Bakgrund: Compassion fatigue har beskrivits som ett tillstånd som främst drabbar hälso- och sjukvårdspersonal som kontinuerligt exponeras för andras lidande. Arbete inom den palliativa vården kan medföra arbetsrelaterad stress kopplad till olika faktorer såsom bristande kompetens, patienter som hastigt försämras i sitt hälsotillstånd samt organisatoriska faktorer såsom arbetsmiljö. De etiska riktlinjerna för sjuksköterskans profession belyser specifikt empati som en central del i mötet med patienten. Sjuksköterskor inom palliativ vård har beskrivits som särskilt utsatta för psykologisk stress som kan leda till compassion fatigue. Syfte: Syftet var att undersöka innebörden av begreppet compassion fatigue med inriktning på hälso- och sjukvårdspersonal inom palliativ vård. Metod: En begreppsanalys har genomförts i enlighet med metoden för begreppsanalys av Walker och Avant (2019). Resultat: Tre definierande attribut till compassion fatigue framkom: emotionell börda, minskad förmåga att visa empati samt fysisk och psykisk utmattning. Förutsättningar för compassion fatigue var upprepad exponering för andras lidande eller trauma, utövande av empati, brist på egenvård samt bristfälligt stöd (på arbetsplatsen och/eller socialt). Konsekvenserna för begreppet compassion fatigue var förminskad tilltro till sin kompetens, försämrad kvalitet på vården samt risk för att säga upp sig. Slutsats: Inom palliativ vård exponeras hälso- och sjukvårdspersonalen kontinuerligt av lidande vilket gör dessa till en riskgrupp för utvecklandet av compassion fatigue. Denna begreppsanalys bidrar till ökad kunskap om begreppet compassion fatigue inom specialistområdet palliativ vård, dess orsaker och konsekvenser vilket i sin tur kan öka medvetenheten kring begreppets förekomst.

Bakgrund: Palliativ vård utgår ifrån en helhetssyn på personer med svår sjukdom och deras närstående. Målet med palliativ vård är att lindra fysiska, psykiska, psykosociala och existentiella symtom samt att bevara och förbättra livskvaliteten hos svårt sjuka och deras närstående. Den sjukas situation påverkar närstående där de tvingas handskas med många tankar och ofta tar ett stort ansvar. Andningssvårigheter är vanliga symtom för personer med palliativa vårdbehov. För att kunna ge stöd till personer med andningssvårigheter och palliativa vårdbehov och deras närstående är det värdefullt att få kunskap om närståendes erfarenheter. Syfte: Syftet var att undersöka närståendes erfarenheter i samband med andningssvårigheter hos personer med palliativa vårdbehov. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats och mixad metod genomfördes. Det utfördes sökningar i tre databaser samt manuellt i två artiklars referenslistor. 12 artiklar bedömdes vara relevanta för syftet och inkluderades i litteraturöversikten. Data från kvantitativa artiklar omvandlades till kvalitativ data och analysen utfördes med en tematisk analys. Resultat: Det framkom 5 teman; närståendes oro, påfrestningar på närstående, relationen till den sjuka, kunskap till närstående från vården och bemötande av närstående från sjukvårdspersonalen.  Slutsats: Den sjukas andningssvårigheter påverkar närståendes välbefinnande. De saknar kunskap och information relaterat till andningssvårigheter. Genom tidig implementering av palliativ vård och genom att arbeta familjefokuserat kan anpassat stöd ges till närstående.

