Palliativ vård fokuserar på att lindra lidande och främja livskvalitet hos patienter med obotlig sjukdom. Vården syftar till att ge omsorg och stöd till patienter och dennes närstående. Sjuksköterskor har en central roll i den palliativa vården och den kanses som både utmanande och givande. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av vårdi livets slut. Tolv vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem slutliga kategorier. Litteraturstudiens resultat visade att sjuksköterskor hade en önskan om att ge god vårdtill patienter i livet slut, och detta kunde främjas på olika sätt. Att ha en fungerade teamsamverkan och få stöd från medarbetare var viktigt när svåra beslut skulle tas och det fanns ett behov av att reflektera med sina kollegor. Arbetet kunde vara psykisk påfrestande men sågs också som meningsfullt och givande. Det fanns försvårande omständigheter som påverkade sjuksköterskors förmåga att ge god vård. Att kunna kommunicera med patienter och närstående sågs som viktigt, men de kunde känna osäkerhet och tvivel gällande detta. Slutsatsen blev att sjuksköterskor som arbetar med vård i livets slut har ett stort behov av stöd för att kunna hantera den känslomässiga börda som arbetet innebär. Det behövs också goda kunskaper i kommunikation för att de ska känna sig trygga och säkra i situationen.

<p><em><p>Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilken utbildning, kunskap och attityd sjuksköterskor har inom munvård samt hur sjuksköterskor kan främja god munvård hos patienter i palliativ vård. En beskrivande litteraturstudie användes som <em>metod där artiklar söktes i Cinahl och Pubmed (Medline). Där hittades tolv artiklar som sedan formade denna studie. <em>Resultatet visade att många sjuksköterskor ansåg att de hade fått bristfällig utbildning i munvård under sin grundutbildning. Eftersom kunskapsnivån hos många sjuksköteskor var otillfredsställande har det framkommit att både personal och patienter inom den palliativa vården gynnas genom utbildning. Det fanns många negativa attityder kring munvård bland sjuksköterskor. Munvård prioriterades inte heller tillräckligt inom den palliativa vården enligt sjuksköterskor. Däremot ansåg de att det bör prioriteras bättre. Olika program och framtagna arbetsredskap har visat sig kunna underlätta arbetet för sjuksköterskor. Även patientutbildning har bidragit till att skapa en bättre munstatus. <em>Slutsatsen av studien är att det finns brister i utbildning, kunskap och attityder inom munvård bland sjuksköteskor. För att ändra på detta vill sjuksköterskor ha mer utbildning och träning. På så vis kan bättre förutsättningar skapas för sjuksköterskan att främja god munvård för patienter i den palliativa vården. </em></em></em></p></em></p> / <p>The <em>purpose of this literature study was to describe education, knowledge and attitudes among nurses regarding oral health care and in which way nurses can promote proper mouth care among patients within palliative care. A descriptive design was the <em>method chosen, with articles obtained via Cinahl and Pubmed (Medline). Twelve articles were found that subsequently formed this study. The <em>results showed that many nurses considered having recieved insufficient mouth care training during their education. Since the level of knowledge among many nurses was lacking it has been shown that both staff and patients within palliative care benefit from education. There were many negative attitudes about mouth care among nurses. Moreover, it was not prioritized enough within palliative care according to nurses. However, they felt that it should be. Different programs and developed tools have shown to facilitate nurses' work. Patient education has also contributed to a better mouth status. The <em>conclusion of the study is that there are flaws in education, knowledge and attitudes about mouth care among nurses. To change this nurses want more education and training. Thus better condition can be created for nurses to promote proper mouth care for patients within palliative care. </em></em></em></em></p>

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilken utbildning, kunskap och attityd sjuksköterskor har inom munvård samt hur sjuksköterskor kan främja god munvård hos patienter i palliativ vård. En beskrivande litteraturstudie användes som metod där artiklar söktes i Cinahl och Pubmed (Medline). Där hittades tolv artiklar som sedan formade denna studie. Resultatet visade att många sjuksköterskor ansåg att de hade fått bristfällig utbildning i munvård under sin grundutbildning. Eftersom kunskapsnivån hos många sjuksköteskor var otillfredsställande har det framkommit att både personal och patienter inom den palliativa vården gynnas genom utbildning. Det fanns många negativa attityder kring munvård bland sjuksköterskor. Munvård prioriterades inte heller tillräckligt inom den palliativa vården enligt sjuksköterskor. Däremot ansåg de att det bör prioriteras bättre. Olika program och framtagna arbetsredskap har visat sig kunna underlätta arbetet för sjuksköterskor. Även patientutbildning har bidragit till att skapa en bättre munstatus. Slutsatsen av studien är att det finns brister i utbildning, kunskap och attityder inom munvård bland sjuksköteskor. För att ändra på detta vill sjuksköterskor ha mer utbildning och träning. På så vis kan bättre förutsättningar skapas för sjuksköterskan att främja god munvård för patienter i den palliativa vården. / The purpose of this literature study was to describe education, knowledge and attitudes among nurses regarding oral health care and in which way nurses can promote proper mouth care among patients within palliative care. A descriptive design was the method chosen, with articles obtained via Cinahl and Pubmed (Medline). Twelve articles were found that subsequently formed this study. The results showed that many nurses considered having recieved insufficient mouth care training during their education. Since the level of knowledge among many nurses was lacking it has been shown that both staff and patients within palliative care benefit from education. There were many negative attitudes about mouth care among nurses. Moreover, it was not prioritized enough within palliative care according to nurses. However, they felt that it should be. Different programs and developed tools have shown to facilitate nurses' work. Patient education has also contributed to a better mouth status. The conclusion of the study is that there are flaws in education, knowledge and attitudes about mouth care among nurses. To change this nurses want more education and training. Thus better condition can be created for nurses to promote proper mouth care for patients within palliative care.

