• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 15
  • Tagged with
  • 15
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

I nationens litterära minne : Synen på Sven Lidmans romaner Stensborg och Huset med de gamla fröknarna i presskritiken och litteraturhistorien

Svensson, Sylve January 2011 (has links)
Abstract Sven Lidman växte upp i blygsamma förhållanden, men blev med tiden en offentlig person, en ’kändis’ i sin samtid. Han var en av det begynnande 1900-talets mest uppmärksammade författare, vars diktsamlingar och romaner väckte sensation hos samtidskritiken. Flera recensenter nämner Lidman som ett av den unga litteraturens stjärnskott. Av senare verksamma essäister och litteraturhistoriker betraktas hans författarskap som ett av de mest betydande under 1900-talets första decennier vid sidan av namn som Bo Bergman, Hjalmar Bergman, Elin Wägner, Anders Österling och andra. Stensborg och i synnerhet Huset med de gamla fröknarna lovordades av samtidskritiken och har fortsatt att komma ut i nya utgåvor. Ännu nära etthundra år efter utgivningen lever de kvar i auktoritativa litteraturhistoriska översiktsverk. Författaren så väl som hans Huset med de gamla fröknarna – vid en välvillig bedömning också Stensborg – kvalificerar sig som svenskspråkiga litterära klassiker. Detta till trots är jag för egen del mer benägen att placera Lidman och hans romaner i ett andra, lägre klassikerskikt, d.v.s. vad som i engelskspråkiga sammanhang brukar kallas ”minor classics”. Med åren har såväl Lidmans romaner, som hans lyrik och memoarer flyttats allt längre ut i det svenska litterära minnets periferi. Hur kommer det sig då att Lidman, näst efter Hjalmar Bergman, ändå fått mest textutrymme av tiotalisterna i översiktsverken? – Jag menar att svaret kan sökas i främst tre omständigheter. Den första är den identifikation och ömsesidiga ’draghjälp’ medlemmarna i den grupp namnkunniga svenska författare, som fått beteckningen tiotalister, ger varandra. Lidman och hans romaner har, lånat glans från övriga tiotalister, men sannolikt också verksamt bidragit till att dessa och deras verk ännu inte fallit i glömska. Den andra omständigheten är att Lidmans romanteknik och estetik fungerar ovanligt väl i det som Espmark kallar ”decennietänkandet” kring författarskap. På 1910-talet, som helhet präglat av borgerlig realism, utkom Lidman med en rad realistiska romaner, som i flertalet fall utspelar sig i högborgerliga miljöer, bland officerare och finansmän, där Lidman själv vunnit burskap. Slutligen har Lidmans person och levnadsöde, ’livsdramat Lidman’, bidragit till att upprätthålla intresset för hans litterära verk. Med en nutida term kan hävdas att han med sitt liv och sin litterära produktion – avsiktligt och oavsiktligt – bidragit till att ’varumärket’ Sven Lidman och därmed också hans romaner ännu lever kvar i nationens litterära minne. ”
2

Filmen "Dylans Historia" möter sin publik : - en receptionsstudie

Gustafsson, Anton, Lindhe, Kathinka January 2012 (has links)
Med stöd av teorier om barn och kommunikation, mediepåverkan liksom synen på barn som publik ville vi i denna uppsats ta reda på hur barn i mellanstadiet i Halmstad läser filmen "Dylans historia”, en egenproducerad programserie om Halmstads historia. Frågeställningen var: Hur ser det narrativa mötet ut mellan producenternas intentioner, så som de uttrycks i produktionens/filmens narrativa element, och barnen. Det vill säga, hur uppfattar barnen filmen? Utifrån Stuart Halls teorier om ”encoding - decoding” jämförde vi producenternas intentioner med texten (filmen) med den tolkning som publiken (barnen) gjorde. 19 barn i åk 4 och åk 6 intervjuades. Slutsatsen vi kan dra är att barnens tolkning av de berättartekniska greppen, där redigeringen (montaget) och ljudet hade en framträdande roll, i stort överensstämmer med producenternas intentioner. Därtill visade våra intervjusvar att barnen, förutom att de tolkar det multimodala budskapet, också har en ”avslöjande läsning” av texten (filmen), något som Stuart Halls teori inte tar upp. Barn i dag är tekniskt bevandrade på ett helt annat sätt än på 1970-talet, då Halls teorier lanserades. De läser hur filmen är redigerad och deras referenser verkar, enligt våra intervjusvar, vara hämtade från mobiltelefonens kamerafunktion. Detta intresse tycker vi borde tas tillvara i undervisningen. Filmen finns på Halmstad stadsbiblioteks Hallandsavdelning.
3