Palliativ vård förekommer i alla olika vårdinstanser och är en del av sjuksköterskans arbetsområde på olika arbetsplatser. Då många vill dö hemma i sitt egna hem är palliativ vård en stor del av sjuksköterskans arbetsuppgift inom hemsjukvården. Sjuksköterskan har huvudansvaret för omvårdnaden för den palliativa vården i hemmet och därmed krävs det att sjuksköterskan har kompetens för detta. Detta eftersom den palliativa vården är inriktad på att lindra lidande samt skapa en värdig sista tid i livet. Sjuksköterskan har därmed ett uppenbart stort ansvar men hur upplever sjuksköterskorna att det är att vårda patienter i palliativs skede i deras eget hem? Syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter i palliativt skede i hemmet. För att besvara syftet genomfördes en sammanställning av tidigare litteratur i form av en litteraturöversikt där nio artiklar granskades enligt Fribergs (2017a, ss. 141–152) modell. Därefter identifierades fyra huvudteman och nio underteman som presenteras i ett sammanställt resultat. Resultatet av litteraturöversikten visade att sjuksköterskorna hade ett flertal olika upplevelser av att vårda patienter i palliativt skede i hemmet. Resultatet påvisade sjuksköterskornas upplevelse av skiftande känslor, betydelsen av relationer, utmaningar i arbetet samt behovet av stöd och kompetens. Arbetet med palliativ vård i hemmet upplevdes komplext och krävande där sjuksköterskorna som arbetar med denna typen av vård är i behov av utbildning för att förbättra den palliativa vården i hemmet.

Compassion fatigue har beskrivits som ett tillstånd som främst drabbar hälso- och sjukvårdspersonal som kontinuerligt exponeras för andras lidande. Arbete inom den palliativa vården kan medföra arbetsrelaterad stress kopplad till olika faktorer såsom bristande kompetens, patienter som hastigt försämras i sitt hälsotillstånd samt organisatoriska faktorer såsom arbetsmiljö. De etiska riktlinjerna för sjuksköterskans profession belyser specifikt empati som en central del i mötet med patienten. Sjuksköterskor inom palliativ vård har beskrivits som särskilt utsatta för psykologisk stress som kan leda till compassion fatigue. Syftet var att undersöka innebörden av begreppet compassion fatigue med inriktning på hälso- och sjukvårdspersonal inom palliativ vård. En begreppsanalys har genomförts i enlighet med metoden för begreppsanalys av Walker och Avant (2019). Tre definierande attribut till compassion fatigue framkom: emotionell börda, minskad förmåga att visa empati samt fysisk och psykisk utmattning. Förutsättningar för compassion fatigue var upprepad exponering för andras lidande eller trauma, utövande av empati, brist på egenvård samt bristfälligt stöd (på arbetsplatsen och/eller socialt). Konsekvenserna för begreppet compassion fatigue var förminskad tilltro till sin kompetens, försämrad kvalitet på vården samt risk för att säga upp sig.   Inom palliativ vård exponeras hälso- och sjukvårdspersonalen kontinuerligt av lidande vilket gör dessa till en riskgrupp för utvecklandet av compassion fatigue. Denna begreppsanalys bidrar till ökad kunskap om begreppet compassion fatigue inom specialistområdet palliativ vård, dess orsaker och konsekvenser vilket i sin tur kan öka medvetenheten kring begreppets förekomst.

Bakgrund: En god vård och ett palliativt förhållningssätt utgår från ett holistiskt synsätt. Palliativ vård vilar på de fyra hörnstenarna, där stöd till närstående var en av dem. Familjen spelade en viktig roll för personer med muslimsk tro och de hade en stor plats hos den sjuke. Islam är den näst största religionen i Sverige och den snabbast växande religiösa gruppen. För att tillgodose behoven hos närstående med muslimsk tro behövdes kunskap hos sjuksköterskan om kulturella och andliga aspekter för att kunna ge god omvårdnad på lika villkor. Syfte: Belysa upplevelser hos närstående med muslimsk tro när en familjemedlem vårdats inom palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt genomfördes med nio artiklar som hade kvalitativ ansats. Materialet analyserades med tematisk analysmetod enligt Popenoe et al. (2021). Databaserna som användes var Cinahl, PubMed och PsycInfo. Resultat: Resultatet mynnade ut i tre huvudkategorier: Närståendes upplevelse av islams betydelse vid svår sjukdom, Närståendes upplevelse av att vara nära sin sjuke familjemedlem och Närståendes upplevelse av det professionella bemötandet. Slutsats: Det var av stor vikt att tron fick ha sin plats hos de närstående inom palliativ vård. Med hjälp av olika religiösa ritualer kunde de närstående finna andlig tillfredsställelse. Närstående hade en central och viktig plats hos den sjuke och var delaktiga i omvårdnaden för att skapa trygghet hos den sjuke familjemedlemmen. Bemötande samt kommunikation från sjuksköterskan var av vikt för de närståendes välmående.

