<p>I den hårdnande konkurrensen på dagens marknad beslutar stor del av dagens företag att koncentrera sig på sin kärnverksamhet. För att kunna göra detta gör företagen ett övervägande om att producera själv eller att leja någon annan att utföra samma aktivitet. Bland många företag är anledningen till outsourcing en önskan om att uppnå minskade kostnader och en produktivitetsökning. Fördelarna kan även ses ur ett strategiskt perspektiv, då ny kunskap förs in i företaget, vilket kan underlätta genomförandet av förändringar. Genom att lägga ut redovisningsfunktionen kan företaget koncentrera sig på sin kärnverksamhet. Detta är bakgrunden till den problemformulering som utgåtts ifrån: I vilken utsträckning tillämpas outsourcing av redovisningsfunktionen bland företagen i Örnsköldsviks kommun?</p><p>Syftet med vår uppsats är att undersöka om det finns ett samband mellan hur många anställdaett företag har och hur vanligt förekommande outsourcing av redovisningsfunktionen är.</p><p>Denna uppsats är utförd med ett positivistiskt synsätt och deduktivt angreppssätt. Detta har resulterat i en enkätundersökning där ett antal företag har undersökts. För att utföra denna undersökning har teorier som behandlar outsourcing legat till grund, vilka innefattar; kärnkompetens, strategier, inköpsroller och Business Process Outsourcing, BPO. Utifrån den insamlade empirin har en analys utförts, vilken har lett till en slutsats på det uppställda problemet. Denna slutsats resulterade i att det inte är så vanligt förekommande med outsourcing av redovisningsfunktionen och att företag med mindre än tolv anställda väljer att outsourca sin redovisningsfunktion.</p>

<p>The focus of this thesis is the outsourcing of activities in the New Product Development (NPD) process. Outsourcing of NPD refers to the outsourcing of development activities for the developing of new products (goods and/or service), where all or just the innovative part of the NPD process is purchased externally based on a contract with organizational units separate from the outsourcing firm. This definition implies that (A) the activity should be an innovative part of the NPD process, (B) the activity should have previously been conducted internally, and (C) the activity should be purchased under a contractual agreement between the organizations.</p><p>This thesis focuses on the outsourcing of NPD in medium sized firms. Although the framework is probably also useful for small and large firms, the three empirical studies in the thesis explored samples of medium sized firms. NPD is a knowledge intensive activity that requires the ability to handle uncertainties and is very dependent on the individuals involved in the process. In this way it differs from production, which (especially when producing standard items on a large scale) is easier to control, monitor and to evaluate the costs. Therefore, some considerations connected to knowledge acquisition and uncertainty needs to be addressed.</p><p>A literature review reveals that research on outsourcing often focuses on A) Large firms and B) outsourcing of production activities. In addition, research on NPD usually involves large firms, despite the fact that the interest in product development in small and medium sized firms has grown rapidly in recent years. Since outsourcing of NPD is a method frequently used to access competence, and reduce costs and/or uncertainty, it seems motivated to study the outsourcing of NPD in medium sized firms.</p><p>The thesis presents a decision framework that is based on three empirical studies (two survey studies and one case study) and a theoretical framework. The theoretical framework presented in the thesis is commonly used to understand outsourcing questions in general. In the present thesis the framework is applied in the specific situation of outsourcing a knowledge intensive activity (such as NPD) in the context of medium sized firms. Transactions cost, resource based, resource dependency, knowledge based, agency cost, and institutional theories are revisited in the thesis.</p><p>Outsourcing can lead to advantages in form of lower costs, access to knowledge or other resources, as well as access to markets, but it can also result in a knowledge drain, lower motivation among in-house staff, or an increased level of dependency on external organizations. Therefore the decision to outsource is not always a good one, and the pros and cons must be carefully evaluated. The result of the thesis is a decision framework that maps factors affecting the decisions that need to be made when outsourcing NPD. The implications can be of value to the outsourcing firm as well as to the potential outsourcing partner. The framework has been presented to the firms in the studies and thus has already proved its value to some extent.</p><p>The framework will also be used for the design of the studies that will hopefully take me towards my PhD degree, including a new survey study as well as a case study focusing on knowledge integration.</p>

