While recent publications indicate that employees in human service professions have higher risk of sickness absence and mental ill-health, little is known about the association with other health outcomes and possible mechanisms behind the differential risk. This study investigates differences in burnout, self-rated health and sickness absence between those in human service professions and other professions and examines whether differences in psychosocial and organizational work environment can explain possible variations. Data were derived from the Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health (SLOSH), an approximately representative sample of the Swedish working population (n=4486). Results from binary logistic regressions suggested that those in human service professions had higher odds of burnout and sickness absence those in other professions. Differences in burnout were explained by background variables while differences in sickness absence were explained by psychosocial and organizational work factors. Employees in human service professions had lower odds of suboptimal self-rated health than others in the fully adjusted model. Women were at higher risk of burnout, sickness absence, and all adverse psychosocial and organizational work environment factors except social support. Future studies should investigate the most crucial psychosocial and organizational work factors in human service professions with the objective to improve employee health.

The aim of the study was to investigate how hired consultants experience their form of employment and how it affects their work situation. To investigate how the form of employment is experienced and influenced, a qualitative method has been used with semi-structured interviews. A total of six hired consultants were interviewed, collected data were analyzed through a manifest content analysis. The results show that the hired consultants perceive their form of employment as uncertain and insecure because it is dependent on the client company's production. At the same time, the form of employment can contribute to increased work experience due to the varying labor market of work assignments that the staffing company can offer. Factors that the hired consultants highlight that affects the work situation are stress and perceived requirements because they can not control or always affect the distribution of work tasks, workload. Termination periods at the client company by hired consultants create fear and anxiety to lose the work assignment. The conclusion of the study is that the hired consultants feel that the advantages of the form of employment are that it can contribute to increased work experience and that the disadvantages are that it is perceived as insecure and insecure. The factors that affect the organizational work environment are stress, perceived demands, and fear of getting rid of the work assignment. The social work environment was positively affected by support from colleagues and assignment managers. / Syftet med studien var att undersöka hur inhyrda konsulter upplever sin anställningsform samt hur den påverkar deras arbetssituation. För att undersöka hur anställningsformen upplevs och påverkar har en kvalitativ metod använts med semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt intervjuades sex inhyrda konsulter och insamlad data analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultatet visar att de inhyrda konsulterna upplever sin anställningsform som osäker och otrygg för att den är beroende av kundföretagets produktion. Samtidigt som anställningsformen kan bidra till ökad arbetslivserfarenhet tack vare den varierande arbetsmarknaden av arbetsuppdrag som bemanningsföretaget kan erbjuda. Faktorer som de inhyrda konsulterna belyser som påverkar arbetssituationen är stress och upplevda krav, för att de inte kan kontrollera eller alltid påverka fördelning av arbetsuppgifter eller arbetsbelastning. Uppsägningsperioder på kundföretaget av inhyrda konsulter skapar en rädsla och oro för att bli av med arbetsuppdraget. Slutsatsen med studien är att de inhyrda konsulterna upplever att fördelarna med anställningsformen är att den kan bidra med ökad arbetslivserfarenhet och att nackdelarna är att den upplevs som otrygg och osäker. De faktorer som påverkar den organisatoriska arbetsmiljön är stress, upplevda krav och rädsla att bli av med arbetsuppdraget. Den sociala arbetsmiljön påverkades positivt genom stöd från kollegor och uppdragschefer.