Bakgrund: En god vård och ett palliativt förhållningssätt utgår från ett holistiskt synsätt. Palliativ vård vilar på de fyra hörnstenarna, där stöd till närstående var en av dem. Familjen spelade en viktig roll för personer med muslimsk tro och de hade en stor plats hos den sjuke. Islam är den näst största religionen i Sverige och den snabbast växande religiösa gruppen. För att tillgodose behoven hos närstående med muslimsk tro behövdes kunskap hos sjuksköterskan om kulturella och andliga aspekter för att kunna ge god omvårdnad på lika villkor. Syfte: Belysa upplevelser hos närstående med muslimsk tro när en familjemedlem vårdats inom palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt genomfördes med nio artiklar som hade kvalitativ ansats. Materialet analyserades med tematisk analysmetod enligt Popenoe et al. (2021). Databaserna som användes var Cinahl, PubMed och PsycInfo. Resultat: Resultatet mynnade ut i tre huvudkategorier: Närståendes upplevelse av islams betydelse vid svår sjukdom, Närståendes upplevelse av att vara nära sin sjuke familjemedlem och Närståendes upplevelse av det professionella bemötandet. Slutsats: Det var av stor vikt att tron fick ha sin plats hos de närstående inom palliativ vård. Med hjälp av olika religiösa ritualer kunde de närstående finna andlig tillfredsställelse. Närstående hade en central och viktig plats hos den sjuke och var delaktiga i omvårdnaden för att skapa trygghet hos den sjuke familjemedlemmen. Bemötande samt kommunikation från sjuksköterskan var av vikt för de närståendes välmående.

Bakgrund: En allt större del av den palliativa vården bedrivs i hemmet vilket innebär att närstående tilldelas en mer ansvarsfull roll och har i och med det ett ökat behov av stöd. Stödet till närstående syftar till att vara förberedande, förebygga ohälsa och främja livskvalitet. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva närståendes upplevelse av stöd när palliativ vård bedrivs i hemmet. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats utfördes. Studier med kvalitativ design inkluderades. Artikelsökningar gjordes i tre databaser och resulterade i 14 artiklar som bedömdes relevanta för syftet. De inkluderade artiklarna bearbetades med hjälp av tematisk analys. Resultat: Resultatet beskrivs i tre teman; Emotionellt stöd, informativt stöd och personalens förhållningssätt. Resultatet relateras till Andersheds teori om delaktighet i ljuset- delaktighet i mörkret och det framkom perspektiv som kan härledas till både delaktighet i ljuset och mörkret. Slutsats: Ett varierat stödbehov hos närstående som även är föränderligt över tid samt individuella förutsättningar att tillgodogöra sig stödet är något som vårdpersonalen behöver beakta i mötet med närstående och medför att stödet behöver individanpassas.