Background: According to experts logistics outsourcing is a process and companies should develop their understanding about it as a process. Literature suggests a systematic and strategic approach for this process and also presents different models and aspects to improve logistics outsourcing as a process. But some scholars reveal a gap in literature regarding logistics outsourcing process in SMEs. They suggest in the discussion regarding logistics outsourcing as a process SMEs are totally ignored and there is a need to conduct research on this topic with perspective of SMEs. They also suggest the practices of SMEs in logistics outsourcing process are different from suggested process in literature. Research Questions: Q.1: According to the literature, how should companies develop and perform logistics outsourcing process? Q.2: How does the logistics outsourcing process in SMEs differ from the process suggested in the literature? Q.3: Why do the practices of SMEs regarding logistics outsourcing process differ from the process suggested in the literature? Purpose of the Study: The purpose of this study is to reduce the gap in literature regarding logistics outsourcing in SMEs by studying their logistics outsourcing process to identify and understand the differences in their practices as compare to suggested process in literature. Methodology: This thesis is written from a positivistic perspective with a deductive approach. For this thesis multiple-case studies are employed by using qualitative research method. For empirical data collection semi-structured interviews are used and pattern matching is used as analysis method. Conclusion: Taiwanese SMEs do not have very structured and systematic process for logistics outsourcing which is exactly opposite to the suggested process by literature.  These SMEs are also performing some suggested aspects of logistics outsourcing process but not as recommended in literature and these aspects are also not integrated as a process. According to our findings, lack of understanding about logistics outsourcing as a process, limitation of resources and lack of interest of top management are main reasons for these differences in the practices of SMEs regarding logistics outsourcing process from the suggested process in literature. We also find that the reviewed literature and suggested models of logistics outsourcing process are focusing on strategic partnership between 3PLs and companies but the partnership between SMEs and their logistics services providers is more tactical in nature. This is also a possible reason of this difference.

I den hårdnande konkurrensen på dagens marknad beslutar stor del av dagens företag att koncentrera sig på sin kärnverksamhet. För att kunna göra detta gör företagen ett övervägande om att producera själv eller att leja någon annan att utföra samma aktivitet. Bland många företag är anledningen till outsourcing en önskan om att uppnå minskade kostnader och en produktivitetsökning. Fördelarna kan även ses ur ett strategiskt perspektiv, då ny kunskap förs in i företaget, vilket kan underlätta genomförandet av förändringar. Genom att lägga ut redovisningsfunktionen kan företaget koncentrera sig på sin kärnverksamhet. Detta är bakgrunden till den problemformulering som utgåtts ifrån: I vilken utsträckning tillämpas outsourcing av redovisningsfunktionen bland företagen i Örnsköldsviks kommun? Syftet med vår uppsats är att undersöka om det finns ett samband mellan hur många anställdaett företag har och hur vanligt förekommande outsourcing av redovisningsfunktionen är. Denna uppsats är utförd med ett positivistiskt synsätt och deduktivt angreppssätt. Detta har resulterat i en enkätundersökning där ett antal företag har undersökts. För att utföra denna undersökning har teorier som behandlar outsourcing legat till grund, vilka innefattar; kärnkompetens, strategier, inköpsroller och Business Process Outsourcing, BPO. Utifrån den insamlade empirin har en analys utförts, vilken har lett till en slutsats på det uppställda problemet. Denna slutsats resulterade i att det inte är så vanligt förekommande med outsourcing av redovisningsfunktionen och att företag med mindre än tolv anställda väljer att outsourca sin redovisningsfunktion.

Univ., Diss--Bern, 2000.

