Palliativ sedering är en behandling som ofta betraktas som det sista alternativet för att lindra en patients lidande och som har symtom som upplevs som outhärdliga. Den vanligaste anledningen till att en patient får palliativ sedering är på grund av symtom som oro, ångest och smärta. En förutsättning för att en patient ska få behandlingen är att patientens sjukdom är irreversibel och patienten förväntas avlida inom de närmsta dygnen. / Palliative sedation is a treatment that is often considered as the last option to relieve a patient's suffering who has symptoms that are perceived as unbearable. The most common reason a patient gets palliative sedation is because of symptoms such as anxiety and pain. A condition for a patient to receive treatment is that the patient's disease is irreversible and is expected to die within the next few days.

Bakgrund: I Sverige drabbas årligen ungefär 300 barn av cancer. De vanligaste formerna av barncancer är leukemier samt tumörer i hjärna och ryggmärg. 80% av barnen idag överlever sin barncancer. Men alla familjer har inte samma tur och ibland kan barnet inte botas och avlider.  Syfte: Syftet var att undersöka familjers upplevelser av att leva med ett barn som är obotligt sjukt i cancer. Metod: En kvalitativ litteraturstudie utfördes. Via sökning i databaser har författarna funnit relevanta vetenskapliga artiklar. Resultatet baseras på vetenskapliga artiklar som har kvalitetsgranskats. Författarna tog del av artiklarnas resultat som sedan sammanställdes via en integrerad analys.  Resultat: Studien visade att familjer och framför allt föräldrar vars barn vårdas palliativt tvingades leva med pressen att fatta svåra beslut. Besluten handlade om huruvida den palliativa vården skulle införas i ett tidigt skede och därmed tvingades familjen ge upp hoppet om bot. Familjer upplevde en förändrad vardag med en distansering socialt och inom familjen vid barnets slutskede i livet.  Slutsats: Familjers upplevelser av palliativ vård innefattar att fatta svåra beslut och ta ställning till vilka som ska inkluderas i processen. Familjer tenderar att distansera sig från omvärlden och från sina närmaste familjemedlemmar. Familjen behöver stöd vid svåra beslutstaganden för att inte isolera sig från omvärlden när de genomgår sin hittills största prövning i livet.

Bakgrund: Lungcancer är den mest dödliga cancerformen oavsett kön, femårsöverlevnaden är 24% för män och 17% för kvinnor. Symtombördan är hög för patienterna vilket bidrar till att livskvaliteten försämras för dessa patienter. Palliativ vård kan bidra till förbättringar för vårdkvalitet, livskvalitet och överlevnad. Sjuksköterskan har en viktig roll och kan genom ökad kunskap inom ämnet resultera i en bättre vård för patienterna. Syfte: Syftet var att belysa omvårdnadsinterventioner inom den palliativa vården som kan förbättra livskvaliteten hos patienter med lungcancer. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie som innefattade tio artiklar genomförda med kvantitativ design. Tematisk analys användes för att analysera artiklarna. Resultat: Resultatet visade att patienterna kunde uppleva både fysiska och psykiska symtom som försämrade deras livskvalitet. Resultatet utgick från två huvudteman: Undervisning om hantering av symtom och sjuksköterskan som vägledare. Slutsats: Med stöd av sjuksköterskan och egenvårdsinterventioner upplevde patienterna att de blev mer självständiga vilket bidrog till en förbättrad livskvalitet.

Bakgrund: Antalet personer som drabbas av cancer har ökat, vilket innebär att fler människor är i behov av vård. När sjukdomen inte längre är möjlig att bota övergår vården från kurativ till palliativ. Den palliativa vården syftar till att vara lyhörd för patientens behov och att främja livskvalitén. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av livskvalitet vid cancersjukdom i palliativt skede. Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg som grundade sig i tio kvalitativa artiklar, hämtade från databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna analyserades genom tematisering. Resultat: Resultatet presenterades i fyra teman: Fysiskt och psykiskt lidande, Betydelsen av sociala relationer, Att få leva som vanligt samt Tankar om framtiden och döden. Samtliga teman beskriver patienters subjektiva upplevelse av livskvalitet. Diskussion: I metoddiskussionen diskuteras litteraturöversiktens styrkor och svagheter. Resultatdiskussionen lyfter betydelsen av socialt stöd. För att få en djupare förståelse utgår författarna från den teoretiska modellen De 6 S:n.

