I denna uppsats behandlar vi ämnen som relationer, emotioner och sociala band som är baserar på verksamheter inom vården i Västra Götalandsregionen. Vi har undersökt hur man som sjuksköterska, undersköterska och läkare förhåller sig till patienter som är dödligt sjuka på ett professionellt och medmänskligt sätt. Vi vill belysa hur sjuksköterska, undersköterska och läkaren hanterar eventuella svåra emotioner i mötet med sjuka patienter. Ytterligare en aspekt på vår studie är förhållandet mellan individ och gruppnivå i dessa yrken samt hur stödet mellan kollegorna ser ut när det gäller ventilering av emotioner. Vi har även studerat hur arbetsliv och privatliv interagerar med vartannat i detta fall. Vi har undersökt området genom åtta kvalitativa intervjuer med individer som arbetar med människor som är dödligt sjuka inom vården. Vi har använt oss av den hermeneutiska ansatsen vilket innebär att vårt förhållningssätt att tolkning och förståelse snarare än att etablera sanningar. Detta innebär att de resultat och reflektioner som vi grundar vår studie på är baserade på det empiriska material vi har fått genom intervjuerna. Alla svar är grundade på informanters egna upplevelser, tankar och emotioner. Genom våra semi-strukturerade intervjuer har vi sedan analyserat dessa utifrån följande teorier: Skam och stolthet av Thomas Scheff, Rolltagande av Erving Goffman, Hänsynsemotionssystemet av Thomas Scheff, Yt och djupagerande av Arlie Hochschild, Emotionellt arbete av Arlie Hochschild och Över och under differentiering av Tomas Scheff. Resultatet av vår studie visar att yrkesroll och privatpersonen är svåra att särskilja för de som arbetar inom vården i mötet med döende patienter. Enligt vår studie blir det extra svårt för exempelvis en onkolog att distansera sig till patienten om denne har blivit behandlad av läkaren under en längre period. Studien visar också att stödet bland kollegorna är väldigt viktigt där kollegorna över lag känner en stor samhörighet, bland annat genom att de ventilerar negativa känslor och erfarenheter i sina arbeten. Oftast kommer man patienten för nära emotionellt men i vissa sammanhang kan det också vara svårt att inte ha en för stor del distans till patienten om man exempelvis nyligen har börjat behandla denne. Det har visat sig att vissa patienter gör mindre intryck på vårdpersonalen även om man har träffat denne under flera år. Differentieringen och relationen till patienten beror också på personkemi samt hur personliga läkare och patienter är gentemot varandra. / In this paper we threat topics such as relationships, emotions, and social ties that are based on activities in health care in the Västra Götaland region. We have examined how nurses’ and a doctor relate to patients who are terminally ill in a professional and humane manner. We want to illustrate how nurses’ and the doctor handle any difficult emotion when meeting patients. Another aspect of our study is the relationship between the individual and group levels in these professions and how the support of their colleagues will look like when it comes to venting of emotions. We have also studied how the workplace and the private life interact with each other in this case. We have investigated the field by eight qualitative interviews with individuals who work with people who are terminally ill in hospitals. We made use of the hermeneutic approach, which means that our approach to interpreting and understanding rather than establishing truths. This means that the findings and reflections that we base on our study on are based on the empirical material we have received through the interviews. All answers are based on informants’ own experiences, thoughts and emotions. Through our semi-structured interviews, we then analyzed them based on the following theories: Shame and pride by Thomas Scheff, Role-taking by Erving Goffman, The deference-emotion system by Thomas Scheff, Surface- and deep acting by Arlie Hochschild , Emotional labour by Arlie Hochschild and Over- and under differentiation by Thomas Scheff . The results of our study show that the role and the private person are difficult to distinguish for those working in health care in the face of dying patients. According to our study, it is especially difficult for example; an oncologist to distance himself or herself to the patient if the doctor has treated him or her for a longer period. The study also shows that support among colleagues is very important and that colleagues generally feel a great affinity, including through venting negative feelings and experiences in their jobs. Most often the doctor gets too close emotionally to the patient but in some contexts it may also be hard not to have too large distance to the patient if, for example he or she recently have begun to treat the patient. It has been shown that some patients make less impression on the nursing staff even if they 've met them several years. The differentiation and relationship with the patient also depends on personal chemistry and how personal physicians and patients are to each other.

Syftet med vår studie är att förstå hur ett logistikföretag främjar och skapar en god arbetsmiljö genom att arbeta med företagets globala värdepolicys. Genom uppförandekoder i hur företaget ska representeras ställs det krav på medarbetarna hur de ska agera i olika situationer. Empirin är insamlad genom semistrukturerade intervjuer med en chef och sju anställda på ett och samma logistikföretag. Studien har en hermeneutisk utgångspunkt då det är medarbetarnas känslor och upplevelser som legat till grund för resultatet. Intervjuerna har analyserats utifrån följande teorier: Organisationskultur av Dag Ingvar Jacobsen och Jan Thorsvik samt Jan Winroth om flexibelt arbete i organisationsdesignen. Sociala band av Thomas Scheff och emotionellt arbete av Arlie Hochschild. Resultatet visade att medarbetarna uppskattar chefens ledarstil och ges stort utrymme i att utföra sina arbetsuppgifter under frihet. Arbetsgruppen har en central roll för de anställda och det är här de finner råd och stöd för varandra när de behöver det. De sociala banden mellan individerna stärks av stolthet i en vänskaplig arbetsmiljö och riskerade att försvagas av skamkänslor och det emotionella arbete de utsätts för vid kontakt med krävande kunder. / The purpose of our study is to understand how a logistics company promotes and creates a good work environment by working with the company's global value policy. Through codes of conduct in how the company is to be represented, requirements are placed on the employees how they should act in different situations. The experience is collected through semi-structured interviews with a manager and seven employees at one and the same logistics company. The study has a hermeneutic starting point as it is the employees' feelings and experiences that formed the basis for the results. The interviews have been analyzed based on the following theories: Organizational culture by Dag Ingvar Jacobsen and Jan Thorsvik and Jan Winroth on flexible work in organizational design. Social Bonds by Thomas Scheff and Emotional Labor by Arlie Hochschild. The results showed that the employees appreciate the manager's leadership style and are given a lot of freedom in performing their tasks. The work group has a central role for the employees and this is where they find advice and support for each other when they need it. The social bonds between individuals are strengthened by pride in a friendly work environment and risked being weakened by feelings of shame and the emotional labor they are exposed to when dealing with demanding customers.