En medveten grupp om en kritiserad bransch : En receptionsstudie i snabbmatsbranschens CSR-kommunikation

Löfquist, Arvid, Lagerlof, Olle January 2015 (has links)
Syfte och frågeställningar: Att undersöka vilka budskap om CSR som företag i en kritiserad bransch förmedlar i marknadskommunikation. Dessutom att få indikationer på hur denna kommunikation uppfattas av studenter som ingår en generation som är kritisk till marknadskommunikation och reklam. Metod och material: En textanalytisk del av ett antal reklamfilmer och annonser från McDonald’s, Max och Burger King, detta utifrån retoriken. Fokusgruppsdiskussioner med ett antal studenter för att få en bild av deras uppfattning av dessa reklamfilmer och annonser. Huvudresultat: De tre företagen fokuserar på ämnen som de antingen förväntas ta ansvar för, eller som de har kritiserats för, dessa ämnen berör sociala eller miljömässiga frågor. Studenterna som deltagit uppskattar ansvarstagande, men är kritiska till reklam. Beroende på vilket företag som är avsändare ifrågasätter de i olika grad företagens egentliga syfte med kommunikationen.
4

“PERIODS ARE NORMAL. SHOWING THEM SHOULD BE TOO.” : - En receptionsstudie på Libresse reklamfilm ”Blood Normal” / “PERIODS ARE NORMAL. SHOWING THEM SHOULD BE TOO.” : - A reception studie on Libresse commercial "Blood Normal"

Valentino, Lovisa, Johansson, Sandra January 2018 (has links)
Libresse campaign #Bloodnormal aims to raise awareness about periods as a taboo subject. Similar to how Libresse is trying to make a change, more and more companies are starting to create norm breaking content. The question is how the public see these commercials. Do they think it is a method to get more brand authenticity or do they think it will make a real change? This study aims to investigate how young, female students experiences and discuss Libresse commercial “Blood Normal”. It will mainly focus on menstrual norms and the brand Libresse. To examine this we have used a reception method with qualitative interviews. By showing the respondents the film “Blood Normal” and later asking them questions, the method made it possible for us to see how the students interpret the film, the menstrual norms and the brand. The theoretical framework for this study is based on taboos, myths, studies on media effects and encoding/decoding. These theories helped us distinguish how the female students interacted and related to “Blood Normal”. By adding theories about legitimacy and corporate social responsibility we furthered examined how Libresse communicates and creates a relationship with their audience to strengthen their brand. The analysis showed that the respondents experienced menstruation as socially unacceptable in certain situations. They explained that “Blood normal” showed scenes that both mirrored and differed from their own experience of menstruation. It was also clear that they found the norm breaking content positive, which for the majority led to a higher trust in the brand. An important question for the respondents was that Libresse stood up for women, which could show that Libresse have a good knowledge about their target group. The commercials biggest effect on the respondents was in the end a bigger discussion about menstrual taboos, which for the majority also contributed to a higher trust for the brand.
5

Den ensamma mänskligheten? : En receptionsstudie om olika åldersgruppers uppfattning av ensamhet i film / The loneliness of humanity

Haga, Ester, Sundeen, Ellinor January 2022 (has links)
Syftet med studien var att få kunskap om hur ämnet ensamhet visad på film uppfattas av olika –åldersbestämda - målgrupper. Uppsatsen undersöker specifikt målgruppernas känslor, tankar, intryck och associationer kring dessa filmer. I studien har det tillämpats kvalitativ metod i form av receptionsforskning, där fokusgrupper och enkäter har utförts med tre olika generationsgrupper. Grupp ett var representanter för generation X var folk födda mellan 1958 och 1977. Grupp två som var representanter av generation Y var folk födda mellan 1987 och 1997 och grupp tre representerades av generation Z folk födda mellan 1999 och 2002. Resultatet påvisar att generation Y och Z ser på ensamhet som en känsla som kan uppstå oavsett sammanhang, medan generation X menar att om de till exempel är bland folk är de inte ensamma. Resultatet visar att filmskapare behöver göra filmer som är allmängiltig, så att följden blir att flera olika åldersgrupper kan relatera till dem. Resultaten visar även att respondenterna behöver kunna sätta sig själv eller någon i deras närhet i perspektivet av filmen annars uppfattar de inte ensamhet.
6