Bakgrund: Behovet av palliativ vård är stort världen över och vården skall kunna ges överallt till personer med obotlig, progressiv sjukdom. Den palliativa vården utgår från fyra hörnstenar vilka är symtomlindring, teamarbete, kommunikation och relation samt stöd till närstående. Det är av stor vikt att närstående blir erbjudna stöd under vårdförloppet och att sjuksköterskan bemöter de olika behov av stöd närstående har. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av stöd från vårdpersonal vid palliativ vård. Metod: Metoden var en kvalitativ litteraturöversikt som innehöll elva originalartiklar med ett etiskt godkännande. Artiklarna söktes från omvårdnadsdatabaserna Cinahl Complete och PubMed. Högskolan Kristianstads granskningsmall användes för att granska artiklarna och analyserades i fem steg utifrån Fribergs (2017b) analysmodell. Resultat: Resultatet baserades på fyra kategorier: bekräftad och delaktig i vården, osynliggjord i brist på information, bortglömd och bortprioriterad samt ensam med ansvaret. Studien påvisar att närstående upplever såväl positiva som negativa faktorer av stöd från vårdpersonal inom palliativ vård. Kommunikationen mellan vårdpersonal och närstående har stor betydelse för hur närstående upplever stöd, ifall de känner sig delaktiga eller bortglömda. Hur informationen ges påverkar närståendes upplevelser och i många fall kunde de känna sig ensamma med ansvaret om patienten. Diskussion: Studiens styrkor och svagheter diskuteras utifrån Shentons (2004) trovärdighetsbegrepptillförlitlighet, verifierbarhet, pålitlighet och överförbarhet. Tre centrala fynden som lyfts upp i diskussionen är delaktighet skapar trygghet, informationens betydelse för närstående och det åsidosatta stödet. Fynden diskuteras utifrån McCormack och McCance (2010) personcentrerade omvårdnadsteori.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Det är viktigt att patienten kan erbjudas vård i hemmet i livets slutskede, vilket den kommunala hemsjukvårdens sjuksköterskor ansvarar för. Syftet: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård som utförs i den kommunala hemsjukvården i ordinärt boende. Metod: En intervjustudie med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats där 19 sjuksköterskor intervjuades under våren 2020. Alla intervjuer spelades in och transkriberades. Resultat: De analyserade intervjuerna utmynnade i fem kategorier: Känslomässig påverkan, Vara ett stöd för patient och anhöriga, Behov av samarbete med andra vårdinstanser, Organisationens förståelse för palliativ vård  samt  Sjuksköterskornas behov av kompetensutveckling. Konklusion: Sjuksköterskorna har en central roll i den palliativa vården som utförs i hemmet. De ska finnas där både för patienten och dess anhöriga. Den palliativa vården väckte känslor hos sjuksköterskorna och var tidskrävande vilket bidrog till att de upplevde otillräcklighet. Det förekom brister av sjuksköterskeresurser, avlastning med övriga arbetsuppgifter, möjlighet till kompetensutveckling samt långa transportsträckor. Sjuksköterskorna lyfte samarbetet med regionen och hade önskemål om ökad läkartillgänglighet från primärvård främst i centralorterna. Sjuksköterskorna uttryckte behov av reflektionstillfälle, organiserad handledning, kontinuerlig fortbildning, mentorskap inom teamen för kompetensutveckling samt ett kommunalt palliativt team. / Background: It is important that the patient can be offered care in the home at the end of life, for which the municipal nursing home nurses are responsible. Aim: The purpose was to elucidate nurses' experiences of palliative care performed in municipal home care in ordinary living. Method: An interview study with qualitative manifest content analysis with inductive approach in which 19 nurses were interviewed in the spring of 2020. All interviews were recorded and transcribed. Results: The analyzed interviews resulted in five categories: Emotional impact, Be a support to the patient and relatives, Need for collaboration with other healthcare agencies, The organisation's understanding of palliative care and Nurses' need for skills development. Conclusion: The nurses have a central role in the palliative care performed in the home. They should be there for both the patient and their relatives. The palliative care creates emotions for the nurses and was time consuming which contributed to their experienced insufficiency. There were shortcomings of nurse resources, relief with other duties, opportunities for skills development and long transport distances. The nurses highlighted the collaboration with the region and had a desire for increased medical access from primary care, primarily in the central areas. The nurses expressed the need for a reflection opportunity, organized supervision, continuous training, mentoring within the competence development teams and a municipal palliative team.