Bakgrund: En allt större del av den palliativa vården bedrivs i hemmet vilket innebär att närstående tilldelas en mer ansvarsfull roll och har i och med det ett ökat behov av stöd. Stödet till närstående syftar till att vara förberedande, förebygga ohälsa och främja livskvalitet. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva närståendes upplevelse av stöd när palliativ vård bedrivs i hemmet. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats utfördes. Studier med kvalitativ design inkluderades. Artikelsökningar gjordes i tre databaser och resulterade i 14 artiklar som bedömdes relevanta för syftet. De inkluderade artiklarna bearbetades med hjälp av tematisk analys. Resultat: Resultatet beskrivs i tre teman; Emotionellt stöd, informativt stöd och personalens förhållningssätt. Resultatet relateras till Andersheds teori om delaktighet i ljuset- delaktighet i mörkret och det framkom perspektiv som kan härledas till både delaktighet i ljuset och mörkret. Slutsats: Ett varierat stödbehov hos närstående som även är föränderligt över tid samt individuella förutsättningar att tillgodogöra sig stödet är något som vårdpersonalen behöver beakta i mötet med närstående och medför att stödet behöver individanpassas.

Bakgrund: Palliativ vård utgår ifrån en helhetssyn på personer med svår sjukdom och deras närstående. Målet med palliativ vård är att lindra fysiska, psykiska, psykosociala och existentiella symtom samt att bevara och förbättra livskvaliteten hos svårt sjuka och deras närstående. Den sjukas situation påverkar närstående där de tvingas handskas med många tankar och ofta tar ett stort ansvar. Andningssvårigheter är vanliga symtom för personer med palliativa vårdbehov. För att kunna ge stöd till personer med andningssvårigheter och palliativa vårdbehov och deras närstående är det värdefullt att få kunskap om närståendes erfarenheter. Syfte: Syftet var att undersöka närståendes erfarenheter i samband med andningssvårigheter hos personer med palliativa vårdbehov. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats och mixad metod genomfördes. Det utfördes sökningar i tre databaser samt manuellt i två artiklars referenslistor. 12 artiklar bedömdes vara relevanta för syftet och inkluderades i litteraturöversikten. Data från kvantitativa artiklar omvandlades till kvalitativ data och analysen utfördes med en tematisk analys. Resultat: Det framkom 5 teman; närståendes oro, påfrestningar på närstående, relationen till den sjuka, kunskap till närstående från vården och bemötande av närstående från sjukvårdspersonalen. Slutsats: Den sjukas andningssvårigheter påverkar närståendes välbefinnande. De saknar kunskap och information relaterat till andningssvårigheter. Genom tidig implementering av palliativ vård och genom att arbeta familjefokuserat kan anpassat stöd ges till närstående.

BakgrundHemmet är viktigt för äldre personers hälsa och självständighet. Palliativ vård innebär enhelhetssyn genom att stödja individen vid obotlig sjukdom när livet närmar sig slutetgenom största möjliga välbefinnande och livskvalité. Den äldre befolkningen ökar och fleräldre med komplexa vårdbehov behöver palliativ vård i hemmen. Det innebär stora kravpå sjuksköterskorna som arbetar med de äldre.SyfteAtt beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att ge palliativ vård till äldre i hemmet.MetodEn litteraturöversikt som grundar sig på 14 kvalitativa artiklar och 2 kvantitativa artiklar.Sökningar gjordes i Cinahl, PubMed, BMJ och Wiley. Avgränsningar för artiklarna är attde skall vara publicerade inom 10 år, urvalsgruppens ålder över 65 år, att artiklarna skallvara skrivna på engelska och peer reviewed.ResultatSjuksköterskornas erfarenheter delades in i 2 huvudkategorier vilka var: Samarbete ochstöd, Professionellt perspektiv, samt 8 underkategorier vilka var: Problem i samarbete,Svåra beslut i arbetet, Brist på resurser, Behov av stöd, Kunskap och erfarenhet, Stress iarbetsmiljön, Stöd från ledningen och Professionell tillfredsställelse.SlutsatsErfarenheterna från sjuksköterskorna var ökad stress och att det fanns många brister isamarbete, resurser, kunskap samt stöd från ledningen. Det fanns också svårigheter ochbehov av stöd i arbetet med att vårda de äldre palliativa patienterna. När allt fungerade braupplevde sjuksköterskorna en tillfredsställelse i sitt arbete.