No description available.

<p><strong> </strong></p><p><strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong>Titel: </strong>Styrning med målkonflikter i kommunala organisationer </p><p><strong>Författare: </strong>Agneta Ekelund</p><p><strong>Handledare:</strong> Marita Blomkvist</p><p><strong>Nyckelord:</strong> Målstyrning, förskolor, otydliga mål, förvaltning, kommun.</p><p><strong>Problemformulering:</strong> Vilka styrmetoder använder kommunala organisationer där det kan finnas konflikter mellan olika mål, och vad i styrningen skiljer mellan organisationer inom samma bransch? </p><p><strong>Teorier: </strong>Olika teorier tas upp som ligger till grund för den undersökning som valts att göras. De grundläggande teorierna som presenteras med denna uppsats är målformulering, målkonkurrens och styrmetod. De organisationer och mål som presenteras i denna uppsats är Halmstads kommun, Laholms kommun samt de nationella styrdokumenten för den svenska förskolan (Lpfö 98).</p><p><strong>Metod: </strong>För att undersöka om målkonflikter finns inom kommunala organisationer har denna uppsats skrivits med en abduktiv ansats. Detta har gjorts genom att jag har samlat in kunskaper. Det innebär att det har valts att göra en fallstudie- och datainsamlingsmetod i form av intervjuer och dokument. </p><p><strong>Empiri: </strong>Fakta presenteras den som har kommit fram under intervjuer med representanter från Halmstads och Laholms kommuner. Den svenska förskolan presenteras samt hur den offentliga styrningen sker.</p><p><strong>Analys: </strong>I den analyserande delen kopplas teorin samman med det som har tagits fram genom intervjuer och de dokument som har samlats in. Presentation av denna analys sker genom matriser. </p><p><strong>Slutsatser: </strong>Utifrån denna undersökning dras slutsatser som t.ex. av alla de styrmetoder som framställdes i teorin är de två starkaste i detta fall profession och budget. Vidare har det framkommit att målen anses vara övergripande och oklara. Genom detta kan det påvisas att det finns indikationer på att målkonflikter föreligger.</p>

Sammanfattning Titel: Styrning med målkonflikter i kommunala organisationer  Författare: Agneta Ekelund Handledare: Marita Blomkvist Nyckelord: Målstyrning, förskolor, otydliga mål, förvaltning, kommun. Problemformulering: Vilka styrmetoder använder kommunala organisationer där det kan finnas konflikter mellan olika mål, och vad i styrningen skiljer mellan organisationer inom samma bransch?  Teorier: Olika teorier tas upp som ligger till grund för den undersökning som valts att göras. De grundläggande teorierna som presenteras med denna uppsats är målformulering, målkonkurrens och styrmetod. De organisationer och mål som presenteras i denna uppsats är Halmstads kommun, Laholms kommun samt de nationella styrdokumenten för den svenska förskolan (Lpfö 98). Metod: För att undersöka om målkonflikter finns inom kommunala organisationer har denna uppsats skrivits med en abduktiv ansats. Detta har gjorts genom att jag har samlat in kunskaper. Det innebär att det har valts att göra en fallstudie- och datainsamlingsmetod i form av intervjuer och dokument.  Empiri: Fakta presenteras den som har kommit fram under intervjuer med representanter från Halmstads och Laholms kommuner. Den svenska förskolan presenteras samt hur den offentliga styrningen sker. Analys: I den analyserande delen kopplas teorin samman med det som har tagits fram genom intervjuer och de dokument som har samlats in. Presentation av denna analys sker genom matriser.  Slutsatser: Utifrån denna undersökning dras slutsatser som t.ex. av alla de styrmetoder som framställdes i teorin är de två starkaste i detta fall profession och budget. Vidare har det framkommit att målen anses vara övergripande och oklara. Genom detta kan det påvisas att det finns indikationer på att målkonflikter föreligger.

Bedrägerier bedöms vara kraftigt underrepresenterade i brottstatistiken och bara en bråkdel av gärningsmännen upptäcks. Bilden av hur dessa ser ut är splittrad i det nuvarande kunskapsfältet. Denna studie bygger på en enkät som med utgångspunkt från andra källor än offentlig registerdata försökt klargöra hur en bedragare ser ut och vilka faktorer som påverkar risken för bedrägerier, samt kastaljus på dem som av olika skäl undkommer kontroll och lagföring. Resultatet visar att vissa faktorer utmärker sig och vissa kännetecken framträder. De mest utmärkande riskfaktorerna är anonymitet, allmän ekonomisk kris och otydliga regler. Anonymitet försvårar den sociala kontrollen och möjligheter tillbestraffningsåtgärder och risken att frestas agera bedrägligt är överhängande. När det gäller experters perspektiv på bedragare framträder personer med ekonomiska problem, sociala problem och tidigare brottsbelastning. En traditionell bild sombekräftas av tidigare undersökningar. En annan bild visar på en uppfattning om att de flesta människor är beredda att utföra bedrägerier under vissa omständigheter och att de flesta bedrägerier utförs av vanliga människor. En ytterligare bild är atten bedragare är en person som har särskilda kunskaper, en person som har tillgång till konfidentiell information och vet hur man undkommer. Studien visar att vissa grupper anses undkomma kontrollsystemen och resultatet indikerar atthögstatuspersoner utgör delar av denna grupp. En slutsats är att kontrollsystemen har en mycket bred insikt i de varningssignaler som förekommer och en klar samsyn på tydliga riskfaktorer. Samtidigt indikeras en bred och neutral inställningoch en medvetenhet om att vissa grupper är svårurskiljbara vid kontroll. Studien ger insikt i att den offentliga lagföringsstatistiken inte ger en helt rättvisande bild av bedragaren.