Denna studie syftar till att utforska och förstå anställdas upplevelser av ett värderingsstyrt konsultbolag. Fokus ligger på värderingsstyrningens interaktion med organisationskultur och identitet. Genom ett teoretiskt ramverk inom områden som organisationskultur, värderingsstyrning, identitet, samt kontroll- och konformitetsteorier kartlägger studien faktorer som formar och driver den värderingsstyrda arbetsmiljön. Tidigare forskning om implementering av organisationskultur, värderingars roll och funktion i organisationen, samt processerna bakom värderingarnas uppkomst och implementering, vägleder analysen och tolkningen av insamlad data. Datainsamlingen skedde genom personliga intervjuer, vilka ger inblickar i de anställdas upplevelser av företagets styrmodell och kultur. Resultatet tyder på en tydligt definierad företagskultur som genomsyrar organisationens struktur och påverkar de anställdas handlingar och motivation. Denna tydliga kultur utgör en stabil grund för företagets värderingsstyrning, där företagets värderingar i stor utsträckning överensstämmer med respondenternas personliga värderingar och identitet. Studien visar att företaget som studerats skapar en känsla av samhörighet och samarbete, djupt rotad i företagets kultur och styrning. Resultatet indikerar att arbetsmiljön är högpresterande och ibland stressfull för de anställda, med starka känslor av lojalitet och plikt. En överensstämmelse mellan de anställdas och ledningens upplevelser framkommer, med vissa undantag, vilket antyder en effektiv socialiseringsprocess och homogen rekrytering. Studien pekar även på en mycket homogen personalstyrka, där respondenternas upplevelser pekar på bristande mångfald inom företaget, vilket upplevs strida mot en av företagets värderingar. Trots detta uttrycker respondenterna en övervägande positiv bild av företaget, dess kultur och styrmodell, vilket avspeglas i resultatet. Uppsatsen ger insikter i både fördelar och nackdelar med styrmodellen och den starka företagskulturen. Respondenterna betonar trivsel, familjär kultur, kreativitet och frihet som styrkor, medan de framhäver bristande tydlighet i styrningen och en kultur som genererar höga krav och stress som nackdelar. Slutligen strävar denna uppsats inte bara efter att belysa värderingsstyrningen på det studerade företaget, utan också att öppna upp för vidare forskning inom området värderingsstyrning och organisationskultur.

Bakgrund: Då utvecklingen i det företagsekonomiska samhället har gått från ett industrisamhälle till ett kunskapssamhälle efterfrågas extern expertis från kunskapsintensiva företag. Många konsultföretag är goda exempel på den postbyråkratiska organisationsformen, som karaktäriseras av relativt få skikt av hierarki, flexibilitet, delaktighet i beslutsfattande och lösa karriärstrukturer, där identiteten blir svårmanövrerad. Identitet är av särskild betydelse när det kommer till KIF:er av olika skäl. Det blir allt mer framträdande för ledare att försöka forma individerna själva. Det är viktigt för ledningen att influera anställda via strategier för att exempelvis uppnå organisationskontroll, säkerställa lojalitet och behållning, och förebygga existentiell osäkerhet samt skapa självförtroende och självkänsla i arbetet. Syfte: Syftet med studien är att med hjälp av befintliga teorier och empiriskt underlag bidra med ökad förståelse av hur KIF:er använder identitetsreglering för att erhålla organisationskontroll. Genomförande: Studien har genomförts med en kvalitativ metod via en fallstudiedesign genom intervjuer med anställda inom relevanta företag inom konsultbranschen. Respondenterna har haft varierande befattningar och kunskaper i respektive företag. Slutsats: Resultatet av denna studie visar att kunskapsintensiva företag arbetar med organisationskontroll där identitet spelar en central roll. Flertalet strategier presenteras så som rekrytering, värdeerbjudande, utbildningar, avskalad hierarki, sociala aktiviteter, team, corporate storytelling och värderingar, vilket bidrar till en ökad förståelse för hur KIF:er arbetar med identitetsreglering för att uppnå organisationskontroll. / Background: Since the development of business economics has shifted from an industrial society to a knowledge society, external expertise is demanded from knowledge-intensive companies. Many consulting firms are good examples of the post- bureaucratic organization, characterized by relatively few layers of hierarchy, flexibility, decision-making involvement and loose career structures, where the identity becomes difficult to operate. Identity is of particular importance when it comes to KIFs for different reasons. It is becoming increasingly prominent for leaders to try to shape the individuals themselves. It is important for management to influence employees through strategies to achieve organizational control, ensure loyalty and prevent existential uncertainty as well as create self-confidence and self-esteem at work. Purpose: The purpose of the study is to provide, with the help of existing theories and empirical evidence, an increased understanding of how KIFs use identity regulation to obtain organizational control. Empiric: The study has been conducted with a qualitative method through a case study design through interviews with employees in relevant companies in the consulting industry. Respondents have had varying positions and skills in their respective companies. Result: The result of this study shows that knowledge-intensive companies work with organizational control where identity plays a central role. Several strategies are presented such as recruitment, value offerings, educations, scaled-down hierarchy, social activities, teams, corporate storytelling and values, which helps to understand how KIFs work with identity regulation to achieve organizational control.

Försvarsmakten står inför en spännande utmaning genom att för första gången på mycket länge öka sin förmåga, med tillväxt av såväl numerära förband som förmågebredd och effekt. För att lyckas med detta är personalen en viktig komponent, kanske till och med den allra viktigaste. Det finns en stark politisk vilja att Försvarsmakten skall stärkas för att med bredare kompetens stå bättre rustad i hanteringen av en komplex hotbild. För att lyckas med en omfattande tillväxt kommer det kräva att Försvarsmakten kan behålla erfarenhet som finns inom organisationen samtidigt som det rekryteras ny personal. Denna undersökning är kvalitativ till sin utformning och fokuserar på att försöka förstå varför officerare vid K 3 väljer att söka alternativa karriärvägar. Den bygger i huvudsak på empiri från officerare som har slutat vid förbandet de tre senaste åren. Undersökningen handlar om relationen mellan en organisation och de individer som är en del av den. Resultatet visar att de huvudsakliga faktorerna till att officerare väljer alternativa karriärvägar och slutar vid förbandet handlar om att de inte tydligt kan se sina karriär- och utvecklingsmöjligheter samt bristande kommunikation avseende dessa. Individen upplever vidare en minskad samhörighet inom förbandet och att deras erfarenhet och kompetens inte omhändertas i tillräcklig omfattning.