The research addresses the emergent nature of culture in global Information Systems / Information Technology (IS/IT) outsourcing relationships. Considering the broadly recognized role of culture in Global Outsourcing (GLOS), it builds on existing literature and it identifies three research issues that support the need to address culture in a global IS/IT relationship as emergent. These issues involve: a. A literature “gap” and low research granularity of existing research, b. The tendency to examine culture in IS/IT as either national or organizational, with no adequate research examining the dynamic nature of culture in GLOS collaboration, and c. The unique nature of GLOS culture, which is not stable but emergent. In order to address emergence, the thesis applies a cultural systems perspective, which is used to describe the emergent GLOS culture as related to a GLOS cultural system. An initial model is thus developed, according to which GLOS culture emerges from a GLOS cultural system, and the GLOS cultural system results from the combination of cultural characteristics of separate organizations within the GLOS context. This GLOS cultural system is related to Attitudes and Behaviors (A&B), the Environment, Interactivity, and Control. Using the philosophical perspective of interpretivism and a qualitative methodology, two pilot studies and a series of case studies were conducted. Due to its increasing reliance on outsourcing strategies, the automotive industry was used as the industry-based setting of the research and, more specifically, the phases related to the production of Electronic System (ES) of coaches and buses. Each phase involves the relationship between the client (AC) and one of its three suppliers (AS1, AS2, AS3), all residing in different countries (three across Europe and one in Asia). The analysis of the two pilot cases (GC, DS) helped finalize the interview agenda, which was then used in the four in-depth case studies that describe the relationship between AC and each individual supplier (AC-AS1, AC-AS2, AC-AS3). A thematic analysis was applied to the interview data, leading to an extended version of the initial model. According to the new extended model, the GLOS cultural system, through Mechanisms and Processes, expresses an emergent GLOS culture, which is related to extended versions of the concepts discussed in the initial model. More specifically, in the extended model, emergent GLOS culture is related to Attitudes, Behaviors, and Cognition (ABC), Context, Interactivity, and Regulation. The extended model also extends the concept of the initial model, further reflecting the emergent nature of emergence of the GLOS culture. Therefore, it associates Attitudes, Behaviors, and Cognition (ABC) with the dimensions of we-they and abstract-expressed, Context with the dimensions of environment and definition, Interactivity with the dimensions of relationship and exchange, and Regulation with the dimensions of control and feedback. The contribution of the extended model is demonstrated through validation by professionals and original participants in the study. The model also expresses the uniqueness of each GLOS collaboration and analyzes emergent GLOS culture in terms of specific cultural attributes, as they emerge within the GLOS relationship. Furthermore, it provides an in-depth description of the nature of emergent culture in global collaboration, and its contribution is discussed from a theoretical, practical, and methodological perspective. The thesis also addresses lessons learned, research limitations, and proposals for further research. Overall, the thesis offers an in-depth approach to understanding culture in GLOS relationships. Building on the concept of emergence, as addressed in existing literature, the study extends the discussion of culture beyond the national – organizational level and it offers a list of cultural attributes (themes) related to emergence. Using empirical industry-based evidence from countries selected across various economic and sociopolitical level, and an industry (automotive) that demonstrates a growing interest in outsourcing strategies, it discusses an emergent approach to culture, focusing exclusively on IS/IT GLOS. The emergent GLOS culture extends beyond mere summation of cultural characteristics of collaborating organizations. It allows for dynamism and adjustability, and, at the same time, it offers a new way of capturing, addressing, and explaining the uniqueness of the culture of every GLOS relationship.

<p>Denna studie behandlar de två koncepten outsourcing och business process outsourcing samt möjligheter och risker med nämnda koncept. Genom studier av ämnena business process outsourcing samt traditionell outsourcing har författarna påträffat sådan information som indikerar och tydliggör sådant som i litteraturen uppfattas som centralt då det kommer till möjligheter och risker då med de båda koncepten.</p><p>Syftet med studien är att beskriva dessa koncept och jämföra dess risker och möjligheter. Någon förförståelse av det studerade området har inte författarna. Med anledning av att leverantörerna av ovanstående tjänster inte haft möjlighet att delge författarna vilka deras kunder är har studien begränsats till skriven litteratur samt leverantörernas uppfattning om risker och möjligheter med dessa tjänster. Studien är utformad dels med en deduktiv metod vilket inneburit litteraturstudier, samt med en kvalitativ metod som inneburit tre djupintervjuer.</p><p>Genom att studera outsourcing- och BPO-branschen har författarna kommit fram till tre respondenter vilka anses representativa och väl anpassade för studien, då dessa levererar båda ovan nämnda former av tjänster. Arbetets teoridel är strukturerad på ett tydligt sätt som belyser risker och möjligheter med de båda koncepten, samt en kortare förklaring av faktorer som påverkar valet om att köpa in dessa tjänster eller ej. I empirin ställs frågor baserade på vad teorin menar är risker och möjligheter med de båda koncepten. Här redovisas också de svar författarna erhållit från respondenterna.</p><p>Då det gäller att jämföra de båda koncepten är slutsatsen att det kan göras på två olika sätt. Delvis genom att jämföra riskerna och möjligheterna och dels genom att jämföra strukturen på de olika koncepten. Studiens slutsats är att riskerna och möjligheterna med de båda koncepten liknar varandra och flertalet av de identifierade är helt identiska.</p>

