Kunskaper inom området organisationssocialisation bygger mestadels på studier genomförda i relativt stabila organisationsmiljöer. Med utgångspunkt i att dagens arbetsliv snarare karaktäriseras av förändring och utveckling ser vi dock ett behov av kompletterande studier. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur vår studie riktade sig därför till att undersöka hur socialisationen av nyanställda ser ut i nyskapade verksamheter med avsikt att utveckla kunskap om hur nyanställda på en sådan verksamhet utvecklas i sina roller till att bli fullvärdiga medlemmar. Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med medarbetare inom en verksamhet vilken betraktas som nystartad. Med utgångspunkt i ett teoretiskt perspektiv om osäkerhetsreducering framkommer tre centrala fynd. I studien framgår det att de nyanställda funnit väldigt starka band och sociala relationer till varandra, av den anledningen att det saknats annan tidigare anställd personal och samtliga nyanställda såg sig själva kliva in i organisationen som en gemenskap. Organisationskulturens ostadiga karaktär var något som bidrog till ett proaktivt beteende hos noviserna där de i den nya verksamheten, tillsammans med andra nya anställda, i högre grad fick driva sin egen socialisering med stöd och bekräftelse av varandra i hanteringen av osäkerheter som präglat både deras och verksamhetens första tid. / Knowledge in the field of organizational socialization is mostly based on studies conducted in relatively stable organizational environments. Based on the fact that today's working life is rather characterized by change and development, we see a need for supplementary studies. The purpose of this study has been to investigate how socialization of new employees looks like in newly created businesses, with the intention of developing knowledge on how new employees in such businesses are shaped in their role to become a worthy member of the organization. The study was conducted with the help of semi-structured interviews with employees in a business considered to be newly started. Based on a theoretical perspective of uncertainty reduction, three key findings emerged. The study shows that the new employees found very strong associations and social relations with each other. Because of the lack of other previously employed staff, all new employees saw themselves stepping into the organization as a community. The unstable nature of the organizational culture was something that contributed to a proactive behavior of the novices, where in the new business together with other new employees, they were more likely to pursue their own socialization with support and confirmation of each other in dealing with uncertainties that characterized both their and the business' first time.

The aim of this study is to widen the sociological knowledge about how gatekeepers make selections, in contexts characterized by uncertainty. This is examined through the dance world as empirical case, based on the question “How do gatekeepers orientate themselves in the uncertainty that characterizes decision-making around which dance artists should be assigned dance residencies?”. The empirical material is collected through semi-structured interviews with five individuals who participate in selection processes for dance residencies within different organizations. The theoretical framework consists of the idea of art worlds as cooperative networks built up by conventions, the uncertainty principle and ideal types for uncertainty reduction; institutionalization, decision, valuation and competition. Furthermore, gatekeeping is used as a central concept.  Lack of resources combined with the fact that the selection framework opens up to multiple interpretations are factors that contribute to uncertainty. The processes are further complicated by the gatekeeper's awareness of power. Gatekeepers use valuation as uncertainty reduction by seeking consensus in selection groups, taking into account the artists' previous work in the dance world, and by trusting the own experience. Furthermore, gatekeepers strive for institutionalization as uncertainty reduction. Competition is a less prominent feature, but works to reduce uncertainty in one of the organizations through the "first come, first served" principle. Decision can function as a last resort when the valuation work of the selection groups has reached the end of the road. / Denna studie syftar till att vidga den sociologiska kunskapen kring hur gatekeepers urvalsprocesser går till, i kontexter där det råder osäkerhet. Detta undersöks genom dansvärlden som empiriskt fall, utifrån frågeställningen ”Hur orienterar sig gatekeepers i osäkerheten som präglar beslutsfattandet kring vilka danskonstnärer som ska tilldelas dansresidens?. Empirin har insamlats genom semistrukturerade intervjuer med fem individer som deltar i urvalsprocesser för dansresidens inom olika organisationsformer. Det teoretiska ramverket består av idén om konstvärldar som kooperativa nätverk uppbyggda av konventioner, osäkerhetsprincipen samt idealtyper för osäkerhetsreducering; institutionalisering, bestämmande, värdering och tävling. Vidare används gatekeeping som centralt begrepp.  De främsta faktorerna som bidrar till osäkerhet i urvalen är dansvärldens resursbrist samt att urvalens ramverk öppnar för flera tolkningar. Processerna försvåras ytterligare av gatekeepers maktmedvetenhet. Gatekeepers använder värdering som osäkerhetsreducering genom att söka konsensus i urvalsgrupper, genom att beakta konstnärernas tidigare verksamhet i dansvärlden, samt genom att lägga tilltro till den egna erfarenheten. Vidare strävar gatekeepers efter institutionalisering som osäkerhetsreducering. Tävling är ett mindre framträdande drag, men fungerar osäkerhetsreducerande i en av organisationerna genom ”först till kvarn”-principen. Bestämmande kan fungera som en sista utväg när urvalsgruppernas värderingsarbete nått vägs ände.