SAMMANFATTNING  Bakgrund: Det finns ett behov av att undersöka social och organisatorisk arbetsmiljö för vårdpersonal. De bristande arbetsförhållandena utgör en risk för deras välbefinnande där arbetsbelastning, krav och otydlig ansvarsfördelning samt prioritering är de främsta riskfaktorerna. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur vårdpersonal upplever sin sociala och organisatoriska arbetsmiljö inom Region Uppsala samt att undersöka om de upplever att verktyget Idékraft beaktar deras möjlighet att påverka sin egen sociala och organisatoriska arbetsmiljö.  Metod: Studien hade kvalitativ karaktär och semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades med en manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att den sociala och organisatoriska arbetsmiljön för vårdpersonal är bristfällig. Medan socialt- och kollegialt stöd framstår som friskfaktorer, upplevs krav, arbetsbelastning, bristande kontroll över sin egen arbetsmiljö och otydliga ansvarsområden samt prioritering som riskfaktorer för den sociala och organisatoriska arbetsmiljön och vårdpersonalens psykiska hälsa.  Slutsatser: Utifrån resultatet uppfattar vårdpersonal sin sociala och organisatoriska hälsa som de aspekter som präglar deras förutsättningar att utföra sitt arbete. Socialt stöd är viktigt för att förhöja upplevelsen av den egna sociala och organisatoriska arbetsmiljön och dess välbefinnande. Idékraft i teorin är ett lämpligt och välkomnande initiativ, men som saknar uppföljning och konkretisering. Idékraft beaktar inte personalens möjlighet att påverka sin egen sociala och organisatoriska arbetsmiljö. / ABSTRACT  Background: There is a need to investigate the social and organizational work environment for healthcare professionals. The lack of good working conditions constitutes a risk to their well-being, where workload, demands and unclear division of responsibilities as well as prioritization are the main risk factors. Aim: The aim of the study was to investigate how healthcare staff experience their social and organizational work environment within the Uppsala Region. An additional purpose was to investigate whether they feel that the tool Idékraft consider the employees' opportunity to influence their own social and organizational work environment. Method: The study was based of qualitative nature and semi-structured interviews were conducted and analyzed with a manifest qualitative content analysis. Results: The results presented show that the social and organizational work environment for the healthcare staff is deficient. While social and collegial support appears to be health factors, demands, workload, lack of control over one's own work environment and unclear areas of responsibility and prioritization are perceived as risk factors for the social and organizational work environment and the mental health of the healthcare staff. Conclusions: Based on the results, healthcare professionals perceive their social and organizational health as the aspects that characterize their ability to perform their work. Social support is important to enhance the experience of one's own social and organizational work environment and its well-being. Idékraft is a suitable and welcoming initiative in theory but it lacks follow-up and concretization. Idékraft does not consider the employees' ability to influence their own social and organizational work environment.

Studiens syfte var att kartlägga skillnader mellan individuella faktorer och upplevelsen av social och organisatorisk arbetsmiljö hos studenterna på Jönköping University. Syftet var också att skapa en översikt och ett underlag för åtgärder åt uppdragsgivaren Studenthälsan. Den sociala och organisatoriska arbetsmiljön har i studien grundat sig på sex olika segment: krav, kontroll, socialt stöd, balans mellan studier och fritid, hälsa och välbefinnande samt kränkande beteende. Studien är kvantitativ och har grundat sig i en tvärsnittsdesign med en deduktiv ansats. En webbaserad enkät skickades i mars 2017 ut till de studenter på lärosätet som studerade minst 75 %, vilket genererade 1324 svar med en svarsfrekvens på 19,3 %. Data analyserades med hjälp av t-test med oberoende mätningar, oberoende envägs ANOVA och Kruskal Wallis ANOVA. Resultatet visade att framförallt kvinnor, äldre studenter, internationella studenter utanför utbytesprogram och inhemska studenter samt studenterna på Hälsohögskolan och den Tekniska högskolan upplevde den sociala och organisatoriska arbetsmiljön sämre än jämförelsegrupperna. Segmentet hälsa och välbefinnande visade upp lägst medelvärden av samtliga segment. Resultatet bekräftade befintlig teori med undantagen att äldre studenter upplevde den organisatoriska och sociala arbetsmiljön sämre samt att utbytesstudenter upplevde den bättre på lärosätet för aktuell studie. För vidare forskning föreslås kvalitativa studier som syftar till att identifiera orsakerna till de skillnader som uppvisade signifikanta värden. / The study's purpose was to map differences between individual factors and the perception of the social and organizational work environment among students at Jönköping University. The social and organizational work environment in this study is based on six different segments: demands, control, social support, balance between studies and free time, health and wellbeing and offensive behavior. The study is quantitative and is based on a cross-sectional design with a deductive approach. In March 2017, an online survey was distributed to students with a study pace of 75 % or more at the university. The survey generated 1324 responses with at response rate of 19,3 %. The data were analyzed with Independent Sample t-test, Independent One Way ANOVA and Kruskal Wallis ANOVA. The results showed that particularly women, older students, international students who are not part of an exchange program, Swedish students and students from the Health and Technical Schools, perceived the social and organizational work environment more negatively than their comparison groups. The segment, health and wellbeing, showed the lowest mean score of all the segments. The study's results confirmed existing theories with the exceptions that the older students experienced the social and organizational work environment more negatively than the other students, and that the exchange students perceived it more positively. For further research the authors suggests qualitative studies to identify the causes of the differences that showed significant results.