"Den nya linjen" : Dior & The New Look i svenska dam- och modetidskrifter 1947-1948 - en receptionsstudie

Högblom, Annelie January 2014 (has links)
Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look såg ut i svenska mode- och damtidskrifter åren 1947-1948, med syftet att se om denna centrala modehändelse lämnat några spår i den svenska samtida modejournalistiken, samt hur den i så fall mottogs och tolkades. Metoden är en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan våren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen “den nya linjen”. Resultatet visar att detta efterkrigstidsmode snarare sågs som ett allmänt parismode och sattes i samband med flera av Paris modeskapare, varav Christian Dior sågs som en av de främsta – detta skiljer sig något från bilden av The New Look internationellt, i den traditionella modehistoriska litteraturen. Samtidigt kan man se att The New Look uppfattades som en revolutionerande modehändelse även ur ett svenskt perspektiv. Vidare undersöks den kritik som förekom mot den nya linjen och några huvudtyper av argument urskiljs; bl.a. diskuteras skribenternas estetiska och praktiska invändningar samt den samtida feministiska kritiken. Undersökningen visar att den nya linjen väckte samhällets reaktioner, särskilt förekom en debatt om tygslöseri vilken skall ses i ljuset av en efterkrigstidskontext med en rådande materialbrist. Resultatet visar att de svenska skribenterna fokuserade på de måttfulla dragen i den nya linjen, och att stilen anpassades något efter svenska behov, som både hade med den ekonomiska verkligheten samt en svensk uppfattning om välkläddhet att göra.
7

När Pippi blev Pippi : en receptionsstudie av Pippi Långstrumptrilogin / When Pippi became Pippi : a Reception Study on The Trilogy of Pippi Longstocking

Lennartsdotter, Monika, Wadell, Lena January 2008 (has links)
The purpose of this Master’s thesis is to examine how The Trilogy of Pippi Longstocking, written by the author Astrid Lindgren, has been received by the critics in the Swedish daily press. A second aim is to examine how the critics could be of importance for the consecration of Pippi as a literary character. The study is mainly based on reviews from the daily press with nationwide coverage. The theoretical framework consists of the French sociologist Pierre Bourdieu’s theories of the literary field, and the method of the reviews is a qualitative text analysis. The literary character, Pippi Longstocking, and the new current in children’s literature are explained through the Russian literary scholar Michael Bachtin’s carnival theory. Based on the study our conclusions are that a female network was very important for the consecration of Pippi, as well as for the good criticism. The author, Astrid Lindgren, was herself essential for the consecration in her role as children’s books publishing editor at Rabén & Sjögren, where her own books were published. Bonnier’s rejection of the first manuscript of Pippi Longstocking played a major role for the consecration. As a consequence of the rejection Astrid Lindgren decided to change her character to a better behaved girl than the original. It is our conclusion that this change of character was of great importance for the consecration since that was the foundation for Pippi’s establishment as a classic literary figure. The study also shows that beside the female network there where a few men who became significant for the consecration. Their contribution consisted of bringing other perspectives and views to the literary character which gave rise to a big national and general debate on children, children’s upbringing, education and ethics. / Uppsatsnivå: D
8

Gestaltning av psykisk ohälsa i filmen The Perks of Being a Wallflower : En receptionsstudie om hur olika åskådare uppfattar psykisk ohälsa