<p>Information technology and globalization has led to an increasing competition and service production has been more and more independent of locations. This has made a market of outsourced telephone costumer service possible. Due to high establishment the market has been saturated and with that price has sunk. Customer companies have the last few years got more negative to outsourcing of their telephone customer service as they through operating the customer service internally want to get closer to their customers.</p><p>In the empirical study the writers try to figure out which companies the callcenters should try to aim towards to get long and profitable cooperation. This will be done through deducing guiding principles from theories about how different factors around companies costumer service should look like. Through qualitative case studies on four customer services the guiding principles will be compared with the reality.</p><p>The writers find that costumer services where the requirements on short answer times is high, at the same time as complexity is low, is the assignments where callcenters easiest can sell their services. The callcenters doesn’t bring any value creating in these situations and therefore the prices are low. Costumer companies can easily change partner if a lower price can be offered by somebody else.</p><p>Some callcenters tend to concentrate on assignments with more value creating where they together with the customer company constant strive to improve methods and processes. These callcenters create close and long term relations with their assigner, this also create the possibility to maintain a higher price.</p><p>The conclusion is that callcenters should seek assignments with as high complexity as possible without exceed their restrictions. If the education time for the assignment is long it has to be fulfilled by a low employee turnover on the callcenter. If the assignments changing speed is quick and if it requires a lot of feedback is it very important that cooperation between the companies works well and that a will of constant improvement exists.</p><p>If the call centers want to survive they have to strive to learn by, and develop with, every assignment so that they in the future can undertake an assignment with higher complexity.</p> / <p>Informationsteknologin och globaliseringen har lett till ökad konkurrens samt att tjänsteproduktion numera har blivit mer platsoberoende. Detta har möjliggjort en marknad för outsourcing av telefonkundtjänst. Marknaden har p.g.a. överetablering blivit mättad och därmed har priserna sjunkit. Kundföretagen har på senare år fått en mer negativ attityd till outsourcing av kundtjänsten då de genom att driva kundtjänsten internt återigen vill komma närmare sina kunder.</p><p>I uppsatsen försöker författarna ta reda på vilka kundföretag som callcentren ska rikta sig mot för att få långa och lönsamma samarbeten. Detta görs genom att härleda riktvärden ur teorier om hur olika faktorer kring kundföretagens kundtjänster bör se ut. Genom kvalitativa fallstudier på fyra kundtjänster jämförs dessa riktvärden med hur det ser ut i verkligheten.</p><p>Författarna kommer fram till att kundtjänster där kraven på korta svarstider är höga, samtidigt som komplexiteten är låg, är de uppdrag där callcentren har lättast att sälja in sina tjänster. Callcentren bidrar här inte med något värdeskapande och därför är priserna låga. Kundföretagen kan enkelt byta partner om priset är lägre på annat håll.</p><p>Vissa callcenter inriktar sig på mer värdeskapande uppdrag där de tillsammans med kundföretaget ständigt strävar efter att förbättra metoder och processer. Dessa callcenters skapar nära och långsiktiga relationer med sina uppdragsgivare vilket skapar möjligheten att hålla ett högre pris.</p><p>Slutsatsen är att callcentren bör söka uppdrag med så hög komplexitet som möjligt utan att överskrida sina egna begränsningar. Om utbildningstiden för uppdraget är lång måste det motsvaras av en låg personalomsättning på callcentret. Är förändringstakten på uppdraget snabb och om det krävs mycket feedback är det av största vikt att samarbetet mellan de ledande personerna på callcentret och de ansvariga på kundföretaget fungerar bra och att det finns en vilja till ständig förbättring.</p><p>För att callcentren ska överleva måste de dessutom hela tiden sträva efter att lära sig av, och utvecklas med, varje uppdrag för att senare kunna ta sig an uppdrag med högre komplexitet.</p>