No description available.

Bakgrund: Den Palliativa vården utgår från fyra hörnstenar: symtomlindring, kommunikation, teamarbete och närstående. Sjuksköterskan ska ta hänsyn till patient och närståendes sociala, fysiska, existentiella och psykologiska behov. Att arbeta inom den palliativa vården kräver närvaro i stunden samt att ha förmågan att känna in patient och närståendes situation med ett stort mått av empati på ett professionellt sätt.  Syfte: Syftet var att undersöka ungdomars upplevelser av att förlora en förälder i en obotlig sjukdom samt deras behov av stöd under och efter förälderns död.  Metod: Metoden vi har använt oss av är en litteraturöversikt. Data har samlats in från tre olika databaser MEDLINE, Nursing &amp; Allied Health Database samt Pubmed med begränsningar till Peer Reviewed, fulltextoch en avgränsning mellan åren 2008 till 2018. Det var totalt elva vetenskapliga artiklar som valdes ut, tio kvalitativa artiklar och en med mixad metod.   Resultat: Resultatet diskuterades i tre huvudteman:Reaktioner hos ungdomar i en krissituation, Att hantera sorgen (Strategier) ochKommunikation och stöd. När ungdomar går igenom en krissituation i form av en förälders sjukdom och död är det viktigaste stödet, det stöd som tonåringen får från sina föräldrar.  Många tonåringar fick inte tillräcklig information om förälders sjukdom, detta resulterade i att de inte fick tillräcklig förståelse för sjukdomen och de kunde inte förbereda sig i den utsträckning de hade behövt. Vissa tonåringar tillbringade mycket tid utanför hemmet med vänner och på aktiviteter för att försöka skjuta undan den jobbiga situationen i hemmet. Detta ledde till skuld och skamkänslor, då de inte kunde/ville tillbringa tiden med den sjuke föräldern. Det kunde också vara tvärtom att tonåringen tog på sig mycket ansvar i hemmet genom att ta över den friska förälderns roll. Förälderns sjukdom och död medförde att de kände sig mognare i jämförelse med sina vänner, de fick mer förståelse och empati för andra i sin omgivning och mer respekt för den äldre generationen.  Diskussion: Litteraturöversiktens resultat har diskuterats utifrån Meleis transitions teori.  Författarna diskuteradevikten av stödjande miljö och föräldrarnas förmåga att stödja sin tonåring samt de omvända rollernas betydelse.  I diskussionen tar författarna upp vikten av vänner, skolans viktiga funktion och sjuksköterskans stödjande roll. De diskuterade också vilka beteendeförändringar som krissituationen kunde resultera i och den förändrade självbilden hos ungdomarna. / Background: Palliative care is based on a foundation of four cornerstones: symptom relief, communication, teamwork and relatives (family and friends). Nurses must consider the patient’s and their relatives’ social, physical, existential and psychological needs. Working in palliative care requires mindful presence and acknowledgement of the patient and their family’s situation, with empathy and professionalism.   Aim: The purpose of this essay is to examine adolescent’s experiences of loosing a parent and their need for support during and after the parent’s death. Method: The method we have used is a literature review. Data from three databases was collected: MEDLINE, Nursing &amp;Allied Health Database and Pubmed limited to Peer Reviewed, full textand also limited to the time period between 2008 and 2018. A total of eleven scientific articles were selected, of which ten were made with qualitative methods and one with a mixed method. Results: The result is discussed in three main themes: the adolescent’s reactions in crisis situations, strategies to handle the grief and communication and support. Essential when a teenager is going through crisis, such as the loss of a parent, is family support. A lot of the adolescents in the studies did not get enough information about the parent’s disease. This resulted in that they did not get enough knowledge to comprehend what was going on and they consequently were not able to prepare themselves to the extent that they would have needed. Some teenagers spent a lot of time outside with friends, staying busy doing activities in an attempt to avoid the difficult situation at home. However, these strategies caused feelings of guilt and shame in the adolescents because of the inability/unwillingness to be with the sick parent. Some of the adolescents felt more responsible and instead took the role of the healthy parent. The sickness and death of the parent caused the adolescents to feel mature in comparison to their friends, they felt more empathy for people in their surroundings and also got more respect for older generations.  Discussion: The results of the literature review have been discussed based on Meleis theory of transition. The authors discussed the importance of a supportive environment, the parent’s ability to support their child and the meaning of reverse roles. They emphasize the necessity and function of friends, school and supportive nursing staffs. Behavioral changes and changes in self-images are also discussed.