Introduktion/bakgrund: Palliativ vård är en grundläggande vårdform som utförs av sjuksköterskor inom alla sjukvårdsområden. Den palliativa vården ska omfatta alla patienter oavsett diagnos eller ålder. Sjuksköterskan har ett ansvar för både den döende patienten samt dennes närstående.  Syfte: Att belysa sjuksköterskans erfarenheter vid omvårdnad av patienter och närstående inom palliativ vård.  Metod: Litteraturstudien gjordes enligt Polit och Becks (2017) nio steg. Artiklarna granskades enligt guide to an overall critique of a qualitative research report (Polit & Beck 2017). Efter granskning återstod 11 stycken kvalitativa artiklar som analyserades för att hitta likheter och skillnader. Resultat: Litteraturstudiens resultat presenteras i sex teman: Sjuksköterskans omvårdnad av palliativa patienter och närstående, sjuksköterskans omvårdnadserfarenhet - en nyckel till kommunikation och relation, palliativ omvårdnad väcker tankar hos sjuksköterskan om sin egen dödlighet, etiska och moraliska dilemman, palliativ vård i olika vårdmiljöer och behov av samtalsstöd.  Slutsats: Sjuksköterskor som arbetar inom palliativ vård upplever ett personligt och känslomässigt engagemang i omvårdnaden. Sjuksköterskorna som arbetar med palliativ vård upplever arbetet som energikrävande, men samtidigt givande och utvecklande.

Abstrakt Bakgrund: Sjuksköterskor har en betydelsefull roll för patienter som vårdas palliativt där smärtlindring utgör ett primärt ansvarsområde. Tidigare studier inom ämnet påvisar att det finns bristfällig kunskap bland sjuksköterskor som påverkar patientens smärtlindring negativt. Syfte: Syftet med studien var att utforska sjuksköterskors erfarenheter av smärtlindring inom palliativ vård. Metod: Metod var litteraturstudie med integrerad analys. Metoden inleddes med en systematisk sökning i två olika databaser för vetenskapliga artiklar, CINAHL och PubMed. Totalt valdes 11 artiklar ut och kvalitetsgranskades. Artiklarnas innehåll analyserades genom en integrerad analys. Resultat: Analysen resulterade i att tre kategorier identifierades. Smärtlindringens betydelse; Kommunikationens betydelse för en adekvat smärtlindring; Kunskap och Utvecklingens betydelse för en adekvat smärtlindring. Resultatet tyder på att sjuksköterskor upplever underlättande och förhindrande omständigheter till att smärtlindra patienter på ett adekvat sätt inom palliativ vård. Slutsats: Sjuksköterskor upplever att det finns tre kategorier som påverkar smärtlindringen inom palliativ vård. Detta kan bero på geografiska, kulturella samt ekonomiska skillnader. Det finns ett behov av kompetensutveckling inom palliativ vård för att bemöta behovet av smärtlindring inom denna utsatta patientgrupp vid livets slutskede.