Information technology and globalization has led to an increasing competition and service production has been more and more independent of locations. This has made a market of outsourced telephone costumer service possible. Due to high establishment the market has been saturated and with that price has sunk. Customer companies have the last few years got more negative to outsourcing of their telephone customer service as they through operating the customer service internally want to get closer to their customers. In the empirical study the writers try to figure out which companies the callcenters should try to aim towards to get long and profitable cooperation. This will be done through deducing guiding principles from theories about how different factors around companies costumer service should look like. Through qualitative case studies on four customer services the guiding principles will be compared with the reality. The writers find that costumer services where the requirements on short answer times is high, at the same time as complexity is low, is the assignments where callcenters easiest can sell their services. The callcenters doesn’t bring any value creating in these situations and therefore the prices are low. Costumer companies can easily change partner if a lower price can be offered by somebody else. Some callcenters tend to concentrate on assignments with more value creating where they together with the customer company constant strive to improve methods and processes. These callcenters create close and long term relations with their assigner, this also create the possibility to maintain a higher price. The conclusion is that callcenters should seek assignments with as high complexity as possible without exceed their restrictions. If the education time for the assignment is long it has to be fulfilled by a low employee turnover on the callcenter. If the assignments changing speed is quick and if it requires a lot of feedback is it very important that cooperation between the companies works well and that a will of constant improvement exists. If the call centers want to survive they have to strive to learn by, and develop with, every assignment so that they in the future can undertake an assignment with higher complexity. / Informationsteknologin och globaliseringen har lett till ökad konkurrens samt att tjänsteproduktion numera har blivit mer platsoberoende. Detta har möjliggjort en marknad för outsourcing av telefonkundtjänst. Marknaden har p.g.a. överetablering blivit mättad och därmed har priserna sjunkit. Kundföretagen har på senare år fått en mer negativ attityd till outsourcing av kundtjänsten då de genom att driva kundtjänsten internt återigen vill komma närmare sina kunder. I uppsatsen försöker författarna ta reda på vilka kundföretag som callcentren ska rikta sig mot för att få långa och lönsamma samarbeten. Detta görs genom att härleda riktvärden ur teorier om hur olika faktorer kring kundföretagens kundtjänster bör se ut. Genom kvalitativa fallstudier på fyra kundtjänster jämförs dessa riktvärden med hur det ser ut i verkligheten. Författarna kommer fram till att kundtjänster där kraven på korta svarstider är höga, samtidigt som komplexiteten är låg, är de uppdrag där callcentren har lättast att sälja in sina tjänster. Callcentren bidrar här inte med något värdeskapande och därför är priserna låga. Kundföretagen kan enkelt byta partner om priset är lägre på annat håll. Vissa callcenter inriktar sig på mer värdeskapande uppdrag där de tillsammans med kundföretaget ständigt strävar efter att förbättra metoder och processer. Dessa callcenters skapar nära och långsiktiga relationer med sina uppdragsgivare vilket skapar möjligheten att hålla ett högre pris. Slutsatsen är att callcentren bör söka uppdrag med så hög komplexitet som möjligt utan att överskrida sina egna begränsningar. Om utbildningstiden för uppdraget är lång måste det motsvaras av en låg personalomsättning på callcentret. Är förändringstakten på uppdraget snabb och om det krävs mycket feedback är det av största vikt att samarbetet mellan de ledande personerna på callcentret och de ansvariga på kundföretaget fungerar bra och att det finns en vilja till ständig förbättring. För att callcentren ska överleva måste de dessutom hela tiden sträva efter att lära sig av, och utvecklas med, varje uppdrag för att senare kunna ta sig an uppdrag med högre komplexitet.

Denna studie behandlar de två koncepten outsourcing och business process outsourcing samt möjligheter och risker med nämnda koncept. Genom studier av ämnena business process outsourcing samt traditionell outsourcing har författarna påträffat sådan information som indikerar och tydliggör sådant som i litteraturen uppfattas som centralt då det kommer till möjligheter och risker då med de båda koncepten. Syftet med studien är att beskriva dessa koncept och jämföra dess risker och möjligheter. Någon förförståelse av det studerade området har inte författarna. Med anledning av att leverantörerna av ovanstående tjänster inte haft möjlighet att delge författarna vilka deras kunder är har studien begränsats till skriven litteratur samt leverantörernas uppfattning om risker och möjligheter med dessa tjänster. Studien är utformad dels med en deduktiv metod vilket inneburit litteraturstudier, samt med en kvalitativ metod som inneburit tre djupintervjuer. Genom att studera outsourcing- och BPO-branschen har författarna kommit fram till tre respondenter vilka anses representativa och väl anpassade för studien, då dessa levererar båda ovan nämnda former av tjänster. Arbetets teoridel är strukturerad på ett tydligt sätt som belyser risker och möjligheter med de båda koncepten, samt en kortare förklaring av faktorer som påverkar valet om att köpa in dessa tjänster eller ej. I empirin ställs frågor baserade på vad teorin menar är risker och möjligheter med de båda koncepten. Här redovisas också de svar författarna erhållit från respondenterna. Då det gäller att jämföra de båda koncepten är slutsatsen att det kan göras på två olika sätt. Delvis genom att jämföra riskerna och möjligheterna och dels genom att jämföra strukturen på de olika koncepten. Studiens slutsats är att riskerna och möjligheterna med de båda koncepten liknar varandra och flertalet av de identifierade är helt identiska.