Introduktion/Bakgrund: Palliativ vård har som syfte att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter med progressiv, obotlig sjukdom eller skada. Övergången till den palliativa vården förmedlas och diskuteras genom ett brytpunktssamtal. Sjuksköterskan har en viktig roll i att främja och stötta kommunikationen mellan vårdteam och patient när ett palliativt besked ska ges. Det finns även en inbyggd ojämlikhet där patient och närstående är i underläge i relation tillpersonalen vilket skapar kommunikationsbarriärer. Att få medicinska besked kan skapa känslor hos patienten såsom rädsla, lättnad och stress. Syfte: Att beskriva patientens upplevelse av att få det palliativa beskedet. Metod: Litteraturstudien har baserat sitt arbete på Polit och Beck ́s (2021) nio steg i hur man skriver en litteraturstudie. Resultatet baseras på 11 vetenskapliga artiklar som analyserades med en induktiv innehållsanalys. Kvalitetsgranskningen baserades på Polit och Beck ́s (2021)granskningsmall ” Guide to a focused critical appraisal of evidence quality in a qualitative research report”. Resultat: Litteraturstudien resulterade i fyra teman; rädsla, lättnad, upprördhet och chock samt två underteman; Hoppfullhet och motivation. Slutsats: Resultatet visade att patienter hade både positiva och negativa upplevelser av det palliativa beskedet. Dessa upplevelser påverkades av patientens förförståelse om palliativ vård och dess innebörd, kultur och religion samt läkarens kommunikationssätt.

Bakgrund: Palliativ vård utgår från en helhetssyn kting patientens mående och sjukdomsyttranden. En av kvalitetsindikatorerna för palliativ vård är regelbunden användning av symtomskattningsinstrument. Symtom är multidimentionella och återfinns i både existentiella, fysiska, psykiska och sociala dimensioner. En tydlighet behövs kring hur symtomskattningsintstrument används och arbetas med för patienten med palliativa vårdbehov.  Syfte: Syftet var att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av att använda symtomskattningsinstrument för patienter med palliativa vårdbehov.  Metod: Litteraturstudie med grund i artiklar av både kvalitativa, kvantitativa och mixad metod inkluderades och som analyserats med tematisk analys.  Resultat: 10 artiklar presenteras med huvudtema möjligheter att arbeta mer effektivt och personcentrerat och hinder i användandet av symtomskattningsinstrument med undertema ej kliniskt användbart, brist på kunskap och utbildning och tidsaspekter. Slutsats: Denna litteraturstudie har visat på att det finns varierad användning av symtomskattningsinstrument och flera aspekter kring vårdpersonalens erfarenheter. Den mest framträdande erfarenheten hos vårdpersonalen var att användningen av symtomskattningsinstrument ökade effektiviteten hos patienten, patienten fick lättare att artikulera sina symtom.

Bakgrund: Palliativ vård utgår från en helhetssyn kring patientens mående och sjukdomsyttranden. En av kvalitetsindikatorerna för palliativ vård är regelbunden användning av symtomskattningsinstrument. Symtom är multidimentionella och återfinns i både existentiella, fysiska, psykiska och sociala dimentioner. En tydlighet behövs kring hur symtomskattningsinstrument används och arbetas med för patienten med palliativa vårdbehov.  Syfte: Syftet var att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av att använda symtomskattningsinstrument för patienter med palliativa vårdbehov.  Metod: Litteraturstudie med grund i artiklar av både kvalitativa, kvantitativa och mixad metod inkluderades och som analyserats med tematisk analys. Databassökningar i Cinahl, Pubmed och Psycinfo. Resultat: 10 artiklar presenteras med huvudtema Möjligheter att arbeta mer effektivt och personcentrerat och Hinder i användandet av symtomskattningsinstrument med undertema ej kliniskt användbart, brist på kunskap och utbildning, tisbrist och tidsaspekter.  Slutsats: Denna litteraturstudie har visat på att det finns varierad användning av symtomskattningsinstrument och flera aspekter kring vårdpersonalens erfarenheter. Den mest framträdande erfarenheten hos vårdpersonalen var att användningen av symtomskattningsinstrument ökade effektiviteten hos patienten, patienten fick lättare att artikulera sina symtom.

