Bakgrund. Fysiska tester används för att kunna förutsäga idrottsprestation, finna talanger, upptäcka fysiska brister och minska risken att idrottaren drabbas av skador. Många konståkare genomför fysiska tester vid flera tillfällen under en karriär men dessa tester utförs sällan på is. Syfte. Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns linjära samband mellan konståkares sprintprestation på is och på mark samt mellan dessa resultat och konståkares personbästa (PB). Metod. Tio kvinnliga konståkare (n = 10) testades i 10- och 20 meter sprint på is och Flygande 30 meter sprint på is (10I, 20I och 30I) samt 10- och 20 meter sprint på mark och Flygande 30 meter sprint på mark (10M, 20M och 30M). Dessa resulta tanalyserades i datorprogrammet SPSS Statistics 20 för att finna linjära samband mellan sprintarna på is och på mark samt för att finna linjära samband mellan dessa sprintar och PB. Resultat. Resultaten visade på ett starkt signifikant samband (p < 0,01) mellan 20I och 20M (r = -0,733, p = 0,009), 30I och 30M (r = -0,769, p = 0,009) samt mellan 20I och 30M (r = -0,796, p = 0,006). Signifikanta samband (p = < 0,05) kunde ses mellan 10I och 20M (r = -0,632, p = 0,050), 10I och 30M (r = -0,643, p = 0,045), 20I och 10M (r = -0,635, p = 0,049) samt mellan 30I och 20M (r = -0,764, p = 0,010). Signifikant samband kunde även ses mellan PB och 10I (r = -0,693, p = 0,026). Slutsats. Det går att förutsäga sprintprestation på is genom sprintprestation på mark men det är svårt att förutsäga idrottsprestation genom att testa sprintar på mark eller på is hos kvinnliga konståkare.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet är att undersöka om det föreligger något samband mellan 1RM i benböj och sprintlöpning på is kontra sambandet mellan sprintlöpning på barmark och 1RM i benböj för svenska damhockeyspelare i högsta serien SDHL. Finns det något samband mellan maxstyrka i 1RM i benböj och sprinter på barmark (utanför isen) hos svenska damhockeyspelare? Finns det något samband mellan maxstyrka i 1RM benböj och sprinter på is hos svenska damhockeyspelare? Finns det något samband mellan sprintlöpning på barmark och skridskosprinter på is? Metod Testerna utfördes vi två tillfällen med en veckas mellanrum. Vid första tillfället utfördes testerna i benböj ned till ett djup där lårbenet var parallellt med underlaget. Startvikten var 70% av den förväntade maxvikten och testpersonen hade två försök på varje vikt. Vid andra tillfället utfördes 30 meter sprint på barmark och på is och där fotoceller användes för mätning av tid (Time-it - basic set, ELEIKO). Fotocellsparen placerades på ställningar med en höjd på 91cm från underlaget med 1,5 meter avstånd från varandra och testpersonerna startade 0,5 meter innan första fotocellerna och fick välja själva när de skulle starta. Testpersonerna utförde två sprinter vardera på barmark respektive is där det bästa resultatet sedan användes i analysen. Samtliga analyser genomfördes i programmet SPSS. Resultat Studien resulterade i medelhöga negativa korrelationskoefficienter erhölls mellan variablerna 1RM i benböj och 30 meter barmarkssprint (r= -0,548). Ett svagt positivt samband hittades mellan variablerna 1RM och sprint på is (r = 0,164). Det fanns signifikanta skillnader mellan de två variablerna och med 95 procent säkerhet skiljer sig minst ett av medelvärdena ifrån de andra på ett sätt som inte beror på slumpen. På T-testet var Sig.värdet 0,000 på samtliga parametrar samt differensen i medelvärdet översteg 0,050 vilket gör att det inte går att dra någon slutsats över en större population. Slutsats Med vår studie kunde vi se ett starkare samband mellan testpersonernas prestation i sprinten på barmark och ett maximalt lyft i benböj (r = -0,548) än vad vi kunde se mellan resultaten i sprint på is och benböjen (r = 0,164) / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>