dos estudantes do 7? per?odo de medicina da UFPB afirmaram confiar na lista versus 12% dos estudantes de direito do 3? ano da UFPB. A realiza??o desse estudo teve car?ter multidisciplinar com envolvimento de advogados e m?dicos

QC 20101124

Bakgrund: Organtransplantation är en livräddande behandling vid terminal organsvikt men det råder en global brist på potentiella organdonatorer. Sjuksköterskan har en viktig roll i att öka medvetenheten om organdonation i samhället och hennes attityd till och kunskap om organdonation kan påverka människors beslut att donera. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans attityd till organdonation. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar från tre olika databaser granskades och analyserades. Resultat:Analysen resulterade i fem kategorier: Kunskapens påverkan, Arbetslivserfarenhetens påverkan, Familjen och den egna donationsviljans inflytande, Religionens inflytande och Misstro mot hälso- och sjukvården och lagstiftningen. Konklusion: Kunskap om kriterier för att fastställa död, organdonation, donationsprocessen och kommunikationsmetoder hjälpte sjuksköterskorna att förmedla adekvat information. Att vårda potentiella organdonatorer skapade en emotionell stress och att lyfta frågan om donation med donatorns familj var påfrestande. Att ha diskuterat organdonation inom den egna familjen var gynnsamt för attityden. Sjuksköterskans egen tolkning av sin religions inställning till organdonation påverkade attityden. Sjuksköterskorna upplevde rädsla för att gå miste om återupplivningsåtgärder eller att dödförklaras för tidigt som registrerade organdonatorer. / Background: Organ transplantation is a life-saving treatment but there is a global shortage of potential organ donors. The nurse has an important role in increasing awareness of organ donation. Her attitude toward and knowledge about organ donation might influence people’s decision to donate. Aim: The aim was to investigate factors that influence the nurse’s attitude toward organ donation. Method: This study was carried out as a general literature study. Fifteen scientific articles from three different data bases were reviewed and analyzed. Result: The analyze resulted in five categories: The impact of knowledge, The impact of work experience, The impact of family and own willingness to donate, The influence of religion and Distrust in the health care system and legislation. Conclusion: Knowledge about death criteria, organ donation and communication skills helped the nurse’s to convey information. Caring for potential organ donors generated an emotional stress and raising the question about donation with donor families was stressful. Having discussed organ donation within the own family was favorable for the attitude. The nurse’s own interpretation of her religion’s attitude toward organ donation influenced the attitude. The nurses experienced fear of not receiving proper resuscitation of being declared dead prematurely as registered organ donors.

No description available.

Bakgrund: Organdonation och transplantation har gjort det möjligt att både rädda liv och även förbättra livskvaliteten för ett stort antal personer. Problematiken som idag råder är att det finns ett stort glapp mellan behovet av organ och tillgången till organgivare. Intensivvårdssjuksköterskan har ett ansvar att se till att potentiella donatorer fångas upp och uppmärksammas på intensiven. Att vårda en potentiell donator samt bemöta anhöriga är en utmaning och kräver både kunskap och erfarenhet för intensivvårdssjuksköterskan. Syfte: Att belysa hur intensivvårdssjuksköterskan upplever sin kompetens gällande vårdandet av en donator och bemötandet av anhöriga under donationsprocessen på en intensivvårdsavdelning. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med tio intensivvårdssjuksköterskor. Data analyserades med hjälp av en kvalitativ latent innehållsanalys. Resultat: Det ansågs viktigt att intensivvårdssjuksköterskan bemötte både donatorn och anhöriga på ett professionellt sätt, dels bemöta donatorn med värdighet och respekt samt att vara lyhörd och visa empati gentemot anhöriga. Intensivvårdssjuksköterskorna upplevde svårigheter när donatorns önskan inte var känd, att vården var tidskrävande, få anhöriga att förstå att deras närmaste avlidit, samt att några intensivvårdssjuksköterskor tog upp punkter som kunde förbättras för att öka antalet donationer. Samtliga intensivvårdssjuksköterskor upplevde att de hade tillräckligt med kunskap för att vårda en donator men att uppdatering och utbildning behövs alltid. Debriefing eller samtal var något annat som togs upp vilket de flesta upplevde som viktigt för att inte ta med arbetet hem. Slutsats: I studien identifierades brister inom donationsvården och att mer utbildning och riktlinjer kan medföra att dessa skulle kunna minskas. Studien har också bidragit till ökad förståelse och kunskap kring donationsprocessen inom intensivvården. Detta är något som författarna tros kunna ha nytta av i sitt framtida yrke som intensivvårdssjuksköterskor, men också att resultatet i studien kan vara till nytta för andra intensivvårdsavdelningar i Sverige. / Background: Organ donation and transplantation has made it possible to both save lives and also improve the quality of life for a large number of people. In recent years there has been a large gap between the need for organs and the availability of organ donors. Intensive care nurses have a responsibility to ensure that potential donors are identified and highlighted in the intensive care unit. Caring for a potential donor and meet relatives is a challenge and requires both knowledge and experience of intensive care nurses. Aim: To show how intensive care nurses perceive their expertise regarding the care of a donor and the hospitality of relatives during the donation process in the intensive care unit. Method: The study was conducted with a qualitative approach through semi-structured interviews with ten intensive care nurses. Data were analyzed using a qualitative latent content analysis. Results: It was important that the intensive care nurses responded to both the donor and family members in a professional manner, but also responding to donors with dignity and respect and to be sensitive and show empathy towards their families. They experienced difficulties when the donor's wishes are not known, the treatment was time-consuming, getting families to understand their loved one has died. Some intensive care nurses brought up a point of view which could increase the numbers of donations. All intensive care nurses felt that they had enough knowledge to take care of a donor but being up to date and training is always needed. Debriefing or conversation was also something else that was raised which most felt was important not to bring work home. Conclusion: The study identified deficiencies in the donation care but with more training and guidelines this could be improved. The study has also contributed to greater understanding and knowledge surrounding the donation process in intensive care unit. This is which the authors believed to be useful in their future profession as intensive care nurses, but also the results of the study can be useful to other intensive care unit in Sweden.

Bakgrund: Över hela världen råder det brist på organ. 1 januari 2019 stod 807 personer på väntelistan för att få ett nytt organ i Sverige. Efterfrågan på organ är större än tillgången. Efterfrågan skulle kunna tillmötesgå bättre om DCD (eng. Donation after Circulatory Death) kan implementeras som ett komplement till DBD (eng. Donation after Brain Death). Det har pågått ett pilotprojekt på sex olika sjukhus i Sverige.Måletmed projektet var att utreda om DCD i framtiden kan vara ett komplement till den idag etablerade donationsprocessen DBD vilket leder till att sjukvården kan möta allmänhetens donationsvilja samt öka antalet organ för transplantation. Då DCD inte är nationellt implementerat och genom att intensivvårdssjuksköterskor har ansvaret för att vårda potentiella organdonatorer är det viktigt med forskning som belyser intensivvårdssjuksköterskorsresonemang och föreställningar kring DCD.Syfte:Syftet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors resonemang och föreställningar om donation vid kontrollerad DCD.Metod:Kvalitativ intervjustudie med ändamålsenligt urval genomfördes. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat:Analysen resulterade i fyra kategorier; Att påbörja något nytt inom området donation, Att erhålla kunskap minskar farhågor och oro, Att införa donation efter cirkulationsstillestånd ger möjlighet att möta en hög donationsvilja och att informera och ge tröst till anhöriga.Slutsats: Denna studie visar att engagemanget är stort hos intensivvårdssjuksköterskor och att tilltron tillett införande av DCD är hög. Genom att införa DCD som ett komplement till DBD så skulle fler donationer kunna genomföras och på sikt kunna matcha efterfrågan på organ. Mer forskning samt utbildning behövs för att öka kunskapen utifrån de krav som kommer att ställas på intensivvårdssjuksköterskor vid en eventuell implementering av DCD.

Diploma thesis deals with ethical and social aspects of transplantation and organ donation. He studies in particular ethical and social aspects of the issue, focusing on other aspects of a person's life. Specifically focuses on man as an physical - psychological - social - spiritual being and to external and internal influences that this creature.