Bakgrund: Vårdandet handlar om att främja patientens hälsa trots sjukdom och inte minst blir det centralt i det palliativa vårdandet. Den palliativa vården innebär för sjuksköterskan att förebygga och lindra lidande samt att förbättra livskvaliteten. Detta kan leda till ett ökat välbefinnande och en upplevelse av hälsa trots att patienten befinner sig i livets slutskede. I det palliativa vårdandet kan sjuksköterskan använda sig av vårdmodellen ”de 6 S:n”. Syftet med vårdmodellen är att främja patientens delaktighet i livets slutskede med patientens perspektiv i fokus. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda palliativt i livets slutskede. Metod: Den valda metoden var en litteraturöversikt med en innehållsanalys av nio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet framkommer det att sjuksköterskan upplever ett behov av att vara närvarande och finnas där för patienten. För sjuksköterskan skapas det känslor och tankar i det palliativa vårdandet som kan upplevas både som positiva och negativa. För att utföra en så god palliativ vård som möjligt upplever sjuksköterskan inte ha tillräckligt med kunskap och klinisk erfarenhet. Konklusion: Sjuksköterskan upplevde sig ha bristande kunskap och lite klinisk erfarenhet av den palliativa vården som gjorde att sjuksköterskan kände sig otillräcklig och fick svårt att hantera sina känslor / Background: Nursing is about upholding patient health despite illness and not least when it comes to palliative care. For the nurse, palliative care intend to improve quality of life and prevent and relieve suffering, which in turn can lead to increased well-being and a feeling of health even though the patient is in the end of life. The nurse can use “the 6S” care model, which aims to make the patient involved in the palliative care, focusing on the patient’s perspective. Aim: The purpose of this study is to describe the nurse’s experience of palliative care in the end of life. Method: The selected method is a literature review with a content analysis of nine qualitative scientific articles. Results: The results show that the nurse feels a need to be present and to be there for the patient. For the nurse, palliative care generates emotions and thoughts, which can be both positive and negative. The nurse experiences a lack in knowledge and clinical experience, which is an obstacle in achieving good palliative care. Conclusion: The nurse felt that insufficient knowledge combined with few clinical experiences of palliative care made the nurse feel insufficient and unable to cope with arisen emotions.

Syfte: Syftet med denna studie var att utvärdera om de palliativa ombud som utbildats av Palliativt Kompetenscentrum mellan hösten 2008 och våren 2012 anser att de kan arbeta med palliativa frågor på sin arbetsplats. Metod: En icke experimentell empirisk tvärsnittsstudie med mixad metod i form av en enkätundersökning riktad till samtliga som gått utbildningen till palliativt ombud och som lämnat sin e-postadress vid kursregistreringen. Resultat: Både medarbetare och överordnade ger ett bra stöd i arbetet med palliativa frågor och i ambitionen att arbeta enligt ett palliativt förhållningssätt. Stödet upplevs starkare från medarbetare än från överordnade. Det palliativa förhållningssättet fungerar bra bland personalen på arbetsplatsen. Tidsbrist, att palliativa frågor inte prioriteras och ett ointresse från överordnade upplevs som de största hindren i arbetet som palliativt ombud. Medarbetarna är intresserade av att arbeta enligt ett palliativt förhållningssätt, men mer tid behövs för utbildning. Grundutbildningen till palliativt ombud ger ett gott stöd i arbetet med palliativa frågor. Slutsats: Grundutbildningen till palliativa ombud ger ett gott stöd i arbetet med palliativa frågor. Tidsbrist är det främsta hindret i arbetet med palliativa frågor och mer utrymme att utveckla vården och utbilda personal efterfrågas. Den palliativa vården bör få högre prioritet. / Objective: The aim of this study was to evaluate if the palliative agents trained by Palliativt Kompetenscentrum between autumn 2008 and spring 2012 believe that they can work with palliative care issues in their workplace. Methods: A non-experimental empirical cross-sectional study with a mixed method in the form of a survey directed to all palliative agents who left their email address at course registration. Results: Both the employee and the supervisor gives good support in palliative care issues and in the ambition to work according to a palliative approach. Stronger support is experienced from employees than from superiors. The palliative approach works well among staff in the workplace. Lack of time, low priority of palliative care issues and disinterest from superiors is perceived as the main obstacles. Employees are interested in working according to a palliative approach, but more time is needed for training. Basic training for palliative agents provides good support in palliative care issues. Conclusion: Basic Training for palliative agent gives a good support in the work with palliative care issues. Lack of time is the main obstacle and more time to develop the care and training of staff is required. Palliative care should be given higher priority.