Hallqvist, Malin, Johansson, Wilma January 2022 (has links)
Denna uppsats är en receptionsstudie med inriktning på hur åskådare uppfattar gestaltningen av psykisk ohälsa i filmen The Perks of Being a Wallflower. För att nå fram till svaret på detta undersöktes hur respondenterna upplevde gestaltningen av den psykiska ohälsa som finns i filmen. Vi jämförde två olika respondentgruppers uppfattning, en grupp med professionell bakgrund inom psykisk ohälsa samt en grupp studenter. För att få svar på dessa frågor anordnades filmvisningar där respondenterna svarade på en enkät med frågor relaterade till filmen efter att ha sett på den. Olika teorier har applicerats för att analysera svaren, bland annat Eders forskning om gestaltning av depression och Plantingas och Smiths forskning kring hur karaktärer skapar en viss känsla hos åskådaren. Det vi kom fram till i slutsatsen var att alla respondenterna ansåg att gestaltningen av psykisk ohälsa utfördes på ett trovärdigt sätt, men på olika sätt. Studenterna fokuserade generellt sett mer på filmiska hjälpmedel, såsom skådespel och musik. Kuratorerna fokuserade mer på hur karaktärerna gestaltades, vilket många av studenterna också fokuserade på. Studenterna ansåg att karaktärerna skapade känslan av ensamhet, kuratorerna i sin tur ansåg att karaktärerna skapade omsorgskänslor. En likhet mellan grupperna var att de fokuserade mycket på karaktärerna
9

När budskapet går in i hjärtat : En receptionsstudie av bilder från organdonationskampanjer

Petersson, Susanna, Marie, Fahlman January 2015 (has links)
Syftet med studien är att utföra en receptionsstudie där fem stycken kampanjbilder från utländska organdonationsorganisationer studeras från ett mottagarperspektiv, i den här studien syftar det till en svensk målgrupp. Studien är uppdelad i två huvudmoment, en semiotisk bildanalys och fokusgruppsintervjuer. Med hjälp av dessa insamlingsmetoder besvaras studiens frågeställningar”Hur är de utvalda kampanjbilderna komponerade ur ett semiotiskt perspektiv?” samt ”Hur uppfattas de utvalda bilderna av en svensk målgrupp?”. Socialpsykologi utgör det teoretiska ramverket i studien och används för att nå en högre förklaringskraft i analysdiskussionen. Den semiotiska bildanalysen genomförs med de semiotiska begreppen konnotation, denotation, ikon, index och symbol. Fokusgruppsintervjuerna analyseras med hjälp av McGuires påverkansmodell och kompletteras med en relevansformel, omnämnd av Bo Bergström. Studiens resultat visar att den sociala kontexten har en stor inverkan på hur kampanjbilden mottages av den svenska målgruppen. Resultatet visar att det är av stor vikt att text och bild samspelar för att budskapet ska kommuniceras till mottagaren, annars finns en risk att budskapet inte uppnår den relevans som krävs för att bilden ska ha effekt. / The aim of this study is to examine five campaign images from foreign organ donation organizations studied from a user’s perspective, in this study it refers to the Swedish audience. The study is a perception analysis that is viewed from a receiver’s point of view. It is divided into two main parts, a semiotic analysis and interviews with focus groups. Using these methods the questions of the study "How are the selected campaign images composed from a semiotic perspective?" and "How is the selected images of a Swedish audience?" were answered. Social Psychology is the theoretical framework used to achieve a higher explanatory power in analysing the discussion. The semiotic image analysis is based on the semiotic concepts of connotation, denotation, icon, index and symbol. The focus group interviews were analysed by McGuire ́s model of influence and were supplemented by the formula of relevance, mentioned by Bo Bergström. Our findings suggested that the social context has a large impact on how the images are being interpreted by the Swedish audience. The result shows that it is of great importance that text and visual image are integrated for the message to be communicated to the receiver, otherwise there is a risk that the message does not reach the relevance required for the image to be effective.
10

Att leva grönt är skönt – men tänker vi likadant? : En retorisk analys av Coop som grönt företag

Åkerberg, Amanda January 2014 (has links)
The purpose of this study is to examine a brand’s green marketing and its consumers’ perception of it in order to compare these views. The idea is to find a potential gap and what effect it may have on the brand. A case study has therefore been made with the grocery market brand Coop with focus on organic food. The material used consists of texts from Coop’s website to represent their brand. The topic of all texts is organic production and its relation to Coop. To analyze the consumers’ perception of the brand, interviews has been made. Lloyd F. Bitzer’s theory of the rhetorical situation and Roland Barthes’ theory of myths, adapted to rhetoric and argumentation by Eric Bengtson, have been applied. The findings show that there is a gap between Coop and the consumers’ perception of it: Coop has an elaborate myth in all their texts about being the protectors of the Earth, while the consumers only regard the company as somewhat aware of the environment. This stands even though the company and the consumers both believe sustainability to be an important issue.

Page generated in 